Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Aktuellt

    Fakta om yttrandet om kunskapskrav i svenska och samhällskunskap

    [2021-04-09 09:41]

    Efter Svenska kyrkans lämnat synpunkter över utredningen Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2) har en del missuppfattningar kring vad som står i Svenska kyrkans yttrande cirkulerat i media och social media.

    Bland annat påstås, felaktigt, att Svenska kyrkan inte tycker att det svenska språket är viktigt.

    Svenska språket och kunskaper om samhället är viktigt i en integrationsprocess.

    Detta betonas även av Svenska kyrkan i yttrandet. Därför anser Svenska kyrkan att människor som är nya i Sverige ska erbjudas utbildning av hög kvalitet.

    Att Svenska kyrkan anser att kunskaper i svenska och om samhället är viktigt märks också rent praktiskt genom att församlingar driver verksamheter som språkcaféer och olika former av samhällsvägledning. För att lära sig svenska måste människor även få möjlighet att utanför formell utbildning möta människor i sociala situationer och få en chans att öva på att prata svenska. Svenska kyrkans församlingar har en mängd olika sociala aktiviteter, tonårsgrupper och lekgrupper för barn som ger möjlighet till människor som är nya i Sverige att möta andra och i ett socialt sammanhang använda svenska språket.  

    Att ställa upp ett språkkrav är inte samma sak som att fler får ökade språkkunskaper.

    Det finns i diskussionen många gånger ett antagande att ett språkkrav/språktest leder till att fler människor lär sig språket. Av forskningen som redogörs för i utredningen framgår att det inte finns studier som mäter den direkta effekten av införande av språktest för migranters motivation att lära sig språk. Med andra ord så finns det inte evidens för att språkkrav leder till att människors benägenhet att lära sig språket ökar och att därmed fler lär sig språket.

    Det framgår också av utredningen att motivation är en komplex företeelse och det är svårt att mäta dess effekter på språkinlärning. Att lära sig ett nytt språk handlar inte bara om motivation och hårt arbete utan beror även på personens utbildningsnivå och hur likt eller olikt modersmålet det nya språket är. En högutbildad person har därmed helt andra förutsättningar att kunna klara språkkrav jämfört än en person med en låg nivå av utbildning.      

    Läs mer om yttrandet om kravet på svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap

    Anna Karlgren
    Handläggare flykting- och asylfrågor
    Kyrkokansliet

    Redaktör och innehållsansvarig
    Stefan Håkansson, Kommunikationsavdelningen
    Skapad
    2021-04-09
    X
    Dokumentid: 1538393- Webid: 27325 - Unitid: 2147483460