Hållbarhet är det enda alternativet

Griftegårdsförvaltningen i Linköpings domkyrkopastorat ansvarar för de centrala griftegårdarna i Linköping, griftegården i Lilla Aska och kyrkogården i Landeryd. Här är hållbarhetsarbetet en naturlig och integrerad del i all verksamhet. Vi gör en dagstur till Lilla Aska och får träffa Gunnar Forsberg, griftegårds- och fastighetschef och Lars Wirström, griftegårdsföreståndare.

  • Materialet läggs i kompostlimpor som vänds och bearbetas med en lastmaskin. Efter drygt tre år har man fått en ny färdig jord.

    Materialet läggs i kompostlimpor som vänds och bearbetas med en lastmaskin. Efter drygt tre år har man fått en ny färdig jord. Foto: Alex Giacomini.

  • En griftegård är en begravningsplats som inte ligger i anslutning till någon kyrka.

    En griftegård är en begravningsplats som inte ligger i anslutning till någon kyrka. Foto: Alex Giacomini.

  • Krematoriet i Lilla Aska är ritat av arkitekt Ove Hidemark

    Krematoriet i Lilla Aska är ritat av arkitekt Ove Hidemark Foto: Alex Giacomini.

  • Gunnar Forsberg, griftegårds- och fastighetschef, Linköpings domkyrkopastorat.

    Gunnar Forsberg, griftegårds- och fastighetschef, Linköpings domkyrkopastorat. Foto: Alex Giacomini

  • Flygbild över solcellsparken.

    Flygbild över solcellsparken. Foto: Alex Giacomini.

– Tanken att arbeta miljömässigt har funnits här länge, men man har inte alltid dokumenterat och tänkt att det här är något som är bra för hållbarheten, berättar Gunnar Forsberg.

Rikt kulturarv som bärs av naturen

Griftegården i Lilla Aska ligger cirka sju km sydväst om centrala Linköping. Områdes anlades 1972 på mark som tidigare tillhört Lilla Aska gård. Här omges man av en lugn och rofylld miljö i ett böljande parklandskap. Linköpings griftegårdsförvaltning har en kulturvårdsplan som går ut på att så långt som möjligt försöka bevara det 200-åriga kulturarv som griftegårdarna utgör. Att ärva, förvalta och överlämna ska vara ledorden.

– Miljö och kultur är väldigt tätt ihopbundet, man kan inte jobba med kulturfrågor och hur vi ska bevara kulturarvet om vi inte tar hand om vår miljö, menar Gunnar.

Krematoriet byggdes 1989 med tre tillhörande kapell. I den intilliggande lummiga skogen slingrar sig en fyra kilometer lång meditationsled, Askaleden, med fornlämningar från bronsålder och järnålder.

Kompostering och jordhantering

I över 40 år har griftegårdförvaltningen komposterat avfall, och med tiden har tekniken förfinats. I Lilla Aska finns en jordhanteringsanläggning dit löv, blommor, växtdelar och jord från stiftets griftegårdar transporteras. Materialet läggs i kompostlimpor som vänds och bearbetas med en lastmaskin. Komposten ska gå igenom flera stadier och efter drygt tre år har man fått en ny färdig jord. Tack vare detta är Linköpings griftegårdar helt självförsörjande på matjord och säljer även kvalitetsjord till närbelägna pastorat.

– Kyrkogårdsbesökare uppmanas att källsortera och som tack har vi placerat ut jord i lådor som de får ta av gratis till sina rabatter ute på kyrkogården, berättar Lars Wirström.

 

En fossilfri framtid

 

Sedan 2013 är hela pastoratets fordonspark fossilfri. Personbilar och lätta lastbilar går på biogas och maskinhallen gått från diesel till HVO, ett alternativt bränsle som tillverkas av bland annat av restprodukter från slakterier. Samma år bytte man även ut oljan i krematoriet till RME, ett slags biobränsle som i huvudsak har vegetabiliska oljor som råvara. Ugnarna i krematoriet behöver värmas upp till runt 1000 grader och då behövs mycket energi.

– Genom att vi nu använder RME så kompenseras den koloxid som släpps ut vid förbränningen under själva rapsodlingen. Rapsen tar ju upp koloxid så i kretsloppet blir vi då nästan koloxidneutrala, förklarar Gunnar. 

Spillvärmen från ugnarna används till att värma upp fastigheterna. Det handlar om att hela tiden försöka skapa kretslopp och en nyckel i det arbetet har varit att involvera personalen från början.

  • En app i mobilen visar i realtid hur mycket el som solcellerna producerar. Lilla Aska griftegård, Linköping.

    En app i mobilen visar i realtid hur mycket el som solcellerna producerar. Lilla Aska griftegård, Linköping. Foto: Alex Giacomini.

  • Lars Wirström, griftegårdsföreståndare Linköpings domkyrkopastorat.

    Lars Wirström, griftegårdsföreståndare Linköpings domkyrkopastorat. Foto: Alex Giacomini.

  • Sedan 2013 är hela pastoratets fordonspark fossilfri.

    Sedan 2013 är hela pastoratets fordonspark fossilfri. Foto: Alex Giacomini

Hållbarhet är inte ett separat spår

– När vi gjorde nulägesbeskrivningen inför miljödiplomeringen insåg vi hur mycket vi redan gör. Det var en tacksam start som gjorde det enkelt att involvera alla, säger Lasse.

De tillsattes olika grupper i personalen som fick i uppgift att tänka till. På den vägen föddes exempelvis idén till att börja odla egna blommor till altare och gravplatser. Ett inslag som uppskattas av besökare och innebär att man slipper köpa in importerat växtmaterial som kräver långa transporter.Gunnar berättar att det finns en allmän föreställning om att det är väldigt dyrt att arbeta miljömässigt. Men i deras verksamhet har de ingen specifik budget för att arbeta med miljö i dess vida mening.

– Vi budgeterar alltid för en viss åtgärd och att inte sträva mot hållbarhet är inte ett alternativ, förklarar han. Utöver att det innebär bra miljömässiga aspekter är det också ekonomiskt bra för att vi kan återanvända – och det tjänar vi ju också pengar på!

En solcellspark tar form

Det senaste tillskottet är en rejäl investering i solcellspaneler. Det handlar om en stor markanläggning i Lilla Aska, som är beräknad att kunna ge 250 000 kW per år, samt två mindre takanläggningar – en på centrala griftegården och en på en stadsdelskyrka. D

et hela började med att Linköpings stift under 2016 gjorde en ramupphandling om solenergi för alla församlingar i stiftet. Under processen ville man bland annat undersöka hur mycket utsläpp tillverkningen av paneler innebär och säkerställa att den går etiskt korrekt till. När ramavtalet var på plats valde domkyrkopastoratet att gå vidare och fick en uppskattning på hur mycket energi som skulle kunna genereras mot vad det skulle kosta. Kalkylen såg lovande ut.

Under sommaren 2018 kunde solcellsanläggningarna invigas och det är inte ett beslut man ångrar.

– Solenergin som produceras brukas direkt i den dagliga verksamheten, den här elen kostar oss ingenting mer än avskrivning av parken, säger en märkbart nöjd Gunnar och tillägger: Om man har möjligheten så tycker jag verkligen att man ska satsa på detta, inte minst om man är kyrka, för om inte kyrkan värnar om skapelsen – vem ska då göra det?      


Av: Therése Naomi Jonsson
​ 

Läs mer om Linköpings domkyrkospastorats griftegårdar här. 

Redaktör och innehållsansvarig
Therése Weisz, Kommunikationsavdelningen
Ansvarig för intranätet Hållbarhetsportalen
Therése Weisz, Kommunikationsavdelningen
Uppdaterad
2021-02-10