Begreppet ’‘hållbar utveckling’’ introducerades av Lester Brown 1981. Det fick internationell spridning i samband med FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987), även kallad Brundtlandrapporten.
I Brundtlandkommissionens rapport myntades vad som har blivit den mest citerade definitionen av hållbar utveckling: ’’Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov’’. En bärande tanke bakom definitionen var att ekonomisk tillväxt måste ske på miljöns villkor.
Kyrkornas Världsråd var för övrigt tidigt ute med att tänka hållbarhet. Vid mötet i Nairobi 1975 var temat "A just, participatory and sustainable society", ett rättvist, delaktigt och hållbart samhälle.
Tre eller fyra dimensioner
När det talas om hållbar utveckling framhålls ofta tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Som kyrka och kristna får vi lägga till en fjärde dimension: andlig/teologisk hållbarhet. Ett hållbart yttre liv hänger samman med ett hållbart inre liv. Bön och handling behöver vara ett. Och det kristna hoppet ger kraft åt arbetet för hållbar utveckling i världen.
Planetens gränser
Idag används även begreppet "planetens gränser", som myntats av forskare vid Stockholm resilience center under ledning av professor Johan Rockström. Där har man undersökt gränserna för människans belastning av jorden på nio områden. På minst tre områden har gränserna redan passerats: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor (som har med övergödning att göra).
Lär dig mer genom att ta del av Johan Rockströms TED-talk om planetens gränser.
Foto: www.ledarna.se