Handledning till dendrokronologi i kyrkor

De kyrkomiljöer som Svenska kyrkan förvaltar är källor till kunskap både om skeenden i samhället i stort, och förändringar inom kyrkans organisation och den kyrkliga liturgin. Ett sätt att få historisk kunskap är att undersöka konstruktioner eller föremål som byggts och tillverkats genom analyser av tekniker, material och stilar som använts. En metod som används för att tolka en byggnads historia är dendrokronologi.

Vad är dendrokronologi?

Dendrokronologi går i korthet ut på att räkna årsringar på ett träd och genom årsringarna analysera trädets historia. Genom alla de analyser som har gjorts sedan 1970-talet, då dendrokronologin började växa fram, har referenskurvor och långa tidskronologier skapats för tillväxten av framförallt furu och ek. Detta gör det möjligt att placera in ett enskilt träds växtkurva i den stora referenskurvan och därmed få reda på när trädet växte och även i vilket geografiskt område. Om den yttersta årsringen och barken finns kvar på det träd som analyseras kan det vara möjligt att komma fram till vilket år trädet fälldes. Men då ska årsringarna helst gå hela vägen in till trädets kärna. Dessutom är trä som används för byggande av hus ofta bearbetat med yxa eller såg och de yttersta årsringarna på trädet finns inte kvar.

Varför behövs en handledning för Svenska kyrkan?

Du kan som både kyrkoherde, fastighetsansvarig eller förtroendevald i en församling/pastorat involveras i processer som ska utreda om en dendrokronologisk under­sökning är lämplig att göra i en byggnad församlingen äger och förvaltar. Som du kommer att märka finns det många viktiga saker att tänka på och känna till. I handledningen finns det förklarat hur en dendrokronologisk analys går till och vad analysen, om förhållanden är de rätta, kan berätta. Där finns viktiga råd om vad som krävs innan en undersökning och analys kan komma till stånd. Det är mycket viktigt att göra en noggrann byggnadshistorisk förundersökning innan det går att bestämma om en byggnad kan eller bör analyseras.

Tillståndsprövning om en kyrka är skyddad av Kulturmiljölagen

Viktigt att komma ihåg är att alltid kontrollera med länsstyrelsen om en åtgärd, i detta fall den dendrokronologiska undersökningen, kräver tillstånd om den ska utföras i en byggnad som skyddas av Kulturmiljölagens 4:e kapitel om kyrkliga kulturminnen. Oavsett om den dendrokronologiska undersökningen är initierad av exempelvis ett stiftsprojekt, ett forsk­ningsprojekt eller av församlingen själv så är det församlingen som ska lämna in ansökan om tillstånd som är daterad och signerad av behörig företrädare för fastighetsägaren.

Här hittar du handledningen

Handledningen finns tillgänglig digitalt via Göteborgs universitets biblioteksdatabas

Redaktör och innehållsansvarig
Ragna Tamsen, Kommunikationsavdelningen
Uppdaterad
2021-12-02