Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Migration

    Att möta utsatta EU-medborgare

    Utsatta EU-medborgare som är i Sverige under en kortare eller längre tid har genom sitt EU- medborgarskap grundläggande rättigheter. De har också rättigheter genom en rad internationella stadgar och konventioner. I Sverige har en utsatt EU-medborgare dock begränsad tillgång till välfärdssystemet, vilket resulterar i att de ofta lever under svåra förhållanden här.

     

    Varför engagerar sig Svenska kyrkan för utsatta EU-medborgare?

    Medkänsla och viljan att engagera sig för andra är grundläggande mänskliga egenskaper. Detta engagemang knyter an till en bärande tanke i kristen tro om att vi människor är skapade för att leva tillsammans. Som medmänniskor är vi varandras angelägenhet. Kristen tro bärs av övertygelsen om alla människors lika värde och vikten av att bemöta varje människa med respekt och omsorg. Villkoren för de som lever i utsatthet angår oss alla.

    Att erbjuda stöd till den som är i behov av det, oavsett medborgarskap eller juridisk status, är en del av det diakonala uppdraget. Därför är det naturligt för Svenska kyrkan att på olika sätt engagera sig för utsatta EU-medborgare, både här i Sverige och i deras hemländer. Ett särskilt ansvar finns att uppmärksamma barns situation och behov.

    Skriften Ett biskopsbrev om diakoni lyfter fram att Jesus i respekt möter och lyssnar på föraktade, sjuka och drabbade människor. Han visar på ett förhållningssätt som inte utgår från samhällets etablerade synsätt utan intar den eller de marginaliserades position. Jesus vänder på våra maktperspektiv och utmanar oss att medvetet söka den utsattes och marginaliserades insikter och perspektiv. Det är en position som kommer "underifrån" (se Luk 22:24-30). Gud är nära den kämpande och drabbade människan. De som befinner sig i trygga och resursstarka omständigheter behöver först och främst lyssna in och hämta insikter hos de människor som behöver kraft att resa sig. 

    Utifrån Bibelns beskrivning av Jesu förhållningssätt till den drabbade och Svenska kyrkans principer och värderingar tar Svenska kyrkan ställning till stöd för drabbade människor som befinner sig i fattigdom och utsatthet. 

    Hur ser Svenska kyrkan på utsatta EU-medborgares situation?

    De svåra omständigheter som många utsatta EU-medborgare tvingas leva under i sina hemländer grundar sig i fattigdom. Fattigdomen är inte sällan, särskilt när det gäller romer, baserad på en utbredd diskriminering som leder till att människor rättigheter inskränks. Begränsade möjligheter till försörjning, sjukvård och utbildning bidrar till att man känner sig tvungen att resa utomlands för att hitta vägar för att kunna försörja sig själv och sin familj. Om fattigdomen och diskrimineringen kan minskas i hemländerna skulle färre personer behöva lämna hemmet och istället arbeta för att bygga stabila liv med långsiktigt uppehälle. Stöd som främjar mänskliga rättigheter och ger möjlighet till arbete och utbildning skapar långsiktiga förutsättningar för ett värdigt liv. Därför arbetar Svenska kyrkan lokalt, regionalt, nationellt och internationellt för att kunna bidra till hållbara lösningar där människor får tillgång till sina rättigheter.

    Samtidigt som det långsiktiga arbetet bedrivs kan även mer kortsiktiga lösningar krävas. Svenska kyrkan delar inte bilden av att stöd till de utsatta EU-medborgare som befinner sig i Sverige direkt bidrar till en oförändrad eller förvärrad situation i hemländerna. En grundläggande inställning till budskap så som ”Ge inte i muggen, utan ge till hjälporganisationer i hemlandet” är att det ena inte ska ställas mot det andra. Svenska kyrkan uppmuntrar till engagemang för medmänniskor, men hur man vill kanalisera detta engagemang är upp till var och en att bestämma. En del vill ge pengar direkt till den som ber om det, andra engagerar sig för att förändra situationen i de utsatta personernas hemländer. Vissa väljer att arbeta både med kort- och långsiktiga mål.

    Uttalande från ​kyrkomötet

    Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, gjorde följande uttalande den 19 november 2014 för att lyfta den svåra situationen för utsatta EU-medborgare:

     ”Allt fler fattiga EU-migranter befinner sig i Sverige. Många saknar id-handlingar, vilket innebär att de inte räknas som medborgare i det land som de kommer från. De saknar försörjningsmöjligheter, har dåliga bostäder eller inga bostäder alls. Sällan har de tillgång till sjukvård eller skolgång. De som är romer utsätts dessutom ofta för diskriminering och förtryck. Svenska kyrkan arbetar tillsammans med andra aktörer för att på kort och lång sikt kunna bistå fattiga EU-migranter, inte minst romer. Församlingar och stift ingår ofta i lokala och regionala nätverk. Insatserna handlar om bostäder, skydd för utsatta kvinnor, akut hälsovård och skolgång för barn. Långsiktigt arbete sker med syfte att möjliggöra sysselsättning på svensk arbetsmarknad och fortbildning. Dessa insatser gör stor skillnad för den enskilde. Svenska kyrkan deltar också i arbetet med att påverka EU:s medlemsländer vad gäller socialpolitik och skydd för minoriteter, bland annat genom kyrkliga organisationer på europeisk nivå. Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar alla nivåer i Svenska kyrkan att fortsätta och intensifiera arbetet för att förbättra situationen för fattiga EU-migranter. Våra utgångspunkter är att:​

    • Alla människor är skapade till Guds avbild och har rätt till ett liv i värdighet
    • Grundläggande rättigheter måste gälla för alla människor
    • Barns situation och behov måste särskilt uppmärksammas
    • Familjer har rätt att leva tillsammans
    • Alla har medansvar för samhällsutvecklingen och att göra gott mot sina medmänniskor
    • Vårt mål är fred, rättvisa och ett hållbart samhälle. ​

    Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar Sveriges kommuner att ta sitt ansvar för människor i nöd och att i samråd med frivilligorganisationer och kyrkor hitta modeller som förbättrar situationen för fattiga EU-migranter som vistas i kommunen. Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar Sveriges regering och riksdag att verka för att minska fattiga EU-migranters utsatthet, både genom att kraftfullt agera inom EU och genom att tydliggöra och respektera EU-migranters mänskliga rättigheter, särskilt barnens rättigheter.” Uttalandet går att läsa här.​​

    Otillåtna bosättningar och avhysningar

    På senare år har en debatt om avhysningar av utsatta EU-medborgare från otillåtna bosättningar förts. Du kan ta del av regeringens förslag till åtgärder här. 2016 framförde Svenska kyrkan i sitt yttrande över remissen Ds 2016:17 Otillåtna bosättningar att det behövs tas ett helhetsgrepp från samhällets sida för att man ska kunna minska utsattheten som situationen i de otillåtna bosättningarna medför. De flesta otillåtna bosättningarna finns på kommunal mark, och det går inte att bortse ifrån att den offentliga markägaren har andra förutsättningar att hantera utmaningarna när det gäller otillåtna bosättningar än privata markägare. I yttrandet framhöll Svenska kyrkan att offentliga markägare, istället för att ansöka om särskild handräckning hos Kronofogden, bör anvisa de bosatta till platser med sanitära förutsättningar där de kan uppehålla sig. 

    Hur ställer sig Svenska kyrkan till införandet av tiggeriförbud i svenska kommuner?​

    ​Svenska kyrkans nationella ledning har utifrån kyrkomötets tidigare uppmaning till Sveriges regering, riksdag och kommuner om att verka för att minska fattiga EU-medborgares utsatthet ställt sig bakom ett dokument som tagits fram av Amnesty International, Sverige. I dokumentet En missriktad insats – om tiggeriförbud och varför det inte bör införas i Sverige är slutsatsen utifrån organisationernas samlade erfarenheter att ett tiggeriförbud allvarligt försvårar situationen för en av vårt samhälles mest utsatta grupper, och att ett sådant angreppssätt knappast är förenligt med Sveriges skyldighet att respektera mänskliga rättigheter för alla som befinner sig inom landets gränser. Övriga organisationer som har ställt sig bakom dokumentet är Civil Rights Defenders, Erikshjälpen, Frälsningsarmén, Föreningen HEM, Läkare i Världen, Räddningsmissionen och Sveriges Stadsmissioner.

    Organisationerna är några av Sveriges viktigaste civilsamhälleliga aktörer och har i detta dokument samlat argument varför tiggeriförbud inte bör införas, vare sig på nationell eller kommunal nivå. Samtliga av dessa aktörer har spetskompetens i frågor som rör socialt arbete och mänskliga rättigheter, och har alla erfarenhet av att möta utsatta EU-medborgare. Du kan ladda ner hela dokumentet som PDF här.

    Vad gör församlingarna för utsatta EU-medborgare?

    Ett antal församlingar bedriver ett omfattande diakonalt arbete för utsatta EU-medborgare. Vanligtvis sker arbetet i samverkan med andra organisationer i civilsamhället. Att arbeta för att lindra nöd och stå upp för människors rätt blir särskilt viktigt i kontakten med denna grupp eftersom deras rätt till det svenska välfärdssystemet är begränsat. Du kan läsa mer om utsatta EU-medborgares situation i Sverige här.

    Vilken typ av stöd som är lämpligt att församlingen ger beror dels på förutsättningar och prioriteringar, och dels på vilket utgångsläge som den person som söker stöd befinner sig i. En del utsatta EU-medborgare besöker Sverige under en kortare period och försöker under tiden fått ihop så mycket pengar som möjligt genom kortare anställningar eller genom att be om pengar på gatorna. Andra besökare vill försöka starta ett liv i Sverige med sin familj och söker aktivt en långsiktig försörjning. Därför är det viktigt att diskutera vilken typ av stöd som gör mest nytta för varje individ och att inte utgå ifrån att behoven ser lika ut för alla. Exempel på grundläggande stöd som församlingar erbjuder utsatta EU-medborgare är mat för dagen, bostäder inomhus eller uppställningsplatser för husvagnar, skydd för utsatta kvinnor, kontakter med sjukvården och psykosocialt stöd.

    2017 tog kyrkokansliet fram en rapport som beskriver församlingarnas arbete för och med utsatta EU-medborgare. Rapporetn finns att ladda ner här. En tidigare lägesrapport från 2014 finns att ladda ner här. 

    Samverkan underlättar arbetet 

    Det är vanligt att församlingarnas verksamhet bedrivs i samverkan med andra, till exempel genom stadsmissioner eller diakonicenter. Några organisationer som arbetar för och med utsatta EU-medborgare är Crossroads, Göteborgs Räddningsmission, Hjärta till hjärta, Frälsningsarmén, Pingströrelsens romanätverk och Läkare i världen. Det förekommer att församlingar och stift som har en stor verksamhet för utsatta EU-medborgare ingår i lokala eller regionala nätverk. 

    Ett projekt som några av Svenska kyrkans församlingar i Stockholm har arbetat genom är Vinternatt, som sedan vidareutvecklades till Vinternatt 2. Målet med projektet är att erbjuda tillfälliga övernattningsmöjligheter till utsatta EU-medborgare som annars skulle ha sovit utomhus. Det drivs i samverkan mellan Stockholms stad, Röda Korset, Ny Gemenskap och kyrkor i Stockholm. Du kan läsa mer om Vinternatt 2 på Stockholms stifts webbplats.

    Vad görs nationellt och internationellt för att påverka utsatta EU-medborgares situation?

    I hela Svenska kyrkan diskuteras hur man bäst kan stötta utsatta EU-medborgare, inte minst romer, på både på kort- och lång sikt. Förutom det stöd som församlingarna kan ge direkt till de som ber om det bedrivs nationellt och internationellt ett långsiktigt arbete tillsamman med andra kyrkor och organisationer för att undanröja de hinder som är i vägen för att utsatta EU-medborgare till exempel ska kunna utbilda sig och skaffa sig en försörjning. 

    2014 års kyrkomöte tog upp romernas svåra situation och rekommenderade att Sverige och Svenska kyrkan ska stötta romerna i vårt land så att deras rättigheter tillgodoses. I detta sammanhang framfördes också att romernas situation i Europa ska analyseras och att EU-länderna tar ansvar för sina romska medborgare. En uppmaning gick ut till församlingarna om att uppmuntra romer att delta i gudstjänster och församlingsliv för att på så sätt kunna erbjuda en mötesplats och ett socialt sammanhang. Uttalandet går att läsa här. Du kan läsa mer om vad Svenska kyrkan gör för och med utsatta EU-medborgare på Svenska kyrkans webbplats.

    Digniti Omnia - ett värdigt liv för alla

    En stor nationell satsning för att förbättra utsatta EU-medborgares situation är projektet Digniti Omnia – ett värdigt liv för alla. Projektet finansieras genom EU:s fond för de mest utsatta (Fead) och har beviljats medel för perioden 2015 – 2020. Projektet riktar sig till utsatta EU-medborgare i Sverige och drivs gemensamt av Växjö pastorat, Karlstads pastorat, Umeå pastorat och Västerås stift. I styrgruppen ingår även Växjö stift, Karlstad stift samt Svenska kyrkans nationella nivå. Projektet har identifierat olika områden där gruppen på olika sätt har blivit diskriminerad, och målet är att skapa platser där utsatta EU-medborgare inte längre diskrimineras utan istället kan växa. Målet för projektet är att stärka de utsatta EU-medborgarnas möjligheter till social inkludering och egenmakt. 

    Projektet drivs i samverkan mellan stift och pastorat. Växjö stift har det samordnande ansvaret för projektet. Vidare har de olika aktörerna en heltidsanställd projektledare var som arbetar med varsitt separat temaområde; Umeå pastorat arbetar med språk, Västerås stift arbetar med kommunikation, Växjö pastorat arbetar med samhälle och Karlstad pastorat arbetar med hälsa. Dessutom sker samverkan med aktörer från det offentliga och civilsamhället. Projektet ska utveckla fyra så kallade verktygslådor utifrån de fyra temaområdena. Du kan läsa mer om projektet på Digniti Omnias webbplats.

    ​Svenska kyrkan stöttar även internationellt

    Studier visar att romer är Europas mest diskriminerade minoritet. På många sätt är romers utsatthet också en fattigdomsfråga, och när klyftorna i Europa blir större är det de redan fattiga som drabbas hårdast. Svenska kyrkan arbetar tillsammans med andra kyrkor och organisationer i nätverken Eurodiaconia och Ekumeniska kommissionen för migranter i Europa (CCME). Syftet är att utbyta kunskap med andra kyrkor i Europa och gemensamt lyfta frågorna om romers rättigheter samt att arbeta mot antiziganism och minska utsattheten som fattiga EU-medborgare lever i. Svenska kyrkan finns med och försöker påverka EU:s medlemsstater för att få en starkare socialpolitik och bättre skydd för minoriteter.         

    Svenska kyrkans internationella arbete stödjer Franciskanerordens arbete på ett socialt center i byn Roman i den rumänska regionen Moldova, där de flesta som får stöd är romer. Syftet är att utsatta romer som bor där på lång sikt ska kunna förbättra sin levnadssituation, men också att akuta behov ska kunna tillgodoses. Du kan läsa om projektet här. Svenska kyrkans internationella arbete stödjer även ett samarbete med Agentia Impreuna, en organisation med bas i Bukarest. Bland annat ges stöd till en påverkanskampanj där målet är att få in romsk historia som en del av den rumänska historieundervisningen i grundskolans läroplan. 

    Vad kan man göra om man misstänker brott?

    Även om EU-medborgare som tigger i Sverige i regel inte är utsatta för människohandel finns det exempel på att personer har blivit hotade och utnyttjade av andra som vill tjäna pengar. Anledningen till Svenska kyrkan måste agera mot olika former av utnyttjande och människohandel är att förhindra att redan utsatta människor blir än mer utsatta. Flera av Svenska kyrkans församlingar kommer i nära kontakt med de miljöer där människohandel pågår. Anställda och ideella behöver i dessa situationer veta hur de ska agera.

    Om du som anställda eller ideell i Svenska kyrkan kommer i kontakt med människohandel är det viktigt att veta att det finns utbyggda resurser i samhället för att ge dig rätt hjälp och stöd i den situation som du befinner dig i. Det viktigaste är dock att du börjar med att ta kontakt med din chef så du inte är ensam med den situation som du har hamnat i. För att sedan kunna fatta beslut om hur ni ska gå vidare är det viktigt att du tar kontakt med de instanser i samhället som har kunskap och lång erfarenhet av arbetet med människohandel.

    Manual för myndigheternas och civilsamhällets arbete

    I Sverige har Länsstyrelsen i Stockholm sedan 2009 utvecklat en nära samverkan mellan berörda myndigheter och civilsamhället. Arbetssättet är en förutsättning för att man ska kunna bedriva ett framgångsrikt arbete inom detta brottsområde, och det utmärks av ett starkt fokus på den brottsutsatte.Länsstyrelsen i Stockholm arbetar sedan 2016 utifrån en särskilt framtagen manual när det kommer till att stödja myndigheter och frivilligorganisationer. Manualen tydliggör vilket ansvar myndigheter har gällande stöd och skydd till offer för människohandel, hur man kan agera när man misstänker människohandel samt också vilket direkt operativt stöd man kan få tillgång till genom Länsstyrelsen i Stockholm. Du kan ladda ner manualen som PDF från Länsstyrelsens webbplats.

    Stödtelefon för yrkesverksamma​

    Nationellt Metodstödsteam mot prostitution och människohandel, NMT, som är en del av Jämställdhetsmyndigheten,har funnits sedan januari 2018  NMT fungerar som en strategisk operativ resurs för att utveckla och effektivisera samverkan i arbetet mot människohandel. Teamet bistår även operativt i specifika ärenden. NMT har utvecklat och driver som ett led i stödprocessen en stödtelefon för yrkesverksamma som kommer i kontakt med prostitution och människohandel. Mer information och telefonnummer hittar du på NMT:s webbplats. Genom stödtelefonen kan du hänvisas till en regionalkoordinator. Om du vill få direkt kontakt med en regionala koordinatorerna finns informationen här  De regionala koordinatorerna är anställda av socialtjänsten och arbetar i nära samverkan med polisen i människohandelsärenden. 

    Plattform mot människohandel​

    Plattformen (Civila Sverige) mot människohandel har funnits som nätverk sedan 2013. Nätverket arbetar för att personer som utsatts för människohandel ska få det stöd och skydd de behöver och har rätt till enlingt internationella överenskommelser. Plattformen är politiskt och religiöst obunden. I den statistiska sammanställning som görs av plattformens medlemmar visar att allt fler av de som utsatts för människohandel helt saknar kontakt med myndigheterna. Istället  får civilsamhället ta ett allt större ansvar för att identifiera och ge skydd och stöd till utsatta och deras barn. ​Läs mer på plattformens webbplats.

     

    Redaktör och innehållsansvarig
    Support Migration, Migration
    Uppdaterad
    2018-01-11
    X
    Dokumentid: 1336232- Webid: 1265604 - Unitid: 2147483133