Svenska kyrkans miljödiplomering är en arbetsmetod som är uppbyggd i sex olika steg. Varje steg leder vidare i en arbetsprocess. Tillsammans med sina medarbetare och andra som är intresserade av att arbeta med miljöfrågorna gör man en handlingsplan. I den anger man vilka mål man vill uppnå och vilka åtgärder som krävs för att nå målen. Metoden bygger på att man i arbetslaget gemensamt binder samman sina kunskaper och erfarenheter om miljöfrågor.

Svenska kyrkans miljödiplomering för hållbar utveckling liknar de miljöcertifieringssystem som används i näringslivet, men utifrån en teologisk grund och motivation. Systemet innebär även en enklare dokumentation och större betoning på delaktighet.

Det unika med Svenska kyrkans miljödiplomering:

• Bygger på en teologisk grund
• Rymmer ekologiska, sociala, ekonomiska och andliga perspektiv
• Pedagogisk struktur med reflektion och samtal som grund
• Leder till en lärande organisation som kan utvecklas långsiktigt i sitt arbete för en hållbar utveckling! ​​

Olika enheter befinner sig i olika faser av processen.

• Här finns en lista där du kan se hur långt olika församlingar har kommit i arbetet 

När du arbetar med miljödiplomering kan du få stöd av miljösamordnaren i ditt stift. Du kommer också att träffa miljödiplomerare som gör den slutliga granskningen.

Kanske är du själv intresserad av vad rollen som miljödiplomerare innebär? 

• Kontakta en samordnare på stiftet om du har frågor eller vill ha stöd i arbetet

I diplomeringsstandarden finns det krav om utbildning och reflektion. Den kan man utföra olika och på Hållbarhetsportalen finns stöd under t ex "Teologi" och "Utbildning". Nedan är exempel på reflektionsfrågor som använts vid miljödiplomeringar i Luleå stift (Lotta Magnusson och Dag Hedin) kopplat till…

…Miljödiplomering fas 1

1. Vad är det som knyter oss samman?
   Förundran – är det det som binder ihop oss, innerst inne?
2. Är det så att, skapelseansvaret till trots, vi har vänt Gud ryggen eller menar vi att Gud är överflödig?
   Om vi inte har vänt Gud ryggen, hur visar vi då att Gud finns med oss och fortfarande är grunden för allt det som är? Om Gud är överflödig, vad har ersatt Gud?
3. Vilka konsekvenser ser du? Hur skulle du vilja att man planerade och agerade?
   Vi måste också få göra fel, annars står vi kvar där vi började. Skolorna lär ut, och vi borde lyssna mer på våra barn. Det är viktigt när man gör barnkonsekvens­analys (BKA) att det är barnens röst som skall höras, inte vuxna som låtsas vara barn.
4. Konsumtion: Hur tänker vi när vi handlar? Vem bestämmer hur och varför jag gör mina val? Det finns inga måsten, bara konsekvenser av de val vi gör.
   Impuls eller tänka och planera? Vad visar prislappen, prissättningar; Hur kan ett par jeans kosta 900 kr i affären och 65 kr second hand? Har vi något att lära? Vilka val gör du i affären, kan du göra ett annat val? Vad kan underlätta, för dig, att göra miljövänligare val? 
5. Vi kan leva ett gott liv, men hur gör vi det? Vi vet att vi måste förändra våra förhållnings­sätt och beteenden. Att avstå, är det negativt eller kan det rentav vara positivt?
   Hur ont gör det att sänka sina CO2-utsläpp? Är din livsstil förhandlingsbar?
6. Vad är rikedom?
7. Vilka värden står platsen där vi jobbar för?
8. Vad är hopp? Hur tar vi med oss hoppet i nuet och framtiden? 

…Miljödiplomering fas 2

• Jaget
  Vem är jaget? Förändrar det dig och det du ser framför dig?
• Vi – den andre
  Vad betyder något om du inte upplever det? Om vi inte kan känna empati, inte bara mot varandra utan mot hela skapelsen: Hur påverkar det dig i dina val och beslut? Finns det heliga med i miljöfrågorna?
• Om Gud
  Att se den levande Guden i tillvaron, vad betyder det?
• Andlighet
  Andlig hållbarhet, Vad är det för dig? Vad är oersättligt för er?