Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Västerås stift

    Skolkyrka

    Barn har rätt till andlig utveckling, detta nämns i Barnkonventionen. Den svenska barnkommittén som är utsedd av regeringen beskriver så här vad andlig utveckling kan betyda.

    - Att få begrepp och symboler för gränsöverskridande upplevelser i naturen, konsten eller
      musiken.

    - Att tillsammans med andra eller i ensamhet förundras över universums gränslöshet och
      skönhet.

    - Att känna vördnad och respekt inför livets början och slut.

    - Att få ett språk för att kunna bearbeta egna viktiga livsfrågor kring mening, skuld och
      förlåtelse.

    - Att lära känna religiösa förhållningsätt till livet och tillvaron.

    - Att våga lyssna inåt, på sig själv och sina innersta känslor och tankar.

    - Att få del av och kunskap om ett centralt kulturarv.

    Att främja andlig utveckling enligt ovanstående menar den svenska barnkommittén är skolans ansvar.

    Med det som utgångspunkt ser vi det som naturligt att Svenska kyrkan kan vara en samarbetspartner i det arbetet och detta bör vara en plattform för kontakt mellan kyrka och skola.

    _______________________________________________________________________

    Skolans läroplan

    Sedan Lgr 11 presenterades har mycket hänt som påverkar kyrkan och skolans samarbete. Här nedan hittar du en del värdefulla punkter ur Lgr 11 som skapar bra möjligheter för kontakt och samarbete.  

    I den vardagliga kontakten med en skola kan följande kapitel från Lgr 11 vara tillämpliga: 

    Lgr 11 Kapitel 1 Skolans värdegrund och uppdrag

    Grundläggande värden

    ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”

    Förståelse och medmänsklighet

    Skolan skall främja förståelsen för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser skall aktivt motverkas, exempelvis genom projekt Ungdomsforum. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

    Skolans uppdrag

    Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

    Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.

    Lgr 11 Kapitel 2 Övergripande mål och riktlinjer

    Normer och värden

    Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma i uttryck i praktisk vardaglig handling.

    Mål

    Skolans mål är att varje elev:

    Skall respektera andra människors egenvärde.

    Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverka till att hjälpa människor.

    Kan leva sig in i andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.

    Skolan och omvärden

    Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

    Mål

    Skolans mål är att varje elev:

    Kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden.

    Har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. 

     

    Kyrkorumspedagogik

    Om en församling arbetar med kyrkorumspedagogik kan man i Lgr 11 finna flera kursmål som helt eller delvis berör den tematik och det innehåll som kan rymma paraplybegreppet kyrkopedagogik.

    Till dessa hör t.ex. följande kursmål:

    (Åk 1-3)

    – Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

    – Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.

    – Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.

    – Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. 

    (Åk 4-6)

    – Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

    – Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

    – Begreppen religion och livsåskådning.

    – Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

    – Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.

    – Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

     (Åk 7-9)

    – Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

    – Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

    – Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

    – Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

    – Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

    – Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

    Redaktör och innehållsansvarig
    Lotta Söderberg, Västerås stift
    Uppdaterad
    2021-04-13
    X
    Dokumentid: 853630- Webid: 29143 - Unitid: 6