Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Kommunikation

    Kyrkliga skrivregler

    I Svenska kyrkans skrivregler ryms både religion och organisation! Du får till exempel veta om du bör skriva Jesu lärjungar eller Jesus lärjungar. Och om hur du skriver förkortningar som är namn på nomineringsgrupper.

    De kyrkliga skrivreglerna gäller för medarbetare på kyrkokansliet, men kan gärna användas av hela organisationen. De är beslutade av rättschefen. De uppdateras och kompletteras vid behov.  

    Några allmänna språkliga frågor 

    På intranätet finns flera sidor om skrivande: 

    Sidan med svenska skrivregler som tar upp regler sin ofta efterfrågas, lyfter till exempel hur vi använder  

    • ordet hen
    • förkortningar 
    • punktlistor 
    • bindestreck och tankstreck 
    • datum 
    • stor och liten bokstav 

    En vanlig fråga gäller användningen av ordet ”vi”. Användningen av detta ord väcker ofta frågor om avsändare eller mottagare av ett budskap eller en text, särskilt i formella sammanhang. Använd därför ordet med eftertanke. Det ska alltid tydligt framgå av texten vilka som avses med vi. Ta hjälp intranätssidan Råd för användning av du och vi

    Avdelningar och enheter

    Avdelningar, sektioner och enheter skrivs i löpande text med inledande liten bokstav: 

    • ekonomi- och finansavdelningen 
    • sektionen för insamling, engagemang och marknadskommunikation 
    • enheten för it-utveckling.

    Undantag

    • Om namnet ingår i ett citat ska det skrivas på samma sätt som i ursprungstexten, även om namnet är skrivet med en inledande stor bokstav. 
    • Skriv namnet med inledande stor bokstav på visitkort och i mejlsignaturer.  

    I arbetsordningen för kyrkokansliet finns förkortningar för avdelningarnas namn. Dessa skrivs med stora bokstäver eftersom flera av dem kan förväxlas med personnamn eller vanliga ord. Använd inte förkortningarna i löpande text. De kan användas i till exempel listor och tabeller. Då bör hela namnet skrivas ut första gången, följt av kortformen inom parentes alternativt förklaras i en not. 

    Helgdagar och högtidsdagar 

    Kyrkoårets helg- och högtidsdagar skrivs med liten begynnelsebokstav: juldagen, trettondedag jul, palmsöndagen, annandag påsk, pingstdagen, allhelgonahelgen.  

    Kalenderförkortningar kan förekomma i samband med helg- och högtidsdagar: sönd. (söndagen), e. (efter), f. (före), tref. (trefaldighet), trett.d. (trettondedagen). Använd inte förkortningarna i löpande text. 

    Bibeltexter

    Det är korrekt att förkorta namnet på bibelböckerna, men det blir allt vanligare att vi skriver ut hela namnet. Detta är lämpligt eftersom skribenten då inte förutsätter att läsaren är väl förtrogen med Bibeln. I texter som har målgrupper som inte är interna är det särskilt viktigt. Skriv alltid i följande ordning när du hänvisar till en bibeltext: bibelbok med eventuellt nummer, kapitel, vers eller verser: 

    • 2 Mosebok 2:2 eller 2 Mos. 2:2 (punkt efter bibelbokens förkortning och mellanslag före kapitel, samt kolon mellan kapitel och vers). Om bibelboken föregås av ett nummer ska det vara mellanslag mellan nummer och bok). 
    • Lukasevangeliet 2:3–4 eller Luk. 2:3–4 (ett långt streck mellan verserna betyder ”från vers tre till och med vers 4”). 

    Håll ihop nummer, bok, kapitel och verser så att de inte delas vid en radbrytning. Spärra mellanslaget genom att trycka Ctrl och Shift samtidigt som du gör mellanslag.  

    Namn i Bibeln

    den heliga Anden 

    Skriv den och heliga med litet d och h och Anden med stort A. För den grammatiskt intresserade är formen för Anden reale eller realgenus.

    Jesus och Kristus i genitiv

    I den kristna kyrkans språkbruk används en latinsk genitivform när det gäller både Jesus och Kristus. Formen används än i dag i bibelöversättningen från år 2000, i kyrkohandboken och i böner. I Bibeln står det till exempel

    • ”Med Jesu Kristi födelse förhöll det sig …” (Matt 1:18)
    • ”Josef gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. (Matt 27:58)
    • ”Vinet tog slut, och Jesu mor sade …” (Joh 2:3) 

    I gudstjänsten används den latinska genitivformen ofta, till exempel i orden ”Kristi kropp” i nattvardsfirandet.  

    Eftersom båda formerna är korrekta, får vi välja form efter sammanhang. I nattvardsfirandet används ”Kristi kropp”, en formulering som ju regleras av kyrkohandboken, men i en text där målgruppen kan vara ovan vid den latinska genitivformen är det mer rimligt att skriva ”Jesus lärjungar”, "Jesus död på korset" eller "hundra år efter Kristus födelse". 

    Mose eller Moses

    Mannen från Bibelns berättelser hette Mose. Namnets genitivform blir Moses: 

    • ”Mose vandrade genom öknen.” 
    • ”Moses bror hette Aron.” 

    Namn på kyrkor, församlingshem, kyrkogårdar och kapell

    Namn på kyrkor, församlingshem, kapell och andra byggnader, samt på till exempel parker och kyrkogårdar stavas med stor begynnelsebokstav. Om namnet består av flera ord, är det bara första ordet som får stor bokstav, såvida det andra ordet inte är ett egennamn eller ortsnamn: 

    • Gode herdens kapell
    • Södra kyrkogården
    • Gamla Uppsala kyrkogård
    • Härnösands domkyrka (eller bara domkyrkan)
    • Sankt Pers kyrka. 

    Kyrkliga organisationer och funktioner m.m. – stor och liten bokstav

    • Act Svenska kyrkan
    • ACT-alliansen (det globala biståndsnätverk där Act Svenska kyrkan ingår)
    • biskopsmötet 
    • Centrala samrådsgruppen för det kyrkliga kulturarvet 
    • domkapitlet i Strängnäs stift 
    • EFS 
    • Jourhavande präst​
    • Kbok – kyrkobokföringssystemet  
    • Konferensen för europeiska kyrkor – KEK 
    • Kyrkans pensionskassa – pensionskassan (Svenska kyrkans pensionskassa) 
    • kyrkkontot 
    • kyrknätet 
    • kyrkofonden 
    • Kyrkofondens styrelse 
    • Kyrkohandbok för Svenska kyrkan  
    • kyrkokansliet (inte Kyrkans hus för kyrkokansliet i Uppsala) 
    • kyrkomötet 
    • kyrkomötets utskott – utskottet – gudstjänstutskottet 
    • kyrkoordningen – KO 
    • Kyrkornas världsråd – KV 
    • kyrkorättsnämnden  
    • kyrkostyrelsen 
    • kyrkostyrelsens dispens- och överprövningskommitté 
    • kyrkostyrelsens internationella råd  
    • kyrkostyrelsens kapitalförvaltningsråd  
    • kyrkostyrelsens musikråd 
    • kyrkostyrelsens redovisningsråd för Svenska kyrkan 
    • kyrkostyrelsens råd för administrativ samverkan 
    • kyrkostyrelsens råd för Svenska kyrkan i utlandet 
    • Kyrksam 
    • Lutherska världsförbundet – LVF 
    • läronämnden  
    • Samiska rådet i Svenska kyrkan  
    • stiftsstyrelsen i Karlstad 
    • Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund – SKKF 
    • Svenska kyrkan 
    • Svenska kyrkan i utlandet – utlandskyrkan (inte skut eller Skut) 
    • Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar – Ansvarsnämnden 
    • Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation – Arbetsgivarorganisationen 
    • Svenska kyrkans arvodesnämnd för den nationella nivån – Arvodesnämnden 
    • Svenska kyrkans bestämmelser – SvKB  
    • Svenska Kyrkans Förvaltnings AB – SKFAB 
    • Svenska kyrkans generalsekreterare – generalsekreteraren  
    • Svenska kyrkans lönedelegation för biskopar 
    • Svenska kyrkans nationella nivå – den nationella nivån (inte nationell nivå och aldrig rikskyrkan) 
    • Svenska kyrkans teologiska kommitté  
    • Svenska Kyrkans Unga 
    • Svenska Kyrkans Utbildning AB – Skuab 
    • Svenska kyrkans valprövningsnämnd – Valprövningsnämnden 
    • Svenska kyrkans ärkebiskop – ärkebiskopen (aldrig Sveriges ärkebiskop) 
    • Svenska kyrkans överklagandenämnd – Överklagandenämnden 
    • Svenska missionsrådet – SMR 
    • Svenska teologiska institutet – STI 
    • Sverigefinska telefonjouren - Palveleva puhelin
    • Sveriges kristna råd – SKR (använd inte förkortningen i texter där även Sveriges kommuner och regioner nämns) 
    • Trossamfundet Svenska kyrkan.  ​

    Nomineringsgrupper

    Svenska kyrkan skriver förkortningarna för nomineringsgrupper på samma sätt som politiska partier gör, det vill säga med stora bokstäver.  

    Nomineringsgruppers förkortningar är korta, en eller två bokstäver. Redan etablerade grupper har dock sedan tidigare förkortningar med tre eller fyra bokstäver: ÖKA och POSK. 

    Prepositionen "i" i en nomineringsgrupps namn kan skrivas ut i förkortningen. I så fall skrivs den med litet i: FiSK och ViSK.  

    I kyrkomötet är följande nomineringsgrupper representerade: 

    • Alternativ för Sverige (AfS)
    • Arbetarepartiet – Socialdemokraterna (S) 
    • Borgerligt alternativ (BA) 
    • Centerpartiet (C) 
    • Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) 
    • Frimodig kyrka (FK) 
    • Himmel och jord (HoJ)
    • Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR) 
    • Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK) 
    • Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) 
    • Sverigedemokraterna (SD) 
    • Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) 
    • Öppen kyrka (ÖKA). 

    Utländska namn och uttryck

    I svenska texter bör man använda svensk, officiell översättning på utländska namn och uttryck. Om en förkortning av ett namn ska användas så ska namnet – första gången det skrivs – följas av en svensk förkortning, inte en förkortning av det utländska namnet:  

    • Kyrkornas världsråd (KV) inte (WCC) 
    • Lutherska världsförbundet (LVF) inte (LWF) 
    • Konferensen för europeiska kyrkor (KEK) inte (CEC) 

    Om det saknas en svensk översättning används det ursprungliga namnet (på till exempel spanska), inte en konstruerad engelsk översättning.

    Ett ortnamn som ofta skrivs fel är Genève. 

    Civilsamhället och idéburna organisationer  

    Svenska kyrkan är en del i det civila samhället, eller civilsamhället. Civilsamhället består av 

    • en formaliserad del, med till exempel trossamfund och ideella föreningar
    • en icke-formaliserad del, med till exempel nätverk och upprop. 

    Svenska kyrkan är också är en idéburen organisation, och en del av en idéburen sektor. 

    Numera använder vi inte benämningen frivilligorganisationer eller den engelska förkortningen NGO (icke-statliga organisationer). 

    Svenska kyrkans skrivregler

    Svenska kyrkans skrivregler (pdf)
    Skrivreglerna är beslutade av rättschefen 18 januari 2021. (8 sidor) Observera att dokumentet inte uppdateras, även om innehållet på webbsidan uppdateras och kompletteras.
    2021-01-21 14:10
    Redaktör
    Redaktionen Kyrkokansliet, Kommunikation
    Innehållsansvarig
    Anna Yngvesson, Kommunikationsavdelningen
    Ansvarig för intranätet Kommunikation
    Redaktionen Kyrkokansliet, Kommunikation
    Uppdaterad
    2021-11-02
    X
    Dokumentid: 1380052- Webid: 21464 - Unitid: 2147483526