Kyrkobyggnadsregistret

Grundfakta om våra kyrkobyggnader finns samlat i ett gemensamt register, Svenska kyrkans kyrkobyggnadsregister KBR. Registret är tänkt att vara en resurs för de som på olika sätt arbetar med kyrkobyggnaderna inom Svenska kyrkan.

Användare av  Svenska kyrkans Kyrkobyggnadsregister (KBR) är lokala fastighetsförvaltare, kyrkokamrerer, antikvarier, byggnadsingenjörer och handläggare av kyrkoantikvarisk ersättning på stiftsnivå samt på nationell nivå som arbetar med det kyrkliga kulturarvet.

Informationen som finns i KBR har laddats in med uppgifter som samlats in via ekonomisk redogörelse, fastighetsenkäter och årliga statistikinsamlingar av kyrkobyggnadsstatistik. Uppdatering och ajourhållning av uppgifterna ansvarar respektive ekonomisk enhet för.

Uppgifterna i KBR är mycket viktiga för den nationella överblicken av det kyrkliga kulturarvet och det är ett centralt underlag för Svenska kyrkans återkoppling till regeringen om kyrkornas tillgänglighet och eventuella förändringar i kyrkobyggnadsbeständet. Registret innehåller förutom information om alla kyrkor även information om begravningsplatser, kyrkotomter, begravningskapell, krematorier, klockstaplar och övriga byggnader. I KBR finns också information om upprättade vård- och underhållsplaner.

Alla som har behörighet till registret har tillgång till ett antal rapporter för den egna enheten som antingen går att skriva ut som PDF- eller Excel-filer, vilket ger utökad möjlighet för analyser och bearbetningar.

För att kunna se och använda KBR måste du ha tillgång till Kyrknätet och behörigheten KOB – KBR – Adm. Den lokala behörighets-administratören ger denna behörighet till KBR. Stiftet har en annan behörighet, KOB-KBR-Stift, som innebär att stiftet får läsbehörighet i KBR till de församlingar som ingår i stiftet.
 

Mer om Kyrkobyggnadsregisteret

Mer information om Kyrkobyggnadsregistret hittar du här.

Redaktör och innehållsansvarig
Sara Thun, Kyrkokansliet i Uppsala
Uppdaterad
2020-09-17