Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Kommunikation

    Skrivregler

    Här berättar vi om vissa skrivregler som många undrar över och om skrivregler som vi i Svenska kyrkan särskilt kan ha frågor om.

    Rekommendationerna på den här sidan följer de svenska skrivreglerna. Myndigheten Institutet för språk och folkminnen har en språklåda på sin webbplats, som vi ofta länkar vidare till.

    Ställ din språkfråga

    Skapad:2018-05-02 14:58:00

    Språkrådet är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen.

    Välkommen att skriva in språkfrågor som är typiska för vår organisation i kommentarsfältet längst ner på den här sidan.

    Innehållsförteckning

    Bindestreck och tankstreck
    Centrum, partner, tema … ord som är svåra att böja
    Citattecken
    Corona och covid
    Datum
    De eller dem?
    Drop-in-dop
    En eller man?
    Fackord
    Förkortningar
    Gemen och versal (liten och stor bokstav)
    Genitiv
    God jul och gott nytt år!
    Hen
    IT eller it?
    Internet eller internet?
    Kapitel och paragraf
    Klockslag
    Logotypbeskrivningar
    Mellanslag
    Och eller men i början av meningen?
    Ortsnamn som slutar på vokal
    Punktlistor
    Siffertal och belopp
    Ska eller skall?
    Skriv ihop eller särskriv?
    Titlar
    Tre punkter ...
    Uttryck
    Undvik krångliga ord
    Var eller vart? 

    Bindestreck och tankstreck

    Tankstrecket är längre än bindestrecket. Ett tankstreck i Word gör du genom att trycka Ctrl och bindestrecket högst upp till höger på det numeriska tangentbordet.

    Bindestreck

    Bindestreck används i telefonnummer, i sammansatta namn, vid uppräkning och delade ord: Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, 2000-talet, stifts- och församlingsnivå, in- och utlåning.

    Tankstreck

    Tankstreck används i betydelsen från–till: åren 2005–2008, sträckan Uppsala–Stockholm, kl 10–12, utan mellanslag före och efter strecket. Tankstreck används också för att framhäva en särskilt viktig inskjuten sats. Då ska det finnas ett mellanslag på båda sidor om tankstrecket: Kyrkomötet – Svenska kyrkans högsta beslutande organ – har beslutat att …

    Centrum, partner, tema … ord som är svåra att böja

    Skriv inte centret eller forat! Här ser du hur några kluriga ord skrivs i plural (flertal), i bestämd respektive obestämd form:

    centrum – centrumet – flera centrum – centrumen
    forum – forumet – flera forum – forumen
    ordförande – ordföranden – flera ordförande – ordförandena
    partner – partnern  – flera partner – partnerna
    policy – policyn  – flera policyer – policyerna (man kan också använda orden policydokumentet eller riktlinjerna)
    schema – schemat –  flera scheman, schemana
    tema – temat – flera teman – temana 

    Läs svar på frågan om du ska använda media eller medier i Språkrådets frågelåda

    Citattecken

    Citattecken placeras på olika sätt i förhållande till punkt, beroende på hur citatet används.

    Exempel: Styrelsen säger att ”det kan finnas behov av en ändring i ett senare skede”. Här ska citattecknet sättas före punkten.

    Styrelsen säger följande: ”Det kan finnas behov av en ändring i ett senare skede.” Här utgör citatet en egen mening och då placeras citattecknet efter punkten.

    Enkelt citattecken används i citat i ett citat. Exempel: I protokoll kan man läsa följande: ”Styrelsen säger att ’det kan finnas behov av en ändring i ett senare skede’.”

    Corona och covid

    Här sammanfattar vi vad Språkrådet skriver om coronaviruset och covid-19. Det kan vägleda dig när du skriver för allmänheten. I en medicinsk text kan du behöva uttrycka dig mer precist.

    Covid

    • Liksom andra sjukdomar skrivs covid-19 med små bokstäver.
    • Sammansättningar med covid-19 skrivs med bindestreck, till exempel covid-19-patient, eftersom en siffra ingår i sammansättningen.

    Corona

    • Även coronavirus skrivs med små bokstäver.
    • Egentligen är coronavirus en samlingsbenämning för flera besläktade virus. Om det framgår av texten att du syftar på det nu aktuella coronaviruset kan du skriva ”coronaviruset”. 
    • Sammansättningar med corona skrivs utan bindestreck, till exempel ”coronasmittad”.
    • Den bestämda formen ”coronan” beskriver något som har en övergripande koppling till viruset, till exempel ”när coronan kom till Sverige” eller ”i coronans tid.” ​

    Datum

    I löpande text skrivs datum 1 januari 2018 (inte 2018-01-01 eller 1:a januari).

    Datum i Språkrådets frågelåda

    Du väljer själv om du vill skriva ”den” före datumet. Du väljer också själv om du skriver veckodagen i bestämd eller obestämd form (fredagen 20 juli eller fredag 20 juli).

    Mer om datum i Språkrådets frågelåda

    De eller dem?

    Ibland är det svårt att veta om man ska skriva de eller dem. Byt ut ordet mot ”vi” eller ”oss”. Passar det med vi ska det vara de, passar det med oss ska det vara dem.

    Exempel:

    • Den här maten fungerar för oss (dem) som inte äter gluten. 
    • Vilka stod först i kö? Det gjorde vi (de)! 

    De eller dem i Språkrådets frågelåda

    Dem eller dom?

    Använd dem, så blir ingen irriterad på ditt ordval.

    Dem eller dom i Språkrådets frågelåda

    Drop-in-dop

    Drop-in-dop är en sammansättning av tre ord.  

    En eller man?

    Läs om en eller man i Språkrådets frågelåda

    Fackord

    Om du till exempel är teolog och skriver för andra teologer, eller om du är ekonom och skriver för andra ekonomer, fyller fackorden en viktig funktion. Om din text däremot vänder sig till andra än den egna gruppen bör du undvika fackord. Om det inte finns en synonym som tillräckligt väl beskriver vad du vill förmedla, kan du använda fackordet och förklara det första gången det används.

    Förkortningar

    Undvik förkortningar i löpande text. Använd aldrig följande förkortningar i löpande text: nr, sid, kr, mnkr, %, KO (kyrkoordningen). Skriv inte heller tkr i löpande text utan skriv ut hela beloppet.

    Förkortningar i Språkrådets frågelåda 

    Även om det är bäst att undvika förkortningar i löpande text, är det inte förbjudet. En förkortning måste dock vara korrekt. Det här behöver du veta:

    • Om sista ledet av varje ord i en förkortning har utelämnats, ska förkortningen skrivas med punkter och utan mellanslag: t.ex. fr.o.m. p.g.a. bl.a. s.k. m.m. m.fl. f.Kr. e.Kr.
    • Undantag: osv. och dvs.
    • Förkortningar där första och sista bokstaven i ordet finns med, skrivs utan punkt: ca, dnr, jfr

    Mer om förkortningar i Språkrådets frågelåda​

    Tabeller

    I tabeller och ekonomiska texter kan man använda förkortningar när orden förekommer frekvent: kr, tkr (=tusen kronor), mnkr (=miljoner kronor), mdkr (=miljarder kronor).

    Initialförkortningar (akronymer)

    En initialförkortning består av initialerna från ett flertal ord på rad. Ibland är det ett namn på ett företag eller en organisation. Exempel på initialförkortningar: vd (verkställande direktör), SKR (Sveriges kristna råd), vab (vård av barn).

    Namn med initialförkortningar

    Om ett namn som är en initialförkortning uttalas som ett ord, istället för som bokstäver, skrivs bara första bokstaven med versal: Ikea, Sida.

    Om ett namn som är en initialförkortning uttalas som en rad bokstäver, skrivs hela namnet med versaler: SJ (Sveriges järnvägar), SKR, (Sveriges kristna råd), UD (Utrikesdepartementet).

    Initialförkortningar som blir egna ord

    Med tiden börjar initialförkortningar ibland användas som vanliga och självständiga ord. Ingen tänker längre på alla orden som förkortningen består av. Då skriver man dem inte längre med versaler och de avslutas inte längre med punkt. Exempel:

    • sms, it, vd, cv, mc, tv, pdf  (varje bokstav uttalas var för sig)
    • hiv, aids, vab (uttalas som ord, inte bokstav för bokstav).

    Sms och mms och verbformer av dessa förkortningar i Språkrådets frågelåda

    Namn på företag och organisationer

    Första gången en organisation nämns i en text, skrivs hela namnet ut, med förkortningen inom parentes: Sveriges kristna råd (SKR). I resten av texten behöver du endast använda förkortningen. Om organisationen nämns bara en gång behöver du inte ange förkortningen.

    Gemen och versal (liten och stor bokstav)

    Läs om hur organisatoriska namn i den svenska kyrkligheten stavas på sidan Kyrkiska.

    ​Några vanliga ord och namn

    • aids – skriv hiv och aids, inte hiv/aids
    • Bibeln (boktiteln) – men den här bibeln (begreppet)
    • den heliga skrift
    •  e-post (eller mejl)
    • ​Gamla testamentet och Nya testamentet
    • internet
    • it
    • Koranen (jfr Bibeln)
    • psalmboken – men Den svenska psalmboken (jfr Bibeln)
    • tv

    Organisationsnamn

    • Frivilligorganisationernas insamlingsråd – FRII
    • Justitiedepartementet – alla departement skrivs med versal
    • JämO – jämställdhetsombudsmannen
    • länsstyrelsen (allmänt) – men Länsstyrelsen i Uppsala län​
    • regeringen
    • Regeringskansliet (Namn på centrala verk och andra myndigheter som har hela landet som sitt verksamhetsområde, stavas med stor bokstav.)
    • riksdagen
    • Sida – Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Swedish International Development Cooperation Agency)
    • Stiftelsen för insamlingskontroll – SFI

    Namn på byggnader

    Namn på byggnader​ är just namn och de skrivs med versal begynnelsebokstav.

    Genitiv

    Apostrof

    Ibland använder vi felaktigt engelskans språkregler, och använder apostrof när det inte ska vara det.

    Annas kafé eller Anna’s kafé i Språkrådets frågelåda

    Dubbelt genitiv

    Kalles och Pers bok, eller Kalle och Pers bok i Språkrådets frågelåda

    Genitivform vid förkortning

    Genitivform vid förkortning skrivs med kolon: SKR:s, FN:s.Vid namn som slutar på s, x eller z markeras inte genitivformen: Lars bok, inte Lars’ bok, Kalix kommun, inte Kalix’ kommun.

    God jul och gott nytt år!

    God Jul och Gott Nytt År eller God jul och gott nytt år? Du kan välja mellan ett korrekt God jul eller ett kanske piffigare God Jul & Gott Nytt År.

    God jul i Språkrådets frågelåda

    Hen

    Hen används

    • när en person inte vill kategoriseras som man eller kvinna
    • när könet är oviktigt i sammanhanget.

    Det går bra att använda ordet hen i både officiella och inofficiella dokument. Könsneutrala ord använder vi ju ofta i andra sammanhang. Förälder är till exempel det könsneutrala ordet för ”mammor och pappor” och barn är det könsneutrala ordet för ”flickor och pojkar”.

    Men det finns fortfarande personer som blir störda av ordet hen. Om du tror att många i textens målgrupp blir störda, kan du överväga att inte använda ordet hen. Ordet i sig kan ju då ta fokus från det ämne som du egentligen vill ge fokus. 

    Hen i Språkrådets frågelåda

    IT eller it?

    Skriv it med små bokstäver. Läs mer under rubriken Initialförkortningar som blir egna ord.

    It i Språkrådets frågelåda

    Internet eller internet?

    Skriv internet med gement i. Om det är uppenbart att du skriver om internet, kan du även använda ordet ”nätet”.

    Internet i Språkrådets frågelåda

    Kapitel och paragraf

    Vid hänvisning till kyrkoordningen eller till en lag skrivs kapitel och paragraf: 6 kap. 3 §, 6 kap. 3–5 §§, 6 kap. 3 a § (punkt efter kap. och mellanslag mellan siffra och §-tecken och mellan siffra och bokstav).

    Hänvisningen skrivs med följande ordföljd: 6 kap. 3 a § kyrkoordningen, 3 kap. 6 § lag om … 

    Paragrafer i protokoll skrivs däremot med paragraftecknet först: § 3

    Håll ihop siffran och kap. eller siffran och § så att de inte delas vid en radbrytning. Spärra mellanslaget genom att trycka Ctrl och shift samtidigt som du gör mellanslag.

    Klockslag

    Du kan välja olika sätt att skriva, men var konsekvent om du har flera tidsangivelser i en text.

    Det fungerar mycket bra att skriva kl 10, utan att lägga till en punkt och två nollor (10.00), men i en tidsangivelse ska du inte blanda. Skriv då till exempel kl 10.00–12.15. 

    Så här skriver du:

    • Kl 10
    • Kl 12.15
    • Vi har öppet kl 10–12
    • Vi har öppet 10.00–12.15
    • Vi har öppet mellan kl.15 och 15.15​

    Vi har öppet kl 10–12.15 betyder att vi har öppet mellan 10 och 12.15. Tankstrecket ersätter ordet mellan. Det är därför inte korrekt att skriva ”Vi har öppet mellan kl 10–12.15.”

    Klockslaget för midnatt kan skrivas både 00.00 och 24.00.

    Midnatt i Språkrådets frågelåda

    Logotypskrivningar

    Ett företag skriver ofta sitt namn med enbart versaler, både i text och i logotypen. Det betyder inte att alla andra ska skriva namnet med enbart versaler, eftersom logotypen inte följer våra svenska skrivregler. Ibland lägger också ett företag in en versal mitt i ett namn. Apple själva skriver till exempel iPhone, men vi skriver Iphone.

    Logotypskrivningar i Språkrådets frågelåda

    Mellanslag

    Mellanslag måste ibland spärras för att en sifferkombination (2 300), ett begrepp (3 §) eller datum (1 september) inte ska delas vid radbrytning. Spärra mellanslaget genom att trycka Ctrl och shift samtidigt som du gör mellanslag.

    Och eller men i början av meningen?

    Och och men i Språkrådets frågelåda

    Ortsnamn – eller ortnamn – som slutar på vokal

    Ortsnamn som slutar med vokal får inget s i fasta sammansättningar. Därför skriver man Uppsala domkyrka, men Göteborgs domkyrka. Ett annat exempel är Visby stift, men Karlstads stift. Undantag är Kalmar (Kalmar slott).

    Punktlistor

    Det finns tre olika sätt att göra punktlistor. I exemplen nedan framgår det när du ska använda kolon, när du ska sätta punkt och hur det ska se ut när punkterna är hela meningar. En punktlista behöver en inledande sats och ha samma form på punkterna för att vara lätt att läsa. 

    1. Varje punkt en fortsättning på punktlistans inledning

    Punktsatserna i listan

    • är var och en fortsättningen på den inledande frasen
    • föregås inte av kolon
    • börjar med liten bokstav
    • slutar inte med punkt, utom den sista punktsatsen.

    2. Punktlistans inledning skulle i en mening ha haft ett kolon

    Punktsatserna i listan har följande kännetecken:

    • punktsatser som är fristående från inledningsfrasen
    • kolon efter inledningsfrasen
    • inledande liten bokstav i punktsatserna
    • avslutande punkt endast i sista punktsatsen.

    3. Varje punkt är en fullständig mening

    Punktsatserna i listan har följande kännetecken:​

    • De är fullständiga meningar.
    • De föregås av ett kolon.
    • De börjar med stor bokstav.
    • De slutar med punkt.

    Siffertal och belopp

    Siffertal och belopp skrivs utan punkter, men med mellanslag: 2 300, 1 500 000. Spärra mellanslaget mellan siffergrupperna (Ctrl+shift+mellanslag), så att talet inte delar sig vid radbrytning.

    Tal upp till tolv skrivs med bokstäver, från och med 13 med siffror. Före en förkortning och vid uppräkning skriver man alltid siffror. Blanda inte siffror och bokstäver i ett stycke utan använd bara siffror eller bara bokstäver i samma stycke. Exempel: Barnen var 4, 7 och 15 år.

    Ska eller skall?

    Använd alltid ska. Det finns ingen skillnad i betydelsen av ska och skall.

    Ska i Språkrådets frågelåda

    Skriv ihop eller särskriv?

    En mening kan få helt fel betydelse om man delar upp ord som egentligen ska skrivas ihop. Det är uppenbart att det blir fel om man skriver ”rök fritt” i stället för ”rökfritt”, ”grön sak” i stället för ”grönsak” eller ”sjuk sköterska” i stället för ”sjuksköterska”. Ibland är det förstås inte lika uppenbart att det blir fel.

    Vissa ord kan vara särskilt svåra att veta om de ska skrivas ihop eller särskrivas.

    Skriv ihop

    • allteftersom
    • alltför
    • alltihop
    • dessförinnan
    • förutom
    • ihop
    • ingenstans
    • likväl
    • någonstans
    • såväl
    • tvärtom
    • överallt

    Särskriv

    • efter hand
    • framför allt
    • för övrigt
    • i dag (Även idag är korrekt, men särskrivning rekommenderas.) 
    • i fråga om
    • i gång
    • i går (Även igår är korrekt, men särskrivning rekommenderas.) 
    • i stället
    • till hands
    • till känna
    • tills vidare
    • under hand
    • över huvud taget  

    Titlar

    Examenstitlar förkortas så här: teol. kand. och fil. lic. Däremot ska det inte vara punkt efter dr i till exempel teol. dr eftersom sista bokstaven i ordet skrivs ut (dr är inte en förkortning utan en sammandragning).

    Tre punkter ...

    En mening som avbryts innan den avslutats, ska ha ett mellanslag och därefter tre punkter: Ja, må hon leva …

    Ett ord som avbryts innan det har avslutats ska inte ha ett mellanslag före de tre punkterna: Jag vill äta köttbu...

    Uttryck

    Uttryck som ibland skrivs fel:

    även om (inte även fast)
    både…och (inte både…samt)
    dels…dels (inte dels…samt/och)

    Undvik krångliga ord

    Använd vardagliga ord som de flesta förstår, i stället för krångliga ord. Exempel på ord du ska undvika, med enklare ordval inom parentes: erhålla (få), föreligga (finnas), handha (ha hand om eller sköta), i syfte att (för att), rörande (om), votering (omröstning), yrka (föreslå).

    Var eller vart?

    Var kan besvaras med Där. Vart kan besvaras med Dit.

    Var anger var något eller någon befinner sig, medan vart anger en riktning: Var är du? Vart gick du?

    Var eller vart i Språkrådets frågelåda

    Redaktör och innehållsansvarig
    Anna Yngvesson, Kommunikationsavdelningen
    Ansvarig för intranätet Kommunikation
    Redaktionen Kyrkokansliet, Kommunikation
    Uppdaterad
    2022-04-27
    X
    Dokumentid: 1236121- Webid: 21464 - Unitid: 2147483526