Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Flerspråkig kyrka

    Tornedalingar - Meänkieli

    Hjortron

    Meänkieli överlevde försvenskningen av svenskar med andra språk. Foto: Sigurdur Hafthorsson/IKON

    Meänkieli är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Det är närmast besläktad med finska och har uppmot 75 000 talare i hela landet, främst i Tornedalen.

    Meänkieli (=vårt språk) talas huvudsakligen i några kommuner i norra Sverige, Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kiruna, Gällivare och Kalix.De flesta bor i Tornedalen.

    Det är vanligt att de som talar meänkieli kallas tornedalingar och språket tornedalsfinska. Men inte alla meänkielitalare bor i Tornedalen eller kallar sig tornedalingar. I Kiruna och Gällivare ser man sig mer som Malmfältsbor och andra talar om sig själva som lantalaiset eller kväner.

    Begreppet tornedaling betecknar både en regional och en kulturell identitet. Även utflyttade kan kalla sig tornedalingar och även de som har tappat språket eller aldrig lärt sig det, kan vara tornedalingar.

    Språket och dess historia

    Meänkieli är ett finskt-ugriskt språk och är närmast besläktat med finska. Även estniska, karelska och kvänska är besläktade med meänkieli. Språket slutade utvecklas i Sverige när Sverige och Finland separerade år 1809. Det har ett antal låneord från svenskan och finskan.

    Det var på 1880-talet som staten började sin politik att utrota andra språk än svenskan. Barnen fick inte prata finska eller meänkieli i skolan och undervisningen skedde endast på svenska.

    Från 1960 och framåt mildrades reglerna, men det gällde bara finska. Någon undervisning i meänkieli fanns det inte att tillgå.

    I dag har elever som vill läsa meänkieli som modersmålsundervisning rätt att göra det även om språket inte talas dagligen i hemmet.

    Införandet av ordet meänkieli som namn på språket var en markering om att det är ett eget språk och inte en finsk dialekt som det tidigare namnet tornedalsfinska antyder.

    Trots att språket har haft förutsättningarna emot sig så har det överlevt tills idag. Förhoppningen är att den nya lagen ska ge språket luft under vingarna och en säkrare framtid. En möjlig anledning för att meänkieli levde vidare kan vara att man predikade gärna på meänkieli inom laestadianismen, som var stark i språkområdet.

    Meänkieli i Svenska kyrkan

    Eftersom talare av meänkieli är koncentrerade i den nordligaste delen av landet har Luleå stift ett särskilt ansvar för verksamhet på meänkieli och den nationella nivån har en övergripande samordningsfunktion.

    Ett nytt kyrkohandboksförslag finns delvis översatt till meänkieli och det pågår en översättning av vissa psalmer i psalmboken.

    Förvaltningskommuner

    År 2000 fick Sverige en ny lag om nationella minoriteter varav tornedalningar (meänkielitalande) är en. Lagen stärktes sedan 2009 med bestämmelser som tillät kommuner att ansöka om att bli förvaltningskommuner för sverigefinnar, tornedalingar eller samer. Det innebär till exempel en förstärkt rätt för den aktuella minoritetsgruppen att använda sitt språk i kontakter med myndigheter. Dessutom innebär det att fler får rätt till förskoleverksamhet och äldreomsorg, helt eller delvis, på sitt språk. 

    I slutet av år 2013 var följande kommuner förvaltningskommuner för meänkieli: Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, Pajala och Övertorneå.

     

     

     

     

     

     

    Redaktör
    Anna Hellström, Kommunikationsavdelningen
    Innehållsansvarig
    Eeva-Liisa Kettunen, Avdelningen för kyrkoliv
    Uppdaterad
    2021-09-24
    X
    Dokumentid: 802953- Webid: 25280 - Unitid: 2147483488