Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Migration

    Det gör Svenska kyrkan

    Svenska kyrkan har ett omfattande arbete för och med människor på flykt. Som förtroendevald, ideell eller anställd är det bra att känna till detta breda och mångbottnade arbete. Här beskrivs vad Svenska kyrkan gör; i församlingar, stift och nationellt.

     

    Svenska kyrkans engagemang: en historisk bakgrund

    Engagemanget för människor på flykt har funnits länge i Svenska kyrkan, och kanske framför allt hos enskilda människor, verksamma eller aktiva inom Svenska kyrkan, som kopplat samman flyktingfrågorna med sin kristna tro och kyrkans uppdrag. Det har handlat om praktisk hjälp, men också uppvaktningar av regeringen från biskopsmötet. Engagemanget i församlingarna har ofta varit beroende av eldsjälar och vuxit på platser där enskilda personer, inte sällan diakoner, fått kontakt med människor i asylprocessen. Under årens lopp har arbetet med att möta människor på flykt anpassats till flyktingarnas skiftande behov och påverkats av politiska vindar. Läs en historisk exposé över det kyrkliga engagemanget för människor på flykt från 1930-talet och framåt.

    I studien En tid av möten beskrivs arbetet för och med människor på flykt under 2015 och 2016. Studien visar bland annat att 8 av 10 pastorat och församlingar med egen ekonomi startade eller utökade sin verksamhet för asylsökande och nyanlända. 37 000 personer deltog i verksamheten varje månad.

    Vad gör församlingarna?

    Med 5,7 miljoner medlemmar och drygt 1300 församlingar över hela landet är Svenska kyrkan en rikstäckande organisation. Den är decentraliserad så till vida att beslut och verksamhet äger rum i den lokala församlingen, och centraliserad så till vida att församlingarna ryms inom en regional stiftsorganisation och naturligtvis inom kyrkan som nationellt trossamfund. Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd med förtroendevalda på tre nivåer (församling, stift, nationell nivå). Utifrån denna lokala, regionala och nationella uppbyggnad kan Svenska kyrkan beskrivas som en social, kulturell och andlig infrastruktur. 

    Ett uppdrag som berör hela församlingslivet

    Grunden för Svenska kyrkans arbete med asylsökande och nyanlända är den kristna människosynen, som säger att alla människor delar livets grundläggande villkor. Framför dig står en som är som du, med samma kapacitet, behov och drömmar. Utifrån den här grunden vill Svenska kyrkan bidra till att människor får en bra start i Sverige och ett samhälle där människor med olika bakgrund kan leva tillsammans.

    Arbetet för och med migranter är en självklar del av Svenska kyrkans ordinarie diakonala uppdrag och berör hela församlingslivet. Det engagerar anställda med kompetens inom socialt, pedagogiskt, själavårdande och kulturellt arbete samt Svenska kyrkans nätverk av förtroendevalda och ideella. Verksamheten finansieras till största delen av församlingens budget. Den struktureras och utvecklas som en del av församlingens gängse arbete med planering och verksamhetsutveckling.  

    Verksamheten skiljer sig åt i olika delar av landet

    Att möta asylsökande och nyanlända är ett uppdrag som tar sig varierande uttryck beroende på lokala behov och förutsättningar. I glesbygd där avstånden är långa och infrastrukturen ibland är svag blir församlingen ofta den aktör som erbjuder mötesplatser, sociala sammanhang och praktiskt stöd. Andra villkor råder i storstädernas ytterkanter där det finns stor kulturell och religiös mångfald. I dessa församlingar finns en ackumulerad kunskap om vad det innebär att vara ny i Sverige samt erfarenhet av att bedriva långsiktigt diakonalt och socialt arbete för att motverka utsatthet och marginalisering.  

    Samverkan och idealitet – ett kännetecken för församlingarnas arbete

    Verksamheten varierar i omfattning och utformning, men vi kan ändå konstatera att församlingars arbete med migrationsfrågor framförallt har två kännetecken. Det första är att det i hög grad bygger på samverkan med andra aktörer i lokalsamhället såsom kommunen, andra religiösa samfund och civilsamhällesorganisationer. Det andra är att arbetet ofta involverar ideella medarbetare som bidrar med sin kompetens och kunskap inom till exempel undervisning, organisation, bemötande, kultur och samhällskunskap.

    Här beskriver vi några av de områden som församlingarna arbetar inom:

    • Mötesplatser. Församlingarnas vanligaste arbetsform är mötesplatser som kan kretsa kring till exempel språk, lek, mat, musik, skapande eller sport. Gemensamt för dessa mötesplatser, förutom att de bidrar till en mer meningsfull tillvaro, är att de ofta också leder till att asylsökande och nyanlända möter svenskfödda på ett osökt och enkelt sätt. Det personliga mötet bidrar till förståelse och engagemang. På så vis stärker församlingarna integrationen och bidrar till att skapa sammanhållning i det lokala samhället. Mötesplatserna är ofta i församlingens lokaler, men kan även organiseras i samverkan med boenden. 
    • Gudstjänst och själavård. Många av de som kommer till Sverige har en religiös tillhörighet och identitet och känner sig hemma i gudstjänst och kyrkorum. Svenska kyrkan välkomnar alla människor, oavsett tro och tradition, till gudstjänst och själavård. Tanken på kyrkan som ett offentligt rum ska alltså inte bara förstås fysiskt, utan också i en existentiellt, ja, andlig mening: som ett välkomnande och inkluderande rum, öppet för alla.  ​
    • Språk och samhällsorientering​. Många församlingar erbjuder någon form av språkträning för människor som är nya i Sverige. Språkträningen kan bedrivas genom organiserad undervisning eller under mer fria former genom språkcaféer och samtalsgrupper. Församlingar erbjuder också samhällsorientering av klassisk art (studiecirklar, studiebesök) och andra former av samhällsorientering till exempel vägledning inom områden som rättigheter och skyldigheter, demokrati och värdegrundsarbete. Genom att undervisa och samtala kring angelägna teman kan församlingar underlätta såväl den konkreta vardagen som långsiktig integration. Samhällsorientering erbjuds även individuellt genom att stötta individer i deras kontakter med kommuner och myndigheter. ​
    • Arbetsmarknadsinriktade insatser. Ett annat verksamhetsområde handlar om arbetsmarknadsinriktade insatser, att möjliggöra för människor att etablera sig i samhället. Genom att erbjuda praktikplatser i församlingens verksamhet kan Svenska kyrkan kan fungera som en länk till arbetsmarknaden. Exempel på uppgifter kan vara att arbeta i ett café eller i en secondhandbutik, att finnas tillhands i språkcaféet och skapa kontakt med andra personer som nyligen har kommit till Sverige. 
    • Stöd under asylprocessen. Svenska kyrkan möter människor i alla skeden av asylprocessen. Församlingen erbjuder stöd i form av individuella samtal med diakon eller präst. Samtalen kan röra både konkreta frågor om tillvaron i Sverige eller den inre process som det innebär att anlända till ett nytt land och att under lång tid vänta på besked. Juridisk rådgivning hänvisas oftast till personer med asyljuridisk kompetens, till exempel via Asylrättscentrum. Församlingars främsta bidrag i det fall människor får avslag på ansökan är ett medmänskligt stöd, att stötta människor att hålla modet uppe och själva se vilka möjligheter som finns utifrån den konkreta situationen.  
    • Arbete mot främlingsfientlighet och rasism. Det viktigaste arbetet för att motverka främlingsfientlighet och rasism finns i den ordinarie verksamheten där människor med skiftande bakgrund deltar. I det vardagliga mötet mellan människor växer förståelse för andras livssituation, fördomar motbevisas och kontakter knyts. Församlingar organiserar även diskussionsträffar och studiecirklar, som berör ämnet främlingsfientlighet och rasism och organiserar fadderverksamhet där nya och gamla ortsbor kan mötas. I detta arbete blir man ständigt påmind om något mycket viktigt, nämligen att Svenska kyrkan ingår i en världsvid gemenskap med andra kyrkor och inte är en symbol för etnisk svenskhet, och att vi människor delar samma grundläggande livsvillkor. ​​

    Vad gör stiften?

    Svenska kyrkans 13 stift ger stöd åt församlingars arbete. I varje stift finns en biskop som fungerar som stiftets andlige och administrative ledare samt prästernas och diakonernas själasörjare. Biskopen är också företrädare för Svenska kyrkan. Flera biskopar deltar även i den allmänna debatten bl.a. rörande situationen för människor på flykt.

    I varje stift finns en stiftsstyrelse och ett domkapitel. Stiftsstyrelsen ska främja församlingslivet i stiftet och verka för dess utveckling. Stiftsstyrelsen handlägger också varierande typer av ärenden. Domkapitlet har vid sidan av biskopen tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar och samfälligheter. 

    De flesta stift har en handläggare som ansvarar för migrationsfrågor och som arbetar konkret med stöd i form av utbildningar, nätverksträffar och samverkan med länets aktörer. Genom det nära samarbetet med församlingarna bidrar stiften med regional kunskap och överblick till både församlingar och nationell nivå.

    Vad gör Svenska kyrkan på nationell nivå?

    Svenska kyrkans nationella nivå skall vara en sammanhållande kraft som stärker Svenska kyrkans samlade förmåga att förkunna evangelium i ord och handling, och som ansvarar för frågor som är gemensamma för hela Svenska kyrkan.

    Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet, vars 251 ledamöter sammanträder varje år för att besluta om övergripande frågor. Kyrkomötet utser en kyrkostyrelse vart fjärde år. Styrelsen, med ärkebiskopen som ordförande, har beredande, förvaltande och verkställande uppgifter på den nationella nivån. Kyrkostyrelsen ansvarar för all övergripande verksamhet. En nämnd eller ett råd kan dock ha ett avgörande inflytande i vissa specifika frågor. 

    Kyrkokansliet i Uppsala genomför verksamheten på den nationella nivån. Arbetet leds av generalsekreteraren. På kyrkokansliet har också ärkebiskopen sitt kansli.

    Påverkansarbete för en human flyktingpolitik

    Svenska kyrkan verkar för en rättssäker och human asylprocess, att människor får en bra start i Sverige och ett samhälle med människovärdet i centrum. Detta arbete tar en konkret form i församlingarnas diakonala kontakter med människor i asyl- eller etableringsprocessen. I dessa möten synliggörs konsekvenser av lagstiftningar och myndigheters arbete. I de fall där lagen eller lagutövandet brister har Svenska kyrkan möjlighet att gå i dialog med politiker och myndigheter och att driva opinion. Verktyg i detta arbete är remissvar, uppvaktningar av beslutsfattare, öppna brev, uttalanden och debattartiklar.

    Läs mer på Svenska kyrkans externwebb.

    Samverkan med offentligheten

    Nationell nivå har, liksom stift och församlingar, många kontakter med det offentliga Sverige. Syftet med samverkan är att skapa goda förutsättningar för församlingarnas och stiftens arbete och att bidra med Svenska kyrkans kunskaper till myndigheternas arbete. Genom regelbundna avstämningar med stiften samlar kyrkokansliet in kunskap och erfarenheter från församlingar och stift, som sedan förmedlas vidare. Kyrkokansliet bidrar även med specialistkompetens, till exempel i Migrationsverkets etiska råd. Viktiga kontakter för Svenska kyrkan är exempelvis Migrationsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).​

    ​Kontakter med samhällets företrädare

    Den nationella nivån har uppdraget att företräda Svenska kyrkan i samhället. Kyrkokansliets kontakter med samhällets företrädare motsvarar i många fall de kontakter som stift har på regional nivå och församlingar på lokal nivå. Syftet med kontakterna är att få och bidra med kunskap och perspektiv på riksdagens, regeringens och förvaltningens arbete.​

    Stöd i migrationsfrågor

    Support migration lanserades i början av 2016 och är ett stöd till stift och församlingar i deras arbete för och med människor som är nya i Sverige. Support migration består av två delar: ett intranät med information och inspiration, och en e-posttjänst dit man kan ställa sina frågor. Från 2022 kallar vi arbetet endast "migration".
    Läs mer om stöd i frågor som rör migration  (tidigare Support migration).​

    Nyhetsbrevet Aktuellt om migration

    Aktuella frågor, och nationell nivås arbete inom migration och integration beskrivs löpande i nyhetsbrevet Aktuellt om migration. Nyhetsbrevet som utkommer två gånger per termin vänder sig till personer som arbetar med flykting, asyl- och integrationsfrågor inom Svenska kyrkan. Vill du prenumerera på nyhetsbrevet?
    Anmäl prenumeration här.

    ​Forskning, analys och statistik

    På kyrkokansliet finns en analysenhet som hämtar in och analyserar statistik om Svenska kyrkans verksamhet och medlemmar. Från och med 2016 ingår frågor om verksamhet för människor som är nya i Sverige i kyrkokansliets årliga enkätundersökningar till församlingarna (så kallade kyrkbussar).

    Analysenheten har tagit fram rapporten En tid av möten som beskriver omfattningen av arbetet under 2015 och 2016.  På kyrkokansliet finns även en forskningsenhet som även arbetar med flera projekt som anknyter till migration, integration och inkludering.

    Samverkan ekumeniska nätverk 

    Vissa delar av Svenska kyrkans arbete med människor på flykt är ekumeniskt. I Sveriges kristna råd (SKR) möts 26 medlemskyrkor fördelade på fyra kyrkofamiljer. I dessa ryms de olika kristna traditionerna i vårt land. Sveriges kristna råd har arbetat med frågor om migration och integration under många år, i Sverige och genom internationella nätverk. Grunden för SKR:s arbete inom migration finns i dokumentet Detta vill vi – kyrkorna och migrationsfrågorna. Svenska kyrkan deltar i SKR:s arbetsgrupp för migration och integration. Tillsammans med gruppen arrangerar Svenska kyrkan årligen ekumeniska nätverksdagar. ​

    ​Samverkan med europeiska nätverk

    I Europa samarbetar kyrkokansliet med Churches Commission for Migrants in Europe (CCME). CCME är en ekumenisk organisation som stöder kyrkor I Europa i arbetet för människor på flykt. CCME arbetar bland annat med att påverka beslut som rör migranter, flyktingar och minoritetsgrupper på europeisk nivå genom uttalande, uppvaktningar och rapporter. ​

    Svenska kyrkan är representerad i EESK (Europeiska ekonomiska och sociala kommittén). Kommittén är rådgivande till EU:s institutioner och är en länk mellan EU och civilsamhället. ​

    Nationell nivåns arbete med EU:s asyllagstiftning drivs framförallt genom dessa nätverk och organ. 

    Samverkan med civilsamhället​

    Samarbetet med lokala civilsamhället är starkt i många församlingar. Svenska kyrkans nationella nivå samverkar med motsvarande organisationer på riksnivå.

    Asylrättscentrum 

    Asylrättscentrum är en ideell förening. Svenska kyrkan är en av medlemmarna och finns  representerad i styrelsen. Svenska kyrkan ger även ekonomiskt stöd till verksamheten. Asylrättscentrum ger kostnadsfri juridisk rådgivning i frågor om asyl, familjeåterförening, uppehållstillstånd på anknytning och annat som rör den svenska utlänningslagstiftningen. Därutöver är Asylrättscentrum en viktig samverkanspartner vid utbildningar, remissvar, opinionsbildning och uppvaktningar. ​​

    Läs mer på Asylrättscentrums webbplats.

     

    Redaktör och innehållsansvarig
    Support Migration, Migration
    Uppdaterad
    2022-03-18
    X
    Dokumentid: 1270787- Webid: 1265604 - Unitid: 2147483133