Frågor & svar

Tips! För att kunna söka på ett specifikt ämne, till exempel ”behörighet” – tryck ctrl + f och skriv in ämnet i rutan så kommer du direkt till svaren som hanterar det du söker.  

Nedan har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren. ​

  • 1. Allmänt om Fastighetsregistret​​

1.1 Vad är syftet med Fastighetsregistret?

Fastighetsregistret kommer att

  • underlätta arbetet inför lokalförsörjningsplanerna
  • ge ett värdefullt underlag när vi resursplanerar
  • skapa ordning och reda.  

Registret ska möjliggöra en god fastighetsförvaltning, genom att skapa en överskådlighet och analysbarhet av vårt fastighetsbestånd, samt vara integrerbart med IT-, informations- och fastighetssystem.

1.2 Vem har beslutat om att införa ett Fastighetsregister?

Kyrkomötet fattade beslut om att införa ett Fastighetsregister i november 2016 (Ks Skr 2016:6). Beslutet föregicks av ett flerårigt utredningsarbete och en remissomgång där samtliga församlingar fick möjligheten att lämna synpunkter. 

1.3 Varför behövs ett gemensamt fastighetsregister?

Ett gemensamt fastighetsregister behövs av flera skäl.

  • Det ger övergripande kännedom om fastighetsbeståndet för att kunna anpassa detta till verksamheternas behov.
  • Möjlighet att effektivisera och samverka, mellan enheter, stift och nationellt.
  • En långsiktig och hållbar förvaltning bygger på en planering baserad på fakta och kunskap.

1.4 Vilken nytta kan jag ha av registret?

Registret ger underlag för lokalförsörjning och lokalplanering. Det ger också kvalitetssäkrad data för jämförelser och analyser av dina fastigheter, och även i relation till övriga enheters fastighetsbestånd.

1.5 Hur kopplas fastighetsregistret ihop med lokalförsörjningsplanerna?

Fastighetsregistret levererar grundläggande ingångsdata till Lokalförsörjningsplanerna såväl som övrig fastighetsplanering. Fastighetsregistret är en förutsättning för att all lokalförsörjningsplanering ska kunna utföras på ett sakligt och jämförbart sätt.

1.6 Måste min församling/pastorat vara en del av Fastighetsregistret?

Ja, det är obligatoriskt för alla enligt Kyrkomötesbeslutet (Ks Skr 2016:6). Beslutet att införa ett gemensamt fastighetsregister har tagits av kyrkomötet. Grundläggande data, reglerat i Svenska kyrkans bestämmelser, är obligatorisk för alla. Utöver detta finns möjligheter att registrera frivillig data.

1.7 När ska allt innehåll finnas i Fastighetsregistret?

Till 2019-01-01 ska det fastställda obligatoriska innehållet vara registrerat.

1.8 Vilket ansvar har jag i arbetet med Fastighetsregistret?

Församlingarna och pastoraten ansvarar för att registrera och ajourhålla informationen i fastighetsregistret. 

Stiften har i uppgift att främja församlingarnas arbete, samt att också utöva tillsyn. Tillsynen inbegriper dels kontroll att församlingarna efterlever sitt ansvar. Dels att genomföra viss uppföljning och analys av informationen.

Nationell nivå ansvarar för förvaltningen av fastighetsregistret. I förvaltningen ingår att driva utveckling, hålla handbok och lathundar uppdaterade etc.

1.9 Är Fastighetsregistret samma sak som ett Fastighetssystem?

Nej, fastighetsregistret i sig är inte ett heltäckande fastighetssystem. För den löpande fastighetsförvaltningen kan det behövas ytterligare systemstöd. Underhållskostnader och felanmälan kan i nuläget inte hanteras i fastighetsregistret.

1.10 Vi har redan ett fastighetssystem, vad blir det för skillnad för oss nu med det nya Fastighetsregistret?

För den löpande förvaltningen kommer ert befintliga fastighetssystem att användas även fortsättningsvis.

Innehållet i fastighetsregistret är reglerat av en SvKB för att säkerställa jämförbara uppgifter för hela Trossamfundet. Uppgifterna i fastighetsregistret innehåller begränsade grunddata om samtliga objekt, klassificerade enligt en gemensam nomenklatur med unika objektsnummer.

1.11 Min församling har redan samlat in och rapporterat uppgifter om våra fastigheter. Måste vi göra det igen?

Det har de senaste åren förekommit flera olika typer av insamling av uppgifter till nationell nivå, relaterat till församlingarnas fastighetshantering. Statistikinsamling för KBR, som underlag till utredningen ”Gemensamt ansvar…”, Energistatistik och insamling av Ekonomisk redogörelse, för att nämna några.

Ovan insamlingar kan ligga till grund för fastighetsregistret, uppgifterna ska anpassas så att de följer regelverket.

  • 2. Indelning och innehåll av fastighetsbeståndet

2.1 HUR SKA INDELNINGEN GÅ TILL?

I handboken finns information om hur indelningen av fastighetsbeståndet ska genomföras.

2.2 VILKET INNEHÅLL ÄR OBLIGATORISKT ATT ANGE ?

I handboken finns information om vilket innehåll som är obligatoriskt att ange enligt Svenska kyrkans bestämmelser.

2.3 VARIFRÅN SKA INFORMATION TILL FASTIGHETSREGISTRET HÄMTAS?

  • Befintliga inomkyrkliga register och system.
  • Externa databaser så som Lantmäteriets fastighetsregister/av stiften tillhandahållna Metriafiler.
  • Egna inventeringar och mätningar.

2.4 Ska inhyrda objekt vara med i registret?

De inhyrda byggnadsverken ingår inte i obligatoriet till 2019-01-01 men det är en stark rekommendation att även ta med de inhyrda byggnadsverken som en förberedelse inför arbetet med lokalförsörjningsplanering. I många fall kan det vara enklare att få fram de efterfrågade uppgifterna på inhyrda objekt eftersom man ofta har ett hyresavtal.

2.5 En fastighet med bara mark, ska den vara med i registret?

Ja, samtliga ägda byggnadsverk ska vara med i registret. Ett byggnadsverk kan även vara utan tak, till exempel skogsmark.

2.6 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGENS OBJEKT, SKA DE VARA MED?

Ja, dessa ingår. Det finns en uppgift (finansieringskälla) som anger om byggnaderna finansieras av församlingsmedel eller via begravningsmedel, för att skilja dem åt i Fastighetsregistret.

2.7 SKA PRÄSTLÖNETILLGÅNGARNAS OBJEKT VARA MED?

Nej, prästlönetillgångarna ska inte registreras i fastighetsregistret.

2.8 SKA NÄRSTÅENDE ORGANISATIONERS OBJEKT VARA MED?

Nej, kyrkomötets beslut omfattar inte till Svenska kyrkan närstående organisationer. Exempel på dessa är stiftsgård, församlingars helägda dotterbolag, som en förskola, äldreboende och kapellstiftelser. Dock har församlingar, pastorat, stift och den nationella nivån, under vissa förutsättningar, möjlighet att frivilligt registrera byggnader och mark även för närstående organisationer under huvudmannens kontroll. Detta om en församling, pastorat, stift eller den nationella nivån ser det som angeläget för den egna fastighetsförvaltningen. Det är då den berörda församlingen, pastoratet, stiftet eller den nationella nivån som ansvarar för registreringen.

2.9 Vad är orsaken till att man skapar ett helt nytt register istället för att uppdatera/komplettera kyrkobyggnadsregistret? 

Kyrkobyggnadsregistret syftar primärt till att registerhålla de uppgifter som behövs för fördelningen av kyrkoantikvarisk ersättning samt möjliggöra den uppföljning av skyddade kyrkobyggnader som är relevant i förhållande till regeringen och kyrkans övriga uppföljningsbehov inom området.

Fastighetsregistret har syftet att genom gemensamma grundläggande uppgifter för hela fastighetsbeståndet, inklusive de byggnadsverk som i dag finns i kyrkobyggnadsregistret, åstadkomma bland annat överskådlighet och analyserbarhet.

Kyrkobyggnadsregistret innehåller väsentligt fler uppgifter per byggnad än vad fastighetsregistret föreslås göra.

Fastighetsregistret och kyrkobyggnadsregistret har olika mål och syften och ska därför ses som två olika särskilda register.

2.10 Ingår lagskydd som en uppgift i fastighetsregistret?

Frågan om lagskydd har varit en del i beredningen av registrets innehåll. Frågan har visat sig vara av större komplexitet än vad tidigare bedömts. Med lagskydd avses i detta sammanhang lagskydd som härrör ur Kulturmiljölagen, Plan- och bygglagstiftning eller Miljöbalken.

Under beredningen har en majoritet av de referenspersoner (från stift, pastorat och församlingar) som knutits till arbetet angivit att uppgifter om eventuella lagskydd inte bör ses som grunduppgifter i fastighetsregistret. Detta mot bakgrund av att denna typ av uppgifter snarare ses som förvaltningsdata som istället bör finnas i ett fastighetssystem eller vara en del av kyrkobyggnadsregistret. Dock finns ett antal stift som anser att uppgifter om lagskydd ska tas med. Då särskilt kopplat till Kulturmiljölagen. Motiveringen till det är att lagskyddet är väsentligt när man förvaltar och administrerat sina fastigheter. Till exempel är det av yttersta viktigt i samband med avyttring genom försäljning eller rivning.

Nedan beskrivs bakgrund och ställningstagande per lagstiftningsområde.

Kulturmiljölagen (KML)

Lagskydd som härrör ur Kulturmiljölagen (KML) är generellt och lika för alla byggnader och fastigheter som omfattas. I 3 kap. KML finns ett särskilt beslut för varje byggnadsminne med skyddsföreskrifter, som bl.a. anger vad som är skyddat och på vilket sätt. I både 2 kap. och 4 kap. KML (fornminnen respektive kyrkliga kulturminnen) finns generella bestämmelser för de objekt som lagen omfattar, vilket preciseras utifrån de kriterier som räknas upp i lagen. Då det gäller 4 kap. KML så gäller för kyrkobyggnad att den ska vara invigd för Svenska kyrkans gudstjänst och att den ska ha ägts eller förvaltats av Svenska kyrkan den 1 januari 2000. För de kyrkobyggnader som är uppförda före 1940 krävs tillstånd av länsstyrelsen vid väsentliga ändringar. Även om det i de flesta fall är tämligen okomplicerat att konstatera om dessa kriterier är uppfyllda, finns tolkningsproblem. Vad ska gälla för att en byggnad ska räknas som ”invigd”? Här utgör särskilt begravningskapellen en komplicerad kategori. Vilka krav ska ställas på att kraven på ”ägd eller förvaltad av Svenska kyrkan” ska gälla? Än mer komplicerat är begreppet ”kyrkotomt” som förekommer som benämning i 4 kap. KML om ett område av mark kring en kyrkobyggnad, som inte är begravningsplats. Här finns flera aktuella mål i domstolar, där inte ens myndigheterna är överens om tolkningen. Flera av dessa frågor är visserligen sådana att Svenska kyrkan bör ha den bästa kunskapen för att besvara dem. I de fall tveksamheter finns om tolkningen av lagen, det vill säga om en plats eller en byggnad omfattas av skyddet, så har emellertid enligt lagen tillsynsmyndigheten tolkningsföreträde, det vill säga länsstyrelsen.

Kyrkobyggnadsregistret innehåller uppgifter kopplat till 4 kap. KML. Efter 1 januari 2019 kommer kyrkobyggnadsregistret kunna kopplas samman med fastighetsregistret. Det gör att befintliga uppgifter om lagskydd kommer att tillgängliggöras, indirekt, genom fastighetsregistret.

Den ovan beskrivna gränsdragningsproblematiken gör det svårt att utforma fastighetsregistrets innehåll så att kvalitetssäkrade uppgifter kan inhämtas vad gäller lagskydd. Särskilt mot bakgrunden att registret ska vara färdigt 1 januari 2019. Mot bakgrund av detta föreslås att uppgifter om lagskydd inte inledningsvis är en del av fastighetsregistrets innehåll.

Inom kyrkokansliet finns planlagt ett arbete att i samråd med tillsynsmyndigheter bättre definiera vilka kyrkobyggnader som omfattas av kulturmiljölagen. Detta arbete planeras ske 2018-19. När tolkningen av centrala begrepp i KML blivit tydligare, genom det ovan nämnda arbetet och utfallet av aktuella domstolsärenden, föreslås målsättningen vara att lagskydd som kommer ur KML ska vara en information som registreras i ett nationellt register, så som fastighetsregistret eller kyrkobyggnadsregistret. När det gäller byggnadsminnen kan det finns skäl att analysera möjligheten att i framtiden koppla fastighetsregistret till Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. När det gäller frågan om fornminnen kan en motsvarande analys vara motiverad rörande koppling mellan fastighetsregistret och Riksantikvarieämbetets tjänst ”fornsök”.

Plan- och bygglagstiftning (PBL) och Miljöbalken (MB)

Lagskydd som härrör ur Plan- och bygglagstiftning (PBL) och Miljöbalken (MB) kan vara väsentligt olika för olika byggnader beroende på lokala förutsättningar. Denna typ av skydd kan helt enkelt variera från fall till fall, beroende på hur exempelvis detaljplaner och bygglov är utformade. Det blir därför svårt att på ett enkelt sätt kategorisera vad en byggnad eller ett område av mark har för lagskydd i den bemärkelsen. Noteras bör att nästan alla fastigheter har någon typ av skydd eller inskränkning av rådighet utgående från denna typ av lagstiftning. Det bedöms därför betungande att låta registret innehålla den informationsmängd som skulle krävas för att redogöra för lagskydd utgående ur PBL och MB. Den typen av skydd är inte så utformad att det kan beskrivas genom ”JA/NEJ”-kategorisering.

Den sammanvägda bedömningen för den typen av lagskydd är att det i alla fall inledningsvis inte hanteras i fastighetsregistret, utan ses som förvaltningsdata i lokala fastighetssystem.

2.11 Vad fyller jag i på "Tomträttsinnehavare" när det inte är aktuellt, lämnar tomt?

Följande uppgifter är endast obligatoriska att ange om de finns:

  • Adress
  • Lagfaren ägare
  • Tomträttsinnehavare
  • Ägare om annan än huvudman
  • KBR-id

2.12 Vilka begränsningar finns för inventeringsmallen?

Inventeringsmallen är till för insamling och automatinläsning i fastighetsregistret. För att detta ska fungera så är förändringar i mallen låsta. Antalet flikar är låsta till 10, behöver man skapa fler förvaltningsområden så kan man skapa en till fil med samma huvudman och fortsätta i den (se handboken, avsnitt 4 Förvaltningsområde).

2.13 Vilka uppgifter i inventeringsmallen är obligatoriska att fylla i för import?

  • Organisationsnummer
  • Namn förvaltningsområde
  • Typ förvaltningsområde
  • Namn byggnadsverk
  • Funktion
  • Finansieringskälla
  • Innehavsform
  • Kommun
  • Fastighetsbeteckning

2.14 Är det som står i metriafilen helt sant och rätt?

Nej, det finns indikationer på att det kan finnas felaktiga registrerade uppgifter hos Lantmäteriet, exempelvis lagfarna ägare. Ytterligare exempel är att indelningsförändringar av församlingar kan ha gjort att ett organisationsnummer har förändrats utan att lagfarten har korrigerats.

2.15 Metriafilen har massor med fastigheter som är okända för mig, vad ska jag göra med dem?

Lägg till dessa (fördelaktigt på en separat flik/förvaltningsområde) och sätt status "behöver utredas".  Därefter kan du i ett senare skede börja utredningen.

2.16 Vad innebär det att metriadata visar multipla punkter på en och samma byggnad? (ser ut att vara ut/ingångar) Behöver vi ta hänsyn till dessa eller räcker det med en rad för byggnadsverket i Excel?

Vissa rader i metria-data har koordinat som går till en/flera entréer på samma byggnadsverk, om så är fallet så kan vi bortse från dessa och bara ha en rad för byggnadsverket.

2.17 Vad är syftet med Metria-filer under "historiska"?

Detta är organisationsnummer på enheter som ej längre är aktiva (i drift), oftast beroende på indelningsförändringar i Svenska kyrkans organisation. Det kan ligga kvar fastigheter och byggnader på dem hos Lantmäteriet (Lagfaren ägare, taxerad ägare eller tomträttsinnehavare), vilket inte är korrekt. Svenska Kyrkan har tagit med dem eftersom vi vill vara säkra på att leverera ett så komplett underlag till er som möjligt i ert arbete med Fastighetsregistret. Det är också ett bra underlag för vidare arbete med att korrigera uppgifter hos Lantmäteriet.

2.18 Celler som låser sig i inventeringsmallen – vad är fel?

När man kopierar koordinater från exempelvis Eniro och klistrar in i Excel så ändrar Excel formateringen på cellen till "protected" även fast Excelen är låst och inte ska tillåta detta. Då går det inte att ändra i cellen. Tydligen känt fel.

För att det inte ska hända så måste man göra "Edit - > Paste special..." när man klistrar in. 

Om du har råkat ut för detta problem kan du lösa det enligt nedan:

  1. Skapa en ny inventeringsmall
  2. Markera alla celler som man vill föra över från den gamla filen (obs, inte rader, endast de celler man får skriva i).
  3. Kopiera dem
  4. Markera första cellen på nya filen (cell A10)
  5. Välj Edit -> "Paste Special..."
  6. Välj "Values"
  7. Tryck OK

Då har man en ny fil där alla fälten går att ändra.​

2.19 Hur hittar jag till Kartvisaren?

Kartvisaren hittar du här: https://kartvisaren.svenskakyrkan.se/  

Observera att du måste vara inloggad på Kyrknätet för att få åtkomst. Det räcker alltså inte att endast vara inloggad på intranätet.

  • 3. Systemstöd

3.1 Hur nås systemet?

Systemet nås i sin helhet via denna intranätsida.

Registermodulen kan även nås utanför intranätet via nedan url:   https://fastighetsregistret.svenskakyrkan.se/

3.2 Hur loggar man in? 

Instruktioner finns i lathund R1 Logga in i systemet.  Observera att din behörighetsadministratör behöver tilldela dig rättigheter.

3.3 HUR FÅR JAG BEHÖRIGHET TILL REGISTERMODULEN?

Följande behörighetsroller kan tilldelas av behörighetsadministratörer:

  • Fastighetsregistret redigera
    Behörighet som ger tillgång att importera och redigera innehav på en specifik ekonomisk enhet.​ ​
  • Fastighetsregistret läs​
    Behörighet som ger tillgång att titta på en specifik ekonomisk enhet i registret. ​
  • Fastighetsregistret redigera stift
    Behörighet som ger tillgång att importera och redigera innehav på alla ekonomiska enheter inom stiftet. ​

Observera att om en användare ska tilldelas behörighet till fler än en ekonomisk enhet kommer behörighetsnivån bli samma på de olika enheterna. Med andra ord: om en användare redan har behörighetsrollen ”Fastighetsregistret redigera” på Församling A så kommer användaren få redigeringsbehörighet på Församling B också – även fast det är rollen ”Fastighetsregistret läs” som tilldelas.

Har du frågor om behörighetsadministrationen? Kontakta din lokala behörighetsadministratör ​

3.4 Vilka komponenter består fastighetsregistret av? 

Fastighetsregistret består av Registermodulen (L.E.B KROM) och Visualiseringsverktyget (byggt på PowerBI). Nedan skiss visar även bakomliggande komponenter.

3.5 När och på vilket sätt kommer Fastighetsregistret att kunna integreras med mina interna system? 

Fastighetsregistret är integrerbart. Fram till 2019-01-01 kommer endast ett fåtal integrationer göras exempelvis med Indelningssystemet. Efter 2019-01-01 kan ytterligare integrationerna genomföras efter särskilda beslut.

3.6 Är systemet kompatibelt med olika ekonomisystem som används i församlingarna?

Systemet är integrerbart. Projektet kommer inte att integrera med ekonomisystem. Alla tillkommande integrationer behöver föregås av ett särskilt beslut.

3.7 Hur importerar man inventeringsmallen?

Enklast är att du tittar i lathund R2 Importera inventeringsmall, som tagits fram för import av inventeringsmallen.

3.8 Jag har inte använt den gällande versionen av inventeringsmallen, vad är konsekvensen av det?

Inventeringsmallen daterad 2018-06-15 är den gällande inventeringsmallen som ska nyttjas för import i Fastighetsregistret.

Om någon tidigare version av mallen har använts är rekommendationen att du flyttar över det du registrerat i den gamla mallen till inventeringsmallen daterad 2018-06-15.

3.9 Vad gör jag om jag får ett felmeddelande när jag importerar?

Det kan finnas olika orsaker till ett felmeddelande. I lathunden R7 Hantera felmeddelanden vid import finns de vanligaste felen beskrivna, och hur du löser detta.

3.10 HUR FÅR JAG REDA PÅ MER OM REGISTERMODULEN?

3.11 Hur använder man visualiseringsverktyget?

Verktyget kan användas för att skapa rapporter samt göra analyser och jämförelser.

Det finns lathundar och manual som du kan ta del av här.

Har du ytterligare frågor kontakta stiftets kontakt och utbildare.​

  • 4. Support, hjälp och utbildning

4.1 Vilken typ av support finns för användare?

Användare vänder sig till stiftens kontakt och utbildare. Vid mer komplexa frågor finns det en förvaltningsorganisation som hanterar dessa frågor enligt nedan bild.

4.2 Var kan jag få hjälp?

På  fastighetsregistrets hemsida finns flera olika former av hjälp och stöd för ditt arbete.

Manualer, handböcker, lathundar, e-learning och instruktionsfilmer finns även tillgängliga på utbildningsportalen.

Du har också en supportfunktion via din kontakt på stiftet.

4.3 Vad BEHÖVS FÖR DATOR, WEBBLÄSARE, INTERNETUPPKOPPLING, ETC FÖR ATT KUNNA ARBETA I FASTIGHETSREGISTRET?

Det finns framtaget en specifikation över de generella kraven för att få en bra användarupplevelse, se mer i dokumentet Systemkrav klienter fastighetsregistret.

4.4 Vart går jag in för att testa och öva?

Utbildningsmiljön finns på utbildningsportalen. Där kan du gå in och öva utan att vara rädd för att förstöra något. Det är alltså en kopia av systemet för utbildning och träning. 

Om du redan är inloggad i Svenska kyrkans nät, så kommer du automatiskt bli inloggad i Registermodulen. Om du däremot ansluter till systemet utifrån så kommer en inloggningssida öppnas. Där loggar du in med samma användarnamn och lösenord som du normalt loggar in med i nätverket.

 


   

Redaktör och innehållsansvarig
Erik Backlund, Fastigheter och kulturarv
Uppdaterad
2019-01-29