Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Luleå stift

    FAQ om den nya kyrkohandboken

    Foto: Gustaf Hellsing/IKON

    Eftersom det uppstår en hel del frågor om bruket av den nya kyrkohandboken finns här en FAQ (Frequently Asked Questions) som försöker tydliggöra några saker som blir annorlunda än tidigare eller som är bra att känna till.

    Områden

    Klicka nedan för att komma direkt till ett specifikt område.

    · Benämningar på gudstjänster

    · Huvudgudstjänst

    · Familjegudstjänst

    · Musikgudstjänst

    · Temagudstjänst

    · Inledningsord

    · Liturgisk musik

    · Måltidens texter

    · Psalmer

    Benämningar på gudstjänster

    Det går bra att använda de gamla begreppen, som familjegudstjänst, söndagsmässa och veckomässa, med de finns inte längre som separata ordningar, utan får sättas ihop utifrån ordningen för Mässa/Gudstjänst. Undantaget är högmässa, som innebär en specifik ordning, och som ligger väldigt nära HB86 i sin struktur.

    Huvudgudstjänst

    En distinktion som är viktig att känna till är den mellan huvudgudstjänst och icke- huvudgudstjänst. Firas en mässa/gudstjänst som huvudgudstjänst är vissa moment inte längre fakultativa. Till dessa hör:

    • Överlåtelsebön eller Bön om förlåtelse, antingen som en del av samlingen eller i anslutning till kyrkan förbön.
    • Trosbekännelsen (som dock kan bytas ut mot en trinitarisk psalm)
    • Kyrkans förbön
    • Full mässliturgi. En mässa som firas som huvudgudstjänst ska innehålla lovsägelse, prefation (sjungen eller läst), nattvardsbön, brödsbrytelsen, fridshälsning, O Guds lamm, och bön efter kommunion. Detta gäller alltså även en ”familjemässa” som firas som huvudgudstjänst – men den nya kyrkohandboken ger också rikliga möjligheter att utforma en sådan på ett sätt som ska kunna ta till vara barnperspektivet.

    Enligt kyrkoordningen är varje församling och pastorat ålagda att fira minst en huvudgudstjänst på söndagar och kyrkliga helgdagar.

    Varje församling i ett pastorat är inte ålagda av kyrkoordningen, men genom den hållning som Luleå stifts domkapitel har kring utformandet av församlingsinstruktionen, har man valt att hålla fast vid att även varje församling i ett pastorat ska fira huvudgudstjänst.

    I en huvudgudstjänst läses alltid minst evangelietexten för söndagen. I en högmässa ska även gammaltestamentlig text och episteltext läsas, men i mässa/gudstjänst som huvudgudstjänst är det inte ett måste. I kortare gudstjänster (som veckomässa) kan annan text än evangelietexten läsas.

    Familjegudstjänst

    Gudstjänst med små och stora, familjegudstjänst – oavsett benämning så firar vi många gudstjänster som särskilt vill inkludera de yngre i våra församlingar. För enkelhetens skull benämner jag det familjegudstjänster här – men varje församling är fri att hitta sitt eget namn på detta.

    En familjegudstjänst som huvudgudstjänst kan med fördel firas enligt enklast möjliga huvudgudstjänstordning, till exempel enligt nedan:

    • Psalm
    • Inledningsord
    • Psalm eller lovsång
    • Evangelium
    • Predikan
    • Trosbekännelsen (eller trinitarisk psalm)
    • Överlåtelsebön
    • Kyrkans förbön
    • Herrens bön
    • Lovpsalm
    • Välsignelsen

    Det är naturligtvis möjligt att förutom evangelietexten också läsa andra texter, samt i predikans moment läsa ur någon barnbibel eller dramatisera något.

    Det är också möjligt att fira en mässa med små och stora som ligger nära högmässans ordning, till exempel med Kristusrop och Lovsång ur Gudstjänstmusik D, och en lämplig bön om förlåtelse. Att det sedan också ska vara en full mässliturgi hindrar ju inte att man väljer en kortare nattvardsbön, lämplig gudstjänstmusik till, eller ber barnen finnas med runt altaret (bara för att exemplifiera). Bön efter kommunionen är också ett moment som är möjligt att utforma fritt.

    Andra delaktighetsskapande moment som stationsvandring med ljuständning, kollektkorg osv är också en möjlighet i familjegudstjänster (så väl som i andra gudstjänster), till exempel vid kommunionen eller i anslutning till kyrkans förbön. Inget i kyrkohandboken hindrar sådana inslag.

    Musikgudstjänst

    Enligt den nya kyrkohandboken kräver namnet ”gudstjänst” ett minimum som innebär betydligt fler moment än det som ofta har förekommit under termen ”musikgudstjänst”. Man behöver alltså i varje församling fundera kring hur det här kan ta sig uttryck lokalt – kanske behöver en del musikgudstjänster (inte minst om de firas som huvudgudstjänst, se exemplet för familjegudstjänst ovan) omformas, och kanske behöver en del hitta nya benämningar (musikandakt, konsert med andakt eller liknande).

    Den mest avskalade gudstjänstordningen när det inte är huvudgudstjänst, och om man dessutom följer anvisningarna för ”kortare gudstjänst”, kan se ut enligt följande:

    • Psalm (egentligen är tre föreskrivna, men i kortare gudstjänst kan färre förekomma)
    • Inledningsord (som minst den trinitariska formeln, se nedan om inledningsord)
    • Evangelium eller annan textläsning
    • Predikan
    • Herrens bön
    • Välsignelsen

    Temagudstjänst

    Temagudstjänst existerar inte som eget begrepp längre, men kyrkohandboken talar ändå om gudstjänster som firas ”enligt ett tema som inte är kyrkoårsbestämt”. Om man vill följa ett annat tema än evangeliebokens i huvudgudstjänst (dvs läsa helt andra bibeltexter) måste man dock först anmäla det till domkapitlet.  

    Inledningsord

    En gudstjänst ska alltid inledas med den trinitariska formeln, ”I Faderns och Sonens och den Heliga Andens namn” eller ”I Guds, den treeniges namn.” Det är det minimum av inledningsord som alltid måste finnas med. Inledningsord är i övrigt möjligt att utforma fritt, förutom den mångfald av alternativ som finns i kyrkohandboken.

    Liturgisk musik

    Ny liturgisk musik till de befintliga texterna får skrivas, och ska anmälas till domkapitlet. Om nykomponerad liturgisk musik skulle innebära ändring i texterna också blir även det föremål för anmälan till domkapitlet, eller medgivande om det gäller måltidens texter. Intentionen i kyrkohandboken är dock att gällande texter är de som ska brukas för det regelbundna gudstjänstlivet.. (KO 18 kap 6a §)

    Måltidens texter

    Ändringar i måltidens texter kräver enligt kyrkoordningen medgivande av domkapitlet. Detta inkluderar även:

    • att göra om en nattvardsbön till växelläst version.
    • att sjunga ett helig eller O Guds lamm med annan text än de som finns i kyrkohandboken.

    Psalmer

    Enligt ordningen för mässa/gudstjänst – oavsett om det är en huvudgudstjänst eller inte – ska minst tre psalmer finnas med, i mässan fyra. En inledningspsalm, en gradualpsalm, en offertoriepsalm om det är mässa, samt en slutpsalm/lovpsalm. Kyrkohandbokens anvisningar säger att färre psalmer kan förekomma i det som kallas för ”kortare gudstjänst”, till exempel. veckomässa. Färre kan tolkas som noll – det vill säga, det ska även framgent vara möjligt att ha en så kallad läst mässa.

    När det handlar om vilka psalmer vi får sjunga och inte så går det att läsa i Kyrkoordningen 18 kap 4 § (se nedan). Antagen psalmbok för Svenska kyrkan är de sjuhundra första psalmerna. Den ska användas vid huvudgudstjänster och kyrkliga handlingar. Den gängse tolkningen är att det därför ska finnas minst en psalm från dessa 700 första i huvudgudstjänst och kyrkliga handlingar. I övrigt så får psalmer bytas ut mot andra psalmer eller församlingssånger som inte ingår i psalmboken – om den präst som leder gudstjänsten och den tjänstgörande kyrkomusikern är ense. Det finns alltså stor möjlighet att använda såväl tillägget (701–800) som psalmer i 90-talet och 2000-talet, men också sjunga sånger ur böcker som Ung psalm, olika barnpsalmböcker, egenkomponerade sånger med mera. Om man däremot helt frångår den antagna psalmboken i huvudgudstjänsterna ska det anmälas till domkapitlet, enligt KO 18 kap 6§.

    KO 18 kap 4 §
    Psalmboken ska användas vid huvudgudstjänster och kyrkliga handlingar. Psalmer får bytas ut mot andra psalmer eller församlingssånger som inte ingår i psalmboken om den präst som leder gudstjänsten och den tjänstgörande kyrkomusikern är ense. (SvKB 2017:14)

     

    Redaktör
    Emma Berkman, Stiftskansliet i Luleå stift
    Innehållsansvarig
    Pär Parbring, Stiftskansliet i Luleå stift
    Uppdaterad
    2018-11-01
    X
    Dokumentid: 1413000- Webid: 21094 - Unitid: 12