Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Intranät Stockholms stift

    Vård- och underhållsplaner

    Det ska finnas vård- och underhållsplan till alla kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som skyddas genom kulturmiljölagen och är uppförda före utgången av 1939 eller speciellt utpekade av staten.

    Planen ska redovisa hur objekten ska vårdas och underhållas så att det kulturhistoriska värdet inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Såväl sedvanligt underhåll som tillståndspliktiga åtgärder ska framgå av planen. Planen ska revideras med intervall om högst tio år och länsstyrelsen ska ges möjlighet att yttra sig över planen.

    Omfattning 

    I den högra kolumnen kan ni läsa mer om vad en vård- och underhållsplan bör innehålla i Stockholms stift i dokumentet "VU-planer i Stockholms stift". Den kan med fördel användas som kravspecifikation i en upphandling. 

    En vård- och underhållsplan ska innehålla ett vårdprogram eller motsvarande som lyfter de antikvariska frågorna och en underhållsplan som talar om vad som ska göras, när, hur och hur mycket det framtida underhållet kostar? Tillsammans bildar detta församlingens vård- och underhållsplan enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter till 4 kap. KML. Underhållsplanen kan med fördel vara ett digitalt förvaltningssystem såsom DeDU.  Stiftskansliet har ett ramavtal med WSP för DeDU som församlingarna kan avropa till ett förmånligt pris.

    Det finns även andra dokument som kan kopplas till vård- och underhållsplanen men som inte i första hand behöver ingå. En trädvårdsplan och en gravvårdsinventering är dokument som förenklar förvaltningen och förtydligar kulturmiljölagens krav men är inte ett krav för KAE.

    Stiftskansliet rekommenderar alla församlingar som ska revidera sina planer att bjuda in stiftsantikvarien till ett samtal för att få aktuell information och få råd om nästa steg i processen eller om förvaltningsverktyget DeDU. 

    Granskning

    Alla vård- och underhållsplaner ska granskas av stiftskansliet för att en församling ska kunna söka kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) utifrån den. Det innebär konkret att i samband med rekvireringen av KAE, för medel som utgått till upprättande eller revidering av en vård- och underhållsplan, ska en digital kopia skickas till stiftskansliet så att stiftsantikvarien kan ge synpunkter om eventuella kompletteringar. Ingen granskning innebär ingen KAE.

    Vårdprogram

    För församlingen innebär vårdprogrammet att de i grova drag får veta vilka kulturhistoriska värden de har och vad det innebär för dem i deras förvaltning. Innebörden av kulturmiljölagen ska i största möjliga mån dokumenteras här. Stiftskansliet använder vårdprogrammet bland annat i beredningen av ansökningar om KAE.

    Stockholms stift har tagit fram en metod för upprättande av vårdprogram. I högerspalten finns tre exempel på vårdprogram som tagits fram inom ramen för stiftets kulturarvsarbete.

    Metodens process har karaktären av ett kunskapsutvecklingsprojekt där stiftskansliet och församlingen arbetat tillsammans med hjälp av olika experter och konsulter. Det handlar om att på ett objektivt sätt identifiera vilka kulturhistoriska värden som finns på en plats men också vilka andra värden som har betydelse för att slutligen komma fram till mål och strategier hur församlingen ska kunna vårda och underhålla sitt kulturarv utan att kulturhistoriska värden minskas eller förvanskas. Processen öppnar även för att göra relevanta intressenter delaktiga i processen, allt från anställda i församlingen till den breda allmänheten. 

    Underhållsplan

    De gamla vård- och underhållsplanerna är nu inaktuella och måste revideras. Församlingens nytta av planen är högsta prioritet. De äldre planerna var svåra att jobba med. Dessa planer måste stödja fastighetsansvariga tjänstemän och förtroendevalda men gärna även vaktmästare och andra som berörs.

    I den högra spalten finns en mall för upphandlingsunderlag för underhållsplaner. mallen speglar strukturen i DeDU och lämpar sig bra att använda som ett mellansteg innan församlingen bestämt sig för att använda DeDU eller inte.

     

    Redaktör och innehållsansvarig
    Björn Ericsson, Häftstiftet
    Uppdaterad
    2020-03-11
    X
    Dokumentid: 1332969- Webid: 28950 - Unitid: 14