Vad är hållbart?

Utgångspunkten för Svenska kyrkans hållbarhetsarbete är alla människors lika värde och viljan att ta ansvar för skapelsen. I en hållbar värld lämnas ingen människa utanför och mänskliga rättigheter omfattar alla. Livet levs och samhällen byggs på ett sätt så att också ekosystemen värnas.

Att arbeta för en hållbar värld är inget nytt för Svenska kyrkan – men vad menar vi och andra institutioner i samhället egentligen när vi talar om en hållbar utveckling? Läs intervjun med Kyrkokansliets hållbarhetsgrupp på nationella nivå nedan. Längre ner på sidan kan du läsa mer om hur Svenska kyrkan bidrar till FN:s globala mål för en hållbar utveckling (Agenda 2030). 

Vad menas med en hållbar utveckling?

"Begreppet hållbar utveckling pekar på behovet av att tänka och agera långsiktigt och se till helheten när jordens resurser förvaltas och används. Det räcker inte med att fokusera bara på vissa länders eller gruppers välstånd – eller på mänsklighetens behov här och nu. I grunden väcker arbetet för en hållbar utveckling en rad rättvise- och fördelningsfrågor – dels mellan länder och grupper idag, dels mellan oss som lever idag och kommande generationer.​

Målet sporrar oss också till kreativitet – hur kan vi skapa en värld tillsammans där ingen lämnas utanför och där hela skapelsen värnas?"

Svenska kyrkans arbete med FN:s globala mål

Hösten 2015 enades världens länder genom FN om Agenda 2030 – 17 globala mål som tillsammans formar en gemensam karta som ska vägleda världen till en hållbar utveckling. Svenska kyrkan arbetar aktivt med att bidra till varje mål.

Svenska kyrkans utgångspunkt och ambitioner

Svenska kyrkan har ett ansvar att bidra till de globala och nationella målen för en hållbar utveckling. Tillsammans med människovärdesprincipen ligger förvaltarskapstanken till grund för hela Svenska kyrkans verksamhet. Förvaltarskapstanken betonar människans ansvar att förvalta såväl ekonomiska som ekologiska resurser på ett ansvarsfullt sätt. Att värna skapelsen innefattar hänsyn till allt levande, både alla människor och de ekosystem som mänskligheten i grunden är helt beroende av. Det är diakoni.

Förvaltarskapet i handling

Som en av landets största fastighetsägare har Svenska kyrkan ett ansvar att hantera den miljö- och klimatpåverkan som fastighetsbeståndet genererar. I inledningen till kyrkoordningens elfte avdelning om ekonomi och egendom anges att förvaltningen av kyrkans ekonomi och tillgångar ”måste utövas med hänsyn till hela Guds skapelse”. Konkret innebär detta exempelvis att Svenska kyrkan inom ramen för fastighetsförvaltningen ska agera så att verksamheten bidrar till miljömålsättningar som antagits på global, EU- och nationell nivå. Detta angav därför kyrkostyrelsen som en av sina utgångspunkter i skrivelsen om Gemensamt Ansvar 2016.

Biskopsbrevets uppmaningar

I Ett biskopsbrev om klimatet, som är Svenska kyrkans teologiska bidrag i klimatdiskussionen, beskrivs klimatförändringarna som en utmaning som i grunden är existentiell och andlig. Den är en utmaning som manar oss till att ompröva hur vi lever och agerar ”för skapelsens skull, för livets skull, för våra barnbarns och deras barnbarns skull”. Biskoparna uppmanar alla enheter inom Svenska kyrkan att arbeta i positiv anda för att ge kraft och skapa engagemang för hela skapelsens framtid i såväl gudstjänstliv som när skog, mark, fonder och fastigheter förvaltas. ”Nu är det dags att vetenskap, politik, näringsliv, kultur och religion – allt som är uttryck för människans värdighet – samverkar. Klimatutmaningen är existentiell och andlig, eftersom den berör människolivets grundbetingelser i djupaste bemärkelse: Vad är människans roll i skapelsen? …” 

Miljödiplomering - ett ledningsverktyg som vilar på teologisk grund

Miljödiplomering är Svenska kyrkans verktyg för att bygga upp ett miljöledningssystem som hjälper församlingar, stiftskanslier och nationell nivå att få struktur på sitt miljöarbete inom viktiga verksamhetsområden, som exempelvis fastighetsförvaltningen. Verktyget vilar på en teologisk grund och är format utefter kyrkans identitet och förutsättningar.

Redaktör
Ragna Tamsen, Kommunikationsavdelningen
Innehållsansvarig
Funktionsmejl Hållbarhet , Hållbarhetsportalen
Ansvarig för intranätet Hållbarhetsportalen
Ragna Tamsen, Kommunikationsavdelningen
Uppdaterad
2021-03-17