Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Flerspråkig kyrka

    Se unga minoriteter som en tillgång

    Sverigefinsk verksamhet i Södertälje

    Sverigefinsk verksamhet i Södertälje Foto: Alex o Martin

    [2014-11-18 09:37]

    Under MR-dagarna (Mänskliga rättighetsdagarna) i Umeå som avslutades i helgen diskuterade de nationella minoriteternas ungdomsförbund minoritetspolitik.
    – Genom att mobilisera tillsammans kan vi alla stärkas i vår identitet och se oss själva som en tillgång, säger Taina Helme, ordförande i Sverigefinska ungdomsförbundet.

    Under lördagen hölls seminariet ”Minoritetspolitik ur ungas perspektiv”, arrangerat av Svenska kyrkan nationellt och Ung minoritet. Samtliga minoriteters ungdomsförbund var representerade i en paneldebatt.

    Sverigefinska ungdomsförbundet arbetar bl a för att rätten till tvåspråkig undervisning på finska och svenska ska finnas. Men samhällets strukturer arbetar fortfarande mot minoritetsspråk som finska, menar ungdomsförbundets ordförande Taina Helme.

    – Det saknas finskspråkiga lärare i modersmålsundervisningen för att täcka de behov som finns. Här ser vi ett glapp när modersmålslärare nu går i pension. Undervisningen är inte tillräcklig om man inte går i en sverigefinsk skola.

    Intresset för minoritetsfrågor hos regering och kommuner verkar lågt och idén om ett land, ett språk som uppkommit ur assimileringspolitiken lever kvar, på så sätt motarbetas minoriteterna. Assimileringspolitiken påverkar fortfarande minoriteterna om än inte i samma utsträckning som tidigare, menar Taina Helme.

    Det är okej att prata finska i Sverige idag, men samtidigt kan vi få höra av omgivningen att finskan är ett fult språk.

    – Finskan, liksom andra minoritetsspråk, borde vara en merit när man söker jobb.

    Panelen diskuterade ungas inflytande och menade att det inte är lätt att få sin röst hörd, Samråd lockar inte unga eftersom det sällan sker på ungas villkor. Aktiviteter för unga planeras åt unga istället för av unga. En idé panelen hade var att bråka mer, kräva sina rättigheter.

    Alla minoriteter har i stort sett samma utmaningar, menar Nils-Olof Parfa, från samernas ungdomsförbund Sáminuorra. Ingen minoritet har rätt att själv definiera vad det är som utgör våra grupper, som exempelvis judarna och språket. Majoriteten av judar i Sverige talar inte jiddisch utan hebreiska, men jiddisch är det officiella minoritetsspråket.

    – För oss samer är det samma sak. Vi har en stereotyp bild av vem man kallar en same. En same är renskötare, men i praktiken är renskötarna en minoritet i minoriteten. Majoriteten av samerna talar och läser heller inte samiska, konstaterar Nils-Olof Parfa.

     

    Grundläggande mänskliga rättigheter

    Möjligheten att läsa samiska på gymnasiet är mycket begränsad, anser han. Endast två universitet, Umeå och Uppsala, erbjuder studier i samiska. Folk förstår inte varför vi ska ha särskilda rättigheter; att det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter, säger Nils-Olof Parfa.  

    – Att det handlar om rättigheter som vi är lovade. Men det tycks finnas en okunskap eller ett ointresse att stifta lagar i samråd med minoriteterna i fråga. Det finns en historisk skuld i majoritetssamhället som man inte ska sopa under mattan, bl a hur staten har behandlat minoriteter under flera hundra år.

    Ungdomsorganisationerna ser värdet i att ha en gemensam plattform, i projektet Ung minoritet. Han tycker det är suveränt att minoriteterna har fått medverka under MR-dagarna i Umeå.

    – Kan vi lämna ett avtryck på MR-dagarna, kan vi möjligen komma med på andra håll, andra forum och göra oss hörda, säger Nils-Olof Parfa.

    Roland Asplund

    Redaktör
    Innehållsansvarig
    Skapad
    2014-11-18
    X
    Dokumentid: 848785- Webid: 25280 - Unitid: 2147483488