Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Kommunikation

    Välj målgrupp för din kommunikation

    Vilka människor vill du nå med en kommunikationsinsats? Trogna kyrkobesökare? De nyfikna, men ovana? De som är skeptiska? För att kommunicera effektivt måste du börja med att välja målgrupp.

    De flesta människorna i det svenska samhället har liten kunskap om Svenska kyrkan och kristen tro. Många förstår inte kyrkans språk och ser inte att kyrkan är relevant för dem själva personligen, eller gör samhällsnytta.

    Om tio år kan kyrkan ha förlorat den unga generationen

    Om vi ser på dem som i dag är mellan 20 och 30 år, skiljer sig deras generation från tidigare generationer, eftersom de ofta har vuxit upp utan relation till Svenska kyrkan och kristna traditioner. De saknar kunskap om kyrkan, och vet inte om den är relevant för dem.

    Om dessa 20-30-åringar ska bli, eller fortsätta vara, medlemmar, måste Svenska kyrkan vända sig till dem och visa att det kyrkan är och gör är viktigt.

    Ifall kyrkan inte lyckas, har vi år 2030 en betydligt mindre kyrka än vi har i dag. Vi har då till och med färre medlemmar än tidigare prognos har visat.

    Förlorar vi en stor del av denna generation, får vi ännu svårare att nå nästa generation.

    De flesta har liten kunskap om vad kyrkan gör

    Bortsett från dessa 20-30-åringar, som ofta saknar kunskap om Svenska kyrkan, har även flertalet av andra människor i vårt samhälle låg kännedom om Svenska kyrkan. Vad de känner till är att kyrkan

    • utför kyrkliga handlingar
    • firar gudstjänst
    • har musikverksamhet.

    ​I övrigt hoppas de att vi bedriver socialt arbete för människor i Sverige – men känner inte till kyrkans arbete och vet inte vad ordet diakoni betyder.​

    Vi kommunicerar effektivare när vi vet vem vi riktar oss till

    Om vi vill bli mer effektiva i vår kommunikation behöver vi se en tydlig grupp människor framför oss – deras behov, förväntningar, syn på Svenska kyrkan etcetera – och anpassa våra budskap efter gruppen vi vill kommunicerar med.

    Tre grupper har olika relation till kyrkan

    Efter att ha analyserat svaren från de stora enkätundersökningar som kyrkokansliet genomför varje år, bland medlemmar och en bredare allmänhet, har vi tillsammans med stiften delat in de svarande i tre målgrupper, baserat på deras tro – eller avsaknad av tro.

    De mest kyrkvana kallas för den gröna gruppen

    Den gröna gruppen består av människor som har en tro. Det betyder inte att de alltid kallar sig kristna eller att de är medlemmar i Svenska kyrkan. Vissa i gruppen tror att de är medlemmar, men upptäcker att de inte är det när de vill rösta i kyrkovalet eller när de vill gifta sig.

    De personer som som helst ger en gåva till kyrkans verksamhet och som engagerar sig ideellt, hör hemma i den gröna gruppen. Denna grupp består också av personer som i högsta grad upplever att livet är meningsfullt.

    Drygt hälften av Svenska kyrkans medlemmar finns i denna grupp, 3,4 miljoner av 6,1 miljoner medlemmar. Av Svenska kyrkans 6,1 miljoner medlemmar återfinns 3,4 miljoner i den gröna gruppen.

    De äldre i gröna gruppen är ofta högutbildade

    Närmare hälften av personerna i den gröna gruppen, 40 procent, är födda på 50-talet eller tidigare. Generellt har de hög utbildningsnivå. De har en närmare relation till sin församling än andra grupper. De möter också oftare kyrkan, till exempel i gudstjänster och andra verksamheter. De flesta av dessa äldre är medlemmar av flera skäl:

    • tro
    • tradition
    • kultur
    • svenskhet
    • diakoni.

    De yngre i den gröna gruppen – vuxna mellan 20 och 30 år – har en stark relation till Svenska kyrkan, men vet kanske inte vilken församling de tillhör. Troligen har de flyttat från församlingen de växte upp i och har inte hittat till sin nya församling och dess verksamhet.  

    De yngre blir intresserade av kyrkan när de får barn

    Statistiken visar att de yngre ofta saknar kunskap om kyrkan och kristen tro, men intresset väcks när de får barn och vill föra traditioner vidare. Därför blir också dopet den främsta rit som manifesterar familjen. Inte vigseln, som det tidigare har varit. Sedan hinner man kanske inte döpa barn nummer två eller tre.

    De flesta av de unga vuxna som är medlemmar är det för att de vill ta del av de kyrkliga handlingarna och stora kristna högtider, som julen. De är också medlemmar för att de har goda erfarenheter från möten med kyrkan.

    De som inte vet vad de tror ingår i den gula gruppen

    Många av de människor som inte riktigt vet vad de ska tro, ingår i den gula gruppen. De har svårt att definiera sig som kristna och har en svag eller ingen relation till sin församling. Endast 16 procent av dem har besökt eller mött kyrkan under det senaste året.

    2,2 miljoner personer ingår i den gula gruppen. Av dessa är mer än hälften, 1,4 miljoner, medlemmar i Svenska kyrkan.

    Majoriteten av dem är kvinnor och var fjärde är född på 90-talet, det vill säga de är unga vuxna mellan 20 och 30 år.

    Personerna i den gula gruppen upplever i lägst grad livet som meningsfullt. Många är otrygga och oroar sig för att förlora jobbet eller sin livspartner.

    Kyrkan och den gula gruppen talar inte samma språk ​

    De som ingår i den gula gruppen är ofta medlemmar i Svenska kyrkan av tradition och svenskhet, men de saknar kunskap och argument för sitt medlemskap. Kyrkan har ett språk och referensramar som de inte förstår.

    När kyrkan sänker tröskeln rejält och talar ett språk som utgår från det som är viktigt för människor, då blir kyrkan relevant för dem. Då blir det möjligt för kyrkan att bygga församlingar som inkluderar människorna i den gula gruppen.  ​

    Du når även de gröna när du kommunicerar med de gula

    Den som kommunicerar på den gröna gruppens villkor, når bara den gröna gruppen. Den som kommunicerar på den gula gruppens villkor, det vill säga sänker trösklarna och uttrycker sig enkelt och folkligt, når däremot även den gröna gruppen.

    De som inte tror på Gud ingår i den röda gruppen

    ​1,4 miljoner av Svenska kyrkans 6,1 miljoner medlemmar består av människor som inte tror på Gud, men som ändå är medlemmar. De är det av tradition och svenskhet och för att kyrkan gör samhällsnytta. Dessa personer utgör den röda gruppen.

    Äldre personer i den röda gruppen har ofta tagit ställning och gått ur kyrkan, just för att de inte tror på Gud.

    Majoriteten i gruppen är män och en fjärdedel är unga vuxna, mellan 20 och 30 år. De har lika hög utbildningsnivå som man har i den gröna gruppen. De har en svag eller ingen relation till sin församling. Tre av fyra tycker att deras relation till Svenska kyrkan är svag.

    Den röda gruppen vill veta vilken samhällsnytta kyrkan gör

    Att lägga mycket kraft på kommunikation med människor i den röda gruppen, kommer troligen inte att ge samma resultat som när vi kommunicerar med den gula gruppen. Däremot är det viktigt för den röda gruppen att få information om den samhällsnytta som kyrkan gör.

    Alla vill att kyrkan är en medvandrare när livet är skört

    Många upplever att kyrkan är relevant om den finns där för mig vid viktiga livshändelser. Dop, konfirmation, bröllop och begravning är viktiga livshändelser, men det finns många fler. Det kan vara när man flyttar hemifrån, skiljer sig, är förstagångsförälder eller är ett ensamkommande flyktingbarn.

    Man bör också känna till att det finns en önskan som enar alla de tre grupperna: Önskan att kyrkan ska finnas för människor när livet är skört. Kyrkan ska finnas där, både för mig själv och för andra. Den ska bryta människors ensamhet, vara en medvandrare i sorgen, ställa upp vid kriser och bedriva socialt arbete.

    Kommunikationskonceptet hjälper oss att nå fram

    Stiftens kommunikatörer och kommunikationsavdelningen på kyrkokansliet har tillsammans tagit fram ett så kallat kommunikationskoncept – en övergripande och bärande idé – som bygger på Svenska kyrkans kommunikationsplattform.

    Konceptet är tvingande för nationell nivå och erbjuds stift och församlingar.

    När du planerar din församlings kommunikation, kan du ta stöd av konceptet. Där läser du mer om vilka ämnen kyrkans kommunikation och marknadsföring behöver lyfta för att människor ska få en positiv relation till kyrkan och känna glädje över att tillhöra den.

    Redaktör
    Redaktionen , Kommunikation
    Innehållsansvarig
    Magdalena Widmark, Kommunikationsavdelningen
    Ansvarig för intranätet Kommunikation
    Redaktionen , Kommunikation
    Uppdaterad
    2019-12-10
    X
    Dokumentid: 791834- Webid: 21464 - Unitid: 2147483526