Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Juridik och kyrkorätt

    Tystnadsplikt och anmälningsskyldighet

    Anmälningsskyldighetet innebär en skyldighet att ingripa vid misstanke om att barn far illa.

    Anmälningsskyldighetet innebär en skyldighet att ingripa vid misstanke om att barn far illa. Foto: Josefin Casteryd / IKON

    Den som i kyrkans verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd har en anmälningsskyldighet. Det beslutade kyrkomötet 2011. Samtidigt har även reglerna för diakonernas och prästers tystnadsplikt blivit tydligare.

    Huvudregeln är att var och en, oberoende av kyrkotillhörighet, har rätt att ta del av Svenska kyrkans handlingar. Detta står i kyrkoordningens 53:e kapitel.

    Tystnadsplikt
    Även om huvudregeln är offentlighet, så finns det undantag. I kyrkoordningen finns förbud bland annat mot att röja personliga och känsliga uppgifter, sådana som finns exempelvis i kyrkans församlingsvårdande verksamhet och familjerådgivning. Förbuden gäller alla anställda i kyrkan, men har undantag som specificeras i kyrkoordningens 54:e kapitel.

    Prästers och biskopars tystnadsplikt är densamma som tidigare. Det finns inga undantag från prästens tystnadsplikt, den är absolut.

    När det gäller diakoners tystnadsplikt finns det nu en ändring i kyrkoordningen som börjar gälla den 1 januari 2012. Hittills har det talats om ”… sådant som han eller hon fått veta under själavårdande samtal”. Det har nu ändras till ”… sådant som han eller hon fått veta under enskild själavård”. Motivet till förändringen är att termen ”själavårdande samtal” är så diffus till sitt innehåll att det är svårt att veta vilka samtal som ska räknas som själavårdande.

    Om en präst eller diakon bryter mot sin tystnadsplikt kan han eller hon förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst. Det är domkapitlet som beslutar i sådana ärenden.

    Anmälningsskyldigheten gäller inte om uppgifter som biskop eller präst har fått veta under bikt eller enskild själavård, då har de en absolut tystnadsplikt. Däremot hindrar diakonens tystnadsplikt inte att de lämnar ut uppgifter när det föreligger anmälningsskyldighet.

    Anmälningsskyldighet
    I 2012 års kyrkoordning infördes även förbud mot att röja uppgifter, bland annat i kyrkans familjerådgivning. Förbudet finns i kyrkoordningens kapitel 54 och motiveras med att det inte bör vara skillnad på det skydd för uppgifter som enskild lämnar i kyrkans familjerådgivning jämfört med kommunens familjerådgivningsverksamhet. Förbudet har undantag och hindrar till exempel inte att sådana uppgifter i vissa fall lämnas för en anmälan till socialnämnden eller polis- eller åklagarmyndighet, då det föreligger uppgifts-, informations- eller anmälningsplikt enligt lag.

    Vänd dig till din kyrkoherde eller stiftsjurist om du har frågor om tystnadsplikt och anmälningsskyldighet.

    Skapad:2012-06-11 16:48:00

    Den som i kyrkans verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd är skyldig att genast anmäla detta till socialnämnden. Men hur går detta till?

    Läs mer om Hur anmäler jag?

    Frågor?

    Är du osäker om vad som gäller i en viss situation när det gäller tystnadsplikt, förbud mot att röja uppgifter eller anmälningsskyldighet, kontakta kyrkoherden i din församling eller en stiftsjurist i ditt stift.

    Redaktör och innehållsansvarig
    Migelle Wikström, Juridik och kyrkorätt
    Ansvarig för intranätet Juridik och kyrkorätt
    Migelle Wikström, Juridik och kyrkorätt
    Uppdaterad
    2020-02-24
    X
    Dokumentid: 749211- Webid: 25295 - Unitid: 2147483474