Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Support migration

    Situationen för ensamkommande barn och ungdomar

    Många unga människor som kommit till Sverige som ensamkommande barn lever i stor utsatthet. Ovisshet om hur framtiden kommer att se ut skapar stress och ohälsa. Svenska kyrkans församlingar möter och stöttar denna grupp på olika sätt. Här finns råd och vägledning inom en rad områden som rör ensamkommande barn och unga.

     

     

    Den aktuella situationen för ensamkommande barn och unga

    Rapporter kommer från många håll om att unga personer som sökt asyl ensamma i Sverige mår allt sämre. Anställda och ideella i Svenska kyrkans församlingar bekräftar den bilden. Mycket långa handläggningstider, åldersuppskrivningar och utvisningshot bidrar till en ökad utsatthet. Här hittar du information om situationen för ensamkommande barn och unga och vad som påverkar den.

    Vilka är förändringarna som påverkar ensamkommandes situation?

    Från 2016 och framåt har den svenska asylpolitiken stramats åt på flera olika sätt, både i lag och i praxis. Unga personer som har kommit till Sverige utan sin familj drabbas särskilt hårt av förändringarna. Faktorer som bidrar till deras otrygga situation är bland annat:​​

    • Den tillfälliga lagen. Lagen berör många ensamkommande genom att möjligheten till familjeåterförening och möjligheten att få uppehållstillstånd på humanitära grunder har begränsats. Även de tidsbegränsade uppehållstillstånden som beviljas till de som sökt asyl efter 24 november 2015 innebär en extra påfrestning. Du kan läsa mer här.  ​
    • Sveriges återvändandeavtal med Afghanistan. Många av de ensamkommande barnen och ungdomarna är afghanska medborgare. Till följd av att Sverige har ett återvändandeavtal med Afghanistan är det nu möjligt att utvisa människor dit med tvång. Detta gäller dock endast för myndiga personer, eftersom barn inte får utvisas ensamma om det inte finns ett ordnat mottagande. Du kan läsa mer här.​
    • Migrationsverkets ändrade praxis. Migrationsverket arbetar sedan en tid tillbaka efter en ändrad praxis som innebär att unga personer som bedöms sakna egna skyddsskäl får besked om att de bara får stanna i Sverige så länge som de är minderåriga och att de kommer att utvisas efter sin 18-årsdag Du kan läsa mer här. 
    • Åldersbedömningar och åldersuppskrivningar. De åldersuppskrivningar som Migrationsverket i vissa fall gör under en asylutredning drabbar ungdomarna hårt då de direkt kan förlora rätten till God man, boende i familjehem eller på HVB-hem och annat särskilt stöd som de har haft som minderåriga. Den som bedöms vara 18 år eller äldre kan tvingas flytta från den kommun där hen har varit placerad och till ett av Migrationsverkets boenden någonstans i landet.Du kan läsa mer om åldersbedömningar och åldersuppskrivningar på Migrationsverkets webbplats.​
    • Oklarheter om den nya gymnasielagen. Den 1 juli​ 2017 trädde en lagändring i kraft som kan göra det möjligt för många ensamkommande ungdomar som bedöms sakna asylskäl att få stanna i Sverige för att studera på gymnasienivå. Lagändringen möttes av hård kritik och flera domstolar bedömde först att det inte går att använda den som det var tänkt. Senare meddelade Migrationsöverdomstolen att lagen kan tillämpas och Migrationsverket återupptog sina bedömningar. Oklarheten om hur det skulle bli med lagen skapade en stor stress för många ungdomar. Läs mer om den nya gymnasielagen här.

    Organisationer och privatpersoner som har nära kontakt med ensamkommande barn och unga märker av hur åtstramningarna i asylpolitiken påverkar deras psykiska hälsa. Ensamkommande har även tidigare betraktats som en särskilt utsatt grupp, men på senare år har allt fler larmat om att deras situation har förvärrats med allvarlig psykisk ohälsa, självmordsförsök och ett antal genomförda självmord som följd.

    Majoriteten av de ensamkommande barnen och ungdomarna kommer från situationer som präglas av våld, konflikt och smärtsamma upplevelser. Många har dessutom upplevt stora svårigheter under resan till Sverige. Därutöver innebär asylprocessen i sig en påfrestning i form av ovisshet och otrygghet. Allt detta sammantaget innebär att den unga person som kommer ensam till Sverige redan från början är utsatt och behöver mycket stöd för att hantera sin situation och behålla sin hälsa. Men många aktörer (personal inom socialtjänst, skola, sjukvård, HVB-hem, Gode män, kyrkor och andra frivilligorganisationer med flera) har upprepade gånger slagit larm om att situationen för ungdomarna är ohållbar. Ord som akut, alarmerande, katastrofalt, hopplöst och ohållbart används av de personer som dagligen möter dessa ungdomar. I dags- och kvällstidningar publiceras nyheter och debattinlägg från enskilda, organisationer och myndigheter kräver snabba åtgärder för att sätta stopp för utvecklingen.​

    ​​Vad gör regeringen?

    Efter att Barnombudsmannen kallat flera myndigheter till ett krismöte i början av 2017 bjöd även regeringen in till diskussion för att finna sätt för att bättre ta hand om de ensamkommande och hjälpa dem att behålla sin hälsa. Detta följdes av ett antal möten mellan regeringen och civilsamhället där bland annat problemen med uppbrott och omflyttningar för de ungdomar som fyllt 18 år, kvalitetsbrister i asylprocessen och tveksamheter kring åldersuppskrivningarna diskuterades. Vid dessa möten framförde Svenska kyrkan och de övriga organisationerna vikten av att behandla grundorsaken till de ensamkommandes försämrade psykiska hälsa och inte bara symptomen. Förutom att en återgång till den ordinarie asyllagstiftningen med permanenta uppehållstillstånd och rätt till familjeåterförening skulle minska dessa barn och ungas utsatthet kan insatser som tillhandahållande av korrekt information för att minska ryktesspridning inom gruppen underlätta.

    Mötena resulterade i att regeringen beslutade om ett antal åtgärder. Bland annat inrättades ett nationellt kunskapscenter för ensamkommande barn och unga inom ramen för Socialstyrelsens verksamhet. Syftet med kunskapcentret är att personer som möter och arbetar med ensamkommande barn och unga ska kunna få goda kunskaper och förutsättningar för att ge dem vård och omsorg utifrån deras behov och rättigheter. Psykisk ohälsa och självmordsförebyggande arbete får särskilt fokus i centrets arbete. 

    Extra medel till kommuner och civilsamhälle

    ​En annan åtgärd är att fördela extra medel till de kommuner som låter ensamkommande ungdomar som fyller 18 år eller blir ålderuppskrivna under asylprocessen bo kvar i kommunen tills dess att utredningen är klar. Att behöva lämna boende, vänner och skola för att flytta till ett boende som kanske finns i en annan del av landet kan vara mycket negativt för ens hälsa. Med de extra medlen, som har betalats ut i flera omgångar, vill regeringen att kommunerna ska kunna erbjuda en stabilare tillvaro fram tills dess att ungdomen får sitt asylbesked. Du kan läsa mer om de extra kommunbidragen här.

    I mars 2018 meddelade regeringen att 120 miljoner kronor per år i tre år kommer att satsas för att stötta ideella organisationer i deras arbete mot hemlöshet bland unga vuxna. I den första fördelningen tilldelades Svenska kyrkan 15 miljoner kronor.​ En av de grupper som är särskilt utsatta vad gäller risken att hamna i hemlöshet är ensamkommande ungdomar, vilket innebär att de är en möjlig målgrupp för insatser som finansieras av dessa medel. Information om hur de medel som Svenska kyrkan tilldelats används finns här.

    Vad gör Svenska kyrkan?

    Anställda och ideella i Svenska kyrkans församlingar möter dagligen förtvivlade unga människor som riskerar att utvisas till osäkra och konfliktdrabbade länder. Från församlingarna kommer berättelser om unga personer som i till följd av en åldersuppskrivning hastigt blir av med sitt sociala skyddsnät och sina vuxenkontakter. Många upplever att begriplig och uppdaterad information om vad som just nu händer med lag och praxis saknas eller är svår att ta till sig, vilket leder till ryktesspridning och ännu större osäkerhet. 

    Nya former av stöd i församlingarna

    För församlingarnas del innebär den ökade otryggheten och psykiska ohälsan bland ensamkommande unga att de insatser som redan görs i den ordinarie verksamheten intensifieras. Stöttande samtal, hjälp med praktiska bestyr och myndighetskontakter och aktiviteter som erbjuder möjligheten att tänka på något annat för en stund är särskilt värdefullt när man befinner sig i en extra utsatt situation. Utöver detta så tillkommer andra former av stödjande verksamhet som inte har varit lika aktuell innan situationen för de ensamkommande förvärrades. Det har bland annat handlat om insatser för att hålla samman nätverk av vuxna runt den som blir uppskriven i ålder, att se till att den som lider av allvarlig psykisk ohälsa får den vård som hen har rätt till och att i vissa fall ordna med boende så att den som skrivs upp i ålder inte behöver flytta till ett av Migrationsverkets boenden. I de fall där unga ensamkommande personer har begått självmord har anställda i församlingarna snabbt funnits på plats för att ge stöd till vänner, personal på boenden och övriga i samhället som behöver det. 

    Svenska kyrkan uppmanar regeringen att åtgärda grunden till ohälsan

    Svenska kyrkan har på olika sätt uppmanat regeringen att gå till grunden med orsakerna till att ensamkommande barn och unga mår så dåligt, istället för att bara lindra symptomen. Utöver vad som framförts vid möten mellan regeringsföreträdare och civilsamhället har Svenska kyrkan framfört följande krav till regeringen:

    • att åldersbedömningar utförs på ett etiskt och rättssäkert sätt
    • att Migrationsverkets åldersuppskrivningar stoppas i avvaktan på att ålderbedömningar kan göras på ett rättssäkert sätt samt att de åldersuppskrivningar som gjorts omprövas
    • att i asylbeslutet lägga större vikt vid den fruktan unga personer känner inför ett återvändande till Afghanistan och väga in det på ett tydligare sätt i bedömningen i ärendet samt
    • att beslut i asylprocessen för unga stoppas tills dess att de är rättssäkra och ser till barns och ungas bästa. ​​
    • att utvisningarna till Afghanistan stoppas med hänsyn till det allt allvarligare säkerhetsläget i landet.

    Du hittar svenska kyrkans uttalanden och ställningstaganden här.​

    När ett ensamkommande barn blir myndigt 

    Att bli myndig är en stor omställning för den som har kommit till Sverige som ensamkommande barn. Stödet från samhället upphör i formell mening på många plan. Extra svårt är det om man fortfarande befinner sig i asylprocessen och behöver hantera boende, skolgång och myndighetskontakter på egen hand.

    Det är många gånger tufft att ställa upp för personer som lever i så utsatta situationer som de ensamkommande ungdomarna gör. Ofta får man bära mycket sorg och smärta, liksom oro för hur det ska gå för ungdomen framöver. De frivilliga familjehemmen och andra engagerade kan behöva handledning och stödjande samtal för att kunna bidra med en hållbar insats i en ofta mycket pressad situation. Här kan församlingens anställda, med sin erfarenhet av att möta människor i svåra situationer, göra en betydande insats.

    När en person som sökt asyl i Sverige som ensamkommande barn, och som ännu inte har fått beslut i sitt ärende, blir myndig sker en rad förändringar. Bland annat upphör rätten till god man och man har inte längre rätt till sjuk- och tandvård i samma utsträckning. Dessutom är det mycket som ungdomen behöver hålla reda på vad gäller boende och skolgång under kvarvarande asyltid, liksom vad som gäller vid ett eventuellt uppehållstillstånd. Här nedan försöker vi reda ut vilka regler som gäller i olika skeden.

    Boende, bistånd och skola under asylprocessen​

    När en asylsökande person blir myndig (det vill säga fyller 18 år eller skrivs upp i ålder) övergår det övergripande ansvaret från den kommun där man varit placerad till Migrationsverket. Det innebär att man skrivs ut från kommunens socialtjänst och inte längre får bo kvar i HVB-hem eller familjehem i kommunens försorg. Som myndig erbjuds man istället en plats på något av Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO). Boendet kan finnas på en ort långt ifrån den kommun där man hittills har bott, vilket gör att många ställs inför ett uppbrott från skolan och det sociala sammanhang som man har börjat etablera sig i. Detta får negativa konsekvenser för många ungdomar som redan befinner sig i en pressad situation.​

    Ungdomen kan ordna boende på egen hand om hen har möjlighet, och på så sätt få stanna kvar på den ort där hen hittills har bott. Då räknas man som bosatt i eget boende (EBO). Om man bor i ABO eller EBO påverkar hur stor dagersättningen från Migrationsverket är. ​​

    Man har inte rätt att påbörja gymnasiestudier som asylsökande om man är över 18 år. Däremot har den som redan studerar vid gymnasiet när hen blir myndig rätt att fullfölja sina studier, även om hen flyttar till en ny kommun. Ett förtydligande i skollagen gjordes 1 november 2017 för att säkerställa detta. Dock har det framkommit att vissa kommuner inte tillhandahållit gymnasieplatser till myndiga, nyinflyttade elever, vilket kan bero på brist på information eller resurser. För den som blir myndig och behöver flytta finns praktiska omständigheter som gör att det kan vara svårt att fullfölja sin utbildning på annan ort även om man redan studerar vid gymnasiet. Köerna till gymnasieplatserna är långa i vissa kommuner, och det kan därför vara svårt att få börja gymnasiet på den ort som man flyttat till för att bo på Migrationsverkets ABO. Accepterar man att flytta till ett ABO kan det därför riskera att resultera i ett avbrott i studierna vilket kan påverka en eventuell förlängning eller prövning av uppehållstillstånd genom den nya gymnasielagen. ​

    Boende, bistånd och skola efter beslut om uppehållstillstånd

    Boendeformen under asylprocessen påverkar vilka möjligheter som finns för att skaffa sig ett varaktigt boende om man får uppehållstillstånd. Den som vid beslutet bor i Migrationsverkets anläggningsboenden blir placerad i en kommun och får där hjälp med boende. Det gäller även den som bor i EBO under delar av asylprocessen, men som innan beslutet har fattats väljer att flytta till ABO. För en del ungdomar kan det därför vara ett alternativ att först slutföra gymnasiestudierna och därefter flytta till ett anläggningsboende, om ett beslut i asylprocessen dröjer.​

    Den som bor i EBO när hen får sitt uppehållstillstånd blir inte kommunplacerad, utan folkbokförs automatisk på den adress där hen är skriven under asylprocessen. Hen får därmed ingen hjälp att hitta eget varaktigt boende. Tidigare har man under den så kallade TUT/PUT-månaden (vilken sträcker sig 30 dagar efter beslutet) kunnat flytta till ABO och på så sätt ”skriva in sig” hos Migrationsverket igen för att bli kommunplacerad och tilldelas ett varaktigt boende. Den möjligheten har tagits bort från och med januari 2018. Den som nu vänder sig till Migrationsverket för att be om hjälp med boende under TUT/PUT-månaden, till exempel om hen inte kan bo kvar i sitt EBO, har rätt att få flytta till ett ABO. Dock kommer hen inte att få hjälp med att hitta en boendelösning när de 30 dagarna har passerat, utan hen skrivs enbart ut i den kommun där asylboendet finns.​

    Alla som vistas i en kommun har enligt socialtjänstlagen rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd. Det görs sedan en individuell bedömning från fall till fall. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, men det finns ingen skyldighet att ordna boende åt varje enskild vuxen person.

    Från och med 2018 gäller ett nytt så kallat etableringsprogram för nyanlända. För att ingå i etableringsprogrammet, som samordnas av Arbetsförmedlingen, ska man ha fyllt 20 år. Ungdomar som är 18-19 år omfattas inte av etableringen utan förväntas studera på gymnasiet. För de ungdomar i denna åldersgrupp får den kommun där den unge folkbokför sig 750 kr per dygn i ersättning från Migrationsverket, under förutsättning att den unge studerar på gymnasiet och får studiehjälp från CSN. Ersättningen betalas ut till och med första kalenderhalvåret som den unge fyller 20 år.​​

    ​Tillfälliga kommunbidrag för ensamkommandes boende

    I höständringsbudgeten 2017 beslutade regeringen om ett så kallat tillfälligt kommunbidrag till landets kommuner under andra halvan av 2017 och för 2018. Syftet med bidraget är att möjliggöra för kommunerna att låta ensamkommande unga asylsökande, som fyllt 18 år eller bedömts vara 18 år och som fortfarande väntar på ett slutgiltigt beslut i sitt asylärende, bo kvar i den kommun där de vistas. Bidraget är däremot inte tänkt att gå till att hitta boendelösningar för personer som har fått avslag och inte längre kan överklaga sitt beslut.

    Hur mycket pengar varje kommun fått baserar sig på antalet ensamkommande barn och unga som antingen fyllt 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018 eller som är mellan 18 och 20 år och har ett placeringsbeslut enligt socialtjänstlagen som bor i kommunen. Kommunerna behöver alltså inte söka dessa pengar utan de betalas ut automatiskt baserat på denna fördelningsnyckel. Det tillfälliga bidraget ska ge fler ensamkommande ungdomar som fortfarande är i asylprocessen en möjlighet att stanna kvar i den kommun de vistats i fram till dess att de har fått beslut i sitt asylärende istället för att flytta till ett asylboende för vuxna i Migrationsverkets regi. Mer information om det tillfälliga kommunbidraget finns på regeringens webbplats.​​

    Kommunerna hanterar dock bidraget på olika sätt. Regeringen har inte specificerat hur pengarna ska användas, utan lämnar till kommunerna att själva bestämma om detta. Det gör att förutsättningarna för ensamkommande unga över 18 år ser olika ut i olika kommuner. Det råder stor variation mellan landets kommuner i hur de tolkar lagstiftningen och sitt ansvar och därmed också hur de väljer att använda pengarna. Många kommuner menar att bidraget inte på något vis täcker kommunens kostnader för att låta ungdomarna bo kvar i kommunens försorg. Allt fler kommuner har istället kommit överens med frivilligorganisationer om att dessa ska hjälpa till att förmedla så kallade ideella familjehem. På vissa håll kan organisationerna och familjehemmen få delfinansiering från kommunerna genom det tillfälliga kommunbidraget.

    Informationsmaterial för ensamkommande ungdomar

    Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar har skrivit en handbok på enklare svenska som riktar sig till den som kommit till Sverige som ensamkommande barn och som sedan blivit 18 år under asylprocessen. I handboken har Rådgivningsbyrån sammanställt information om vad som händer när man blir myndig och därmed betraktas som vuxen i Sverige. Handboken kan även läsas av personer i ungdomens närhet för att de ska kunna ge bästa tänkbara stöd. Handboken har finansierats genom de statliga medel som Svenska kyrkan har fått för att förebygga hemlöshet till följd av psykisk ohälsa bland unga vuxna. Du kan ladda ner handboken från Rådgivningsbyråns webbplats.​

    Boende och annat stöd för unga ensamkommande  

    Många anställda och ideella är djupt engagerade i de ensamkommande ungdomarnas situation. De församlingar och enskilda medlemmar som följt dem, ibland under flera år, vill ofta kunna erbjuda stöd som underlättar övergången från barn till vuxen och som kan lindra den stress som de stora förändringarna medför. I den komplexa situation som råder är brist på tillgänglig och greppbar information ett stort problem. Reglerna är många och svåra, och att få hjälp att reda ut vad som gäller och förstå konsekvenser av olika val är centralt. Därför är ett viktigt stöd att hjälpa ungdomen att få tillgång till den information som krävs för att hen ska kunna fatta välgrundade beslut.

    Omständigheter och förutsättningar skiljer sig från fall till fall, och det är därför inte möjligt att säga vilken form av stöd som är bäst att ge i alla sammanhang. Det är svårt, både för ungdomen och för engagerade personer i hens närhet, att få en överblick och kunskap om vad som gäller i olika situationer och faser. Därför har vi sammanställt information och generella råd som är viktig att känna till för den som vill engagera sig i ensamkommande ungdomars boendesituation.

    Att vara ideellt familjehem​

    • Som ideellt familjehem erbjuder en familj eller en enskild person en plats i sitt hem under en kortare period. Det är ungdomen som själv fattar beslut om vad som är en bra boendelösning. Väljer hen att bo i ett ideellt familjehem så räknas det som att hen har valt att bo i eget boende, så kallat EBO, vilket medför andra förutsättningar än om hen bodde i ABO. Du kan läsa mer här.​​
    • Att möjliggöra för ungdomen att bo kvar på orten kan ha många fördelar. Att få bo kvar i den kommun där man rotat sig och får möjlighet att fortsätta gå i skolan bidrar till kontinuitet. Om ungdomen studerar på gymnasienivå och istället väljer att flytta till Migrationsverkets anläggningsboenden riskerar hen att få ett avbrott i sina studier ifall den nya kommunen inte kan erbjuda gymnasieplats. Det kan i ett senare skede påverka möjligheterna att beviljas uppehållstillstånd eller få förlängt uppehållstillstånd genom den så kallade gymnasielagen. Det kan också bli svårare att hantera asylprocessen på egen hand om man flyttar långt bort från sitt befintliga sociala stöd. Att hitta boendelösningar för att stanna kvar på orten kan bidra till att motverka psykisk ohälsa och minska risken att ungdomar går under jorden. ​​
    • Att på egen hand ställa upp med boende för en ensamkommande ungdom kan vara svårare än man först tänker. Det underlättar om det finns en organisation eller nätverk som rekryterar och förmedlar kontakterna. Det är bra om en skriftlig överenskommelse mellan ungdomen och familjehemmet upprättas, alternativt att den organisation som förmedlar familjehemmen upprättar ett avtal som både ungdomen och familjehemmet skriver på. Avtalet bör innehålla eventuella villkor så som boendetid och eventuell ersättning till familjehemmet, liksom vad som händer om någon av parterna vill dra sig ur avtalet.​
    • Det är viktigt att den som planerar att bli ideellt familjehem på förhand funderar över sitt engagemang och hur man kan hantera eventuella utmaningar. Att ta emot en ung människa i sitt hem är ofta mycket givande, men i vissa fall kan svåra situationer uppstå. Det kan vara utmanande att under en längre tid ta hand om en ungdom som mår dåligt, inte orkar med skolan, tappar hoppet etc. Det är bra att ta reda på var man vända sig om det blir jobbigt eller något inte fungerar. Det är också viktigt att tänka över hur länge man är beredd att ställa upp med boende om situationen drar ut på tiden. ​
    • Det är även viktigt att fundera på vad som händer ifall ungdomen får avslag på sin asylansökan och hur man då kan stödja på bästa sätt. En del av de ungdomar som har kommit till Sverige som ensamkommande barn under de senaste åren kommer att få avslag på sina asylansökningar, och flera av dem kommer kanske inte att medverka till att deras utvisningar ska kunna verkställas. Det är viktigt att känna till att myndigheter som Migrationsverket och polis i så fall kan komma att söka efter ungdomen som man har boende hos sig. ​

    Förmedling av ideella familjehem​​

    Många av Svenska kyrkans församlingar engagerar sig i nätverk eller lokala föreningar tillsammans med övriga lokala civilsamhället för ordna boende för de ensamkommande ungdomarna, bland annat genom att rekrytera familjehem eller uppmana människor att låna ut en soffa under en tid. Svenska kyrkans församlingar har breda och väletablerade kontaktnät bland privatpersoner, organisationer och lokala företag. Detta innebär att församlingen kan göra en insats genom att förmedla kontakter med personer som kan upplåta boende åt en ungdom. Här är det viktigt att ha tillgång till den kunskap och information om vad som gäller i de olika situationer som beskrivits ovan. Utöver detta finns det några saker som det är bra att ha i åtanke för den person eller organisation som planerar att förmedla ideella familjehem.​

    • Samarbete och tydliga överenskommelser med kommunen underlättar arbetet. I de fall där kommunen går in och delfinansierar uppehället för en ungdom i ett frivilligt familjehem är det viktigt att ha ett skriftligt avtal eller överenskommelse med kommunen där villkoren för samverkan beskrivs. Kommunen bör också kunna säkerställa att ungdomen, när hen skrivs ut från kommunens socialtjänst, får information om vad av valet av ABO eller EBO innebär, samt tydliggörande information om hur kommunen resonerar kring vad som händer om ungdomen får uppehållstillstånd eller slutgiltigt avslag.​
    • Arbetet blir oftast mest effektivt och hållbart när det genomförs i samverkan. På många håll har flera aktörer gått ihop i nätverk eller föreningar för att hitta lösningar på boendeproblemet. Nätverk eller föreningar fyller en viktig funktion när det kommer till erfarenhetsutbyte, ömsesidigt lärande och informationsspridning. Det sistnämnda är särskilt viktigt när det kommer till boende för unga ensamkommande, eftersom många ändringar i lag och praxis sker snabbt och missförstånd är vanliga både hos ungdomarna och hos kommuner och myndigheter. Att arbeta i nätverk eller förening med andra skapar även ett forum för de ideella familjehemmen att ventilera sina upplevelser och resonera kring den situation som de tillsammans med ungdomarna befinner sig i. ​​
    • På många håll runt om i landet är behoven av frivilliga familjehem långt större än utbudet. Det är därför viktigt att man på förhand har talat om hur man prioriterar ifall omedelbara lösningar inte går att finna för alla som söker kontakt, och vilka andra typer av stöd som kan ges i väntan på att en boendelösning kan ordnas. Det är också viktigt med dialog med kommunens socialtjänst om hur de kommunicerar kring möjligheten till att flytta till ett familjehem.​
    • Förmedling av frivilliga familjehem innebär att en matchning mellan ungdomar och tilltänkta familjehem görs. I de fall då ungdomen har deltagit i församlingens verksamhet tidigare och kanske har skapat relationer med anställda eller ideella där finns en stor fördel. Många som är tveksamma över att erbjuda boende i sitt hem kan känna sig trygg om församlingen ”går i god för” en ungdom som man har känt under en tid. Detta innebär dock även att församlingen eller nätverket har ett stort ansvar för hur placeringen blir. Det kan vara svårt med matchning och att hitta personer som fungerar bra ihop. Även om det rör sig om myndiga personer som fattar egna beslut så kvarstår ändå ett moraliskt ansvar hos församlingen vid eventuella missförhållanden och man behöver vara beredd på att hantera de situationer som kan uppstå.​
    • En kontaktperson som frivilliga, familjehem och ungdomar kan vända sig till om de upplever problem, missförhållanden eller svårigheter kopplade till boendesituationen bör finnas i församlingen eller i ansvarigt nätverk. Vid behov kan kontaktpersonen hänvisa vidare till relevant instans, till exempel kommunens socialtjänst.​
    • Församlingens anställda är ofta engagerade i verksamheten vid boende för unga ensamkommande, men i många fall bärs merparten av det löpande arbetet av ideella krafter. Det kan handla om att finnas till hands för samtal, ordna aktiviteter och utflykter eller att vägleda i myndighetskontakter. Det är därför viktigt att man i församlingen ser till att engagemanget är väl förankrat och att strategier för volontärorganisering och stöd finns tillgängligt.  ​
    • Även om de ensamkommande ungdomar som berörs av denna verksamhet är vuxna ur ett juridiskt perspektiv, är det viktigt att komma ihåg att de i många fall befinner sig i en väldigt utsatt situation och har särskilda behov. När en församling överväger att förmedla ideella familjehem är det viktigt att tillsammans med kommunen och eventuella andra samarbetspartners fundera över vad ett sådant åtagande kan innebära, både för församlingen och de berörda ungdomarna. I de fall där församlingen är ansvarig för att rekrytera och förmedla familjehem är det viktigt att också reflektera över vilka risker som finns för ungdomar, familjehem och frivilliga. Ett utdrag ur belastningsregistret bör kunna visas upp av alla familjehem och andra frivilliga som arbetar med ensamkommande barn och ungdomar. ​

    Andra boendelösningar​

    Det finns en rad exempel där Svenska kyrkans församlingar, i samverkan med andra aktörer, har kunnat bidra till att unga ensamkommande får tillgång till boende i hyrda lägenheter, hus eller nedlagda HVB-hem. Insatser görs även i form av öppnande av värmestugor och härbärgen.

    • Flera kommuner har beslutat att ge det tillfälliga regeringsbidraget vidare till civilsamhället som har andra möjligheter att finna boendelösningar för ungdomarna. När kommunen bidrar med finansiering kan det handla om allt ifrån engångsbidrag till föreningars arbete till regelrätta avtal mellan kommun och föreningar. I vissa fall har till exempel kommunen bidragit med lokal för boende (till exempel i lägenheter eller stängda HVB-hem), medan engagerade föreningar har stått för bemanning och aktiviteter för ungdomarna. Kontakta därför kommunen för att se vilka möjligheter till delfinansiering och överenskommelser som finns.​
    • Innan församlingen, på egen hand eller genom nätverk, inleder sitt arbete med att erbjuda boende är det viktigt att man funderar över sin roll och relationerna till det offentliga. Hur tar kommunen sitt ansvar och hur använder kommunen det statliga bidraget? Hur används den summa som kommunen får per dygn för de asylsökande 18-19 åringar som studerar vid gymnasiet? Finns det andra sätt att stödja dessa ungdomar att finna lösningar på sin situation? ​
    • I vissa fall har församlingar kunnat bistå med lokaler för boende, till exempel i lägergårdar. Innan detta görs är det viktigt att man har kunskap om vad detta kan få för konsekvenser i varje enskilt fall. En början för de församlingar som funderar på hur de skulle kunna bidra är att läsa kyrkokansliets vägledning för uthyrning av fastigheter. För att utreda vilka möjligheter och utmaningar som finns i specifika fall bör församlingen kontakta sakkunnig handläggare på stiftet.​​
    • En utmaning kopplat till upplåtande av församlingens lokaler för boende är försäkringsfrågan. Många försäkringsbolag ser inhysning av asylsökande som en förhöjd risk i och med att risken för attentat mot fastigheten ökar, och därför kan försäkringspremien höjas markant. De flesta försäkringsbolag kräver även bemanning på boendet dygnet runt, vilket kan vara svårt att lösa om församlingen har få engagerade volontärer. För mer information bör församlingen kontakta sitt försäkringsbolag. ​
    • En annan typ av arrangemang, även det i samverkan, är olika former av natthärbärgen och värmestugor där bostadslösa ungdomar kan få vila och värme. Det är ingen långsiktig lösning, men ett svar på en akut situation som är särskilt allvarlig under den kalla årstiden. Även denna form av hjälp har kunnat få finansiering från kommuner. Läs om exempel på pågående verksamhet, projektet Värme o Vila i Stockholm, här.​

    ​Handledning och stödgrupper för ideella

    Det är många gånger tufft att ställa upp för personer som lever i så utsatta situationer som de ensamkommande ungdomarna gör. Ofta får man bära mycket sorg och smärta, liksom oro för hur det ska gå för ungdomen framöver. De frivilliga familjehemmen och andra engagerade kan behöva handledning och stödjande samtal för att kunna bidra med en hållbar insats i en ofta mycket pressad situation. Här kan församlingens anställda, med sin erfarenhet av att möta människor i svåra situationer, göra en betydande insats.

    Förmedling av kontakter på den nya boendeorten

    Ibland kommer ungdomen fram till att det bästa alternativet i den svåra situationen är att acceptera Migrationsverkets erbjudande om boende och att flytta till den kommun där ABO finns. Det som kan göras för att underlätta då är att sätta ungdomen i kontakt med församlingar och andra organisationer på den nya orten. Församlingarna har ofta breda kontaktnät, och vetskapen om att det finns en gemenskap som väntar dit man ska flytta kan minska utsattheten och stressen. Ungdomen kan dessutom behöva stöd och praktisk hjälp med bland annat bevakning av tillgången till studieplats, och därför är det bra om kontakterna är etablerade redan innan flytten.

    Opinionsbildning

    Svenska kyrkan bedriver opinionsbildning för att en hållbar lösning för unga ensamkommandes mycket utsatta situation ska komma på plats. Detta görs inte minst lokalt där församlingars medarbetare och ideella delar sin erfarenheter genom samtal med beslutsfattare, i lokaltidningar och i möten med församlingsborna. På flera håll i landet har opinionsbildningen bidragit till att kommuner beslutat sig för att använda regeringsbidraget till olika typer av boendelösningar. Flera stift arbetar aktivt med att i samverkan med andra aktörer opinionsbilda mot en inhuman behandling av redan mycket pressade unga människor. Exempel på detta finns från Göteborgs stift. På nationell nivå samverkar Svenska kyrkan med flera andra civilsamhällesaktörer och för dialog med politik och myndigheter. Ta del av Svenska kyrkans uttalanden om ensamkommande barn och ungdomars situation här.​​

    Gymnasielagen - en ny möjlighet till uppehållstillstånd

    Den 7 juni 2018 antog riksdagen propositionen (2017/18:252), ”Extra ändringsbudget för 2018 – Ny möjlighet till uppehållstillstånd”.Lagändringen var tillfällig och den som vill ansöka om uppehållstillstånd för studier genom gymnasielagen var tvungen att skicka in sin ansökan mellan den 1 juli och den 30 september 2018. Ändringen bestod i huvudsak av två delar. Dels infördes en ny bestämmelse som gör det möjligt för en utökad grupp personer att få uppehållstillstånd för att studera i gymnasieskolan. Dels gjordes ändringar i den föregående gymnasielagens bestämmelser, bland annat för att fler utbildningar ska kunna ligga till grund för uppehållstillstånd.

    Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar har tagit fram ett informationsmaterial som förklarar vad lagändringen innebär och hur den kan komma att påverka de ensamkommande ungdomar som Svenska kyrkans församlingar möter. I informationsmaterialet berättar Rådgivningsbyrån om varje krav som måste uppfyllas för att man ska kunna få uppehållstillstånd för gymnasiestudier och om vad som händer efter att man har beviljats ett sådant uppehållstillstånd. ​Du kan ladda ner materialet från Rådgivningsbyråns webbplats.

    Migrationsverket har översatt sitt informationmaterial om gymnasielagen till  engelska, arabiska, dari och somaliska. För att få tillgång till materialet går du in på Migrationsverkets webbplats och väljer språk under fliken "Other languages" under ingressen. 

    Oklarheter om den nya gymnasielagen

    Den nya gymnasielagen har mötts av hård kritik och flera av Sveriges migrationsdomstolar bedömde först att den inte skulle gå att använda som det var tänkt. Domstolarna menar att de skulle bryta mot EU-rättsliga bestämmelser, som står över svensk lag, om uppehållstillstånd beviljades till en person som inte har kunnat styrka sin identitet. Du kan läsa mer om detta i pressmeddelanden från Förvaltningsrätten i Malmö och från Förvaltningsrätten i Stockholm. Migrationsdomstolen i Göteborg valde att skicka frågan vidare till EU-domstolen för att få klarhet i vad som gäller. Läs mer om detta i domstolens pressmeddelande.

    I juli 2018 meddelade  Migrationsverket att beslut där den nya gymnasielagen kan ligga till grund för ett uppehållstillstånd inte skulle fattas förrän rättslig vägledning finns från Migrationsöverdomstolen. Motiveringen var att man ville garantera rättssäkerheten i besluten. Migrationsverket fortsatte dock att fatta beslut i ärenden där den som söker uppenbart inte uppfyller grundkraven för ett uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen. Det kunde till exempel handla om ärenden där den sökande kom till Sverige efter den 24 november 2015 eller inte har väntat på beslut i 15 månader eller mer. I slutet av september 2018 meddelade Migrationsöverdomstolen att lagen inte bryter mot aktuella EU-bestämmelser och att den därför kan tillämpas. Läs mer om detta i pressmeddelandet från kammarrätten i Stockholm. Migrationsverket återupptog i samband med detta sina bedömningar, så nu ska de som har ansökt om uppehållstillstånd för gymnasiestudier kunna få besked. I början av oktober 2018 meddelade Förvaltningsrätten i Göteborg att man dragit tillbaka sin begäran om utlåtande från EU-domstolen, eftersom Migrationsöverdomstolen nu gett lagen grönt ljus. 

    Inget stöd under prövningen

    Migrationsverket har beslutat att stoppa, inhibera, utvisningen av de personer som har fått ett utvisningsbeslut men som uppfyller kriterierna för att kunna få uppehållstillstånd genom gymnasielagen. Detta är självklart positivt men stora praktiska problem kvarstår för många eftersom de inte har rätt till bidrag från Migrationsverket för boende, mat och annat nödvändigt under tiden som de väntar på besked. Även om Migrationsöverdomstolen nu har gett klartecken om att lagen kan börja tillämpas kommer det att dröja ett tag innan Migrationsverket har hunnit pröva alla ärenden.Under tiden är ungdomarna beroende av stöd från vänner och civilsamhälle. Ungdomarna bör uppmuntras att ansöka om nödbidrag hos kommunens socialtjänst för att täcka det nödvändigaste. Dock tolkar olika kommuner vistelsebegreppet, som reglerar vilka personer som kommunen är skyldig att hjälpa, olika vilket leder till att vissa har kunnat få bidrag och andra inte. Man har åtminstone alltid rätt att lämna in en ansökan för prövning, och det kan även vara värt att överklaga om man får avslag.​

    Boende för den som får uppehållstillstånd

    Den som får ett uppehållstillstånd för gymnasiestudier ska folkbokföra sig i kommunen där hen bor och går i skolan. Den så kallade bosättningslagen gäller inte om man får uppehållstillstånd genom den nya gymnasielagen, och därför blir inte en kommun ansvarig för att ordna boende.Här gäller samma regler för svenska medborgare som för den som har ett tillfälligt eller ett permanent uppehållstillstånd: ingen aktör är skyldig att hitta permanenta boendelösningar till kommunens innevånare, utan det förväntas var och en lösa på egen hand.​

    Det är enbart i undantagsfall som socialnämnden i kommunen kan ordna bostad åt bostadslösa. Av rättspraxis framgår att dessa undantagsfall kan vara om man är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa egen bostad, till exempel om man har en historik med vräkningar, skulder, missbruksproblematik eller lider av ohälsa. Om den som får uppehållstillstånd med stöd av nya gymnasielagen ansöker om bistånd i form av stöd till boende får socialtjänsten göra en individuell behovsbedömning och utifrån detta fatta ett beslut enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Mer information om placering på stödboende för ungdomar som får uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen finns i ett PM från Sveriges kommuner och landsting (SKL).​

    En grupp som inte behöver ordna eget boende är de som omfattas av Lagen om mottagande av asylsökande (LMA) och som bor i Migrationsverkets boende när de får beslut om uppehållstillstånd genom den nya gymnasielagen. Den som bor på Migrationsverkets anläggningsboende får bo kvar där till dess hen väljer flytta eller tills uppehållstillståndet löper ut. Att det blivit så grundar sig i att Migrationsverket har ändrat sin tolkning av LMA efter två domar från kammarrätten. Enligt Migrationsverkets nya tolkning omfattas en person av LMA så länge hen bor kvar på ett anläggningsboende. Det innebär även att man även har rätt till dagersättning så länge som man bor där.För den som är asylsökande och bor i eget boende när hen får ett uppehållstillstånd för gymnasiestudier är förutsättningarna dock inte desamma. Man fortsätter att omfattas av LMA i en månad efter att tillståndet beviljas, men efter denna månad får man inte längre  dagersättning och måste istället ordna sitt eget boende. ​​På Migrationsverkets webbplats finns bilder som förklarar när man behöver ordna boende själv, och när man kan få hjälp med detta.

    Ekonomiskt stöd

    Den som får uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen ska, enligt regeringen, försörja sig med studiestöd. För att kunna få studiestöd behöver man uppfylla vissa krav. Studiestöd kan en individ få till och med det första kalenderåret det år då den studerande fyller 20 år. Därefter kan individen söka studiemedel, som består av bidrag och lån. Stödet söks genom skolan. Bostadsbidrag kan sökas hos Försäkringskassan. ​Det kan finnas personer som inte har påbörjat sina studier när uppehållstillstånd beviljas och som därmed inte har rätt till studiestöd.I det fall man inte kan försörja sig med studiemedel kan man vända sig till socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. ​

    Den som bor på Migrationsverkets anläggningsboende när hen får ett uppehållstillstånd enligt nya gymnasielagen omfattas av LMA och har rätt till dagersättning. Däremot kan man inte få både dagersättning och studiestöd samtidigt, utan får välja ett av dessa. Den som omfattas av LMA efter uppehållstillstånd har getts för gymnasiestudier har inte heller rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Om man är under 20 och ens förälder eller föräldrar är avlidna eller försvunna kan man i vissa fall få ett så kallat efterlevandestöd, som man söker hos Pensionsmyndigheten. Läs mer om detta stöd på Pensionsmyndighetens webbplats.​

    Hälso- och sjukvård

    När man får uppehållstillstånd för gymnasiestudier blir man folkbokförd och har därmed rätt till subventionerad hälso- och sjukvård med stöd av hälso- och sjukvårdslagen på samma villkor som andra personer som är bosatta inom landstinget.​

    Informationsmaterial för den som har fått uppehållstillstånd

    Stockholms Stadsmission har i samarbete med Barnrättsbyrån, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, Rädda Barnen, Röda Korset och Skåne Stadsmission tagit fram ett material som riktar dig till den som har fått uppehållstillstånd eneligt den nya gymnasielagen. Eftersom det är en ny form av tillstånd så har det uppstått en lång rad frågor, bland annat om hur lagen ska tolkas, vilka rättigheter ungdomarna har och vilka gymnasielinjer som ger möjlighet att få förlängt uppehållstillstånd.

    Materialet finns att ladda ner på Flyktiggruppernas riksråds webbplats.

    Redaktör och innehållsansvarig
    Support Migration, Support migration
    Uppdaterad
    2019-06-25
    X
    Dokumentid: 1328398- Webid: 1265604 - Unitid: 2147483133