Färdplanens effekt- och etappmål

Effektmål 2030

 

Klimatneutralitet 

Svenska kyrkan ska vara klimatneutral senast år 2030, det vill säga inte lämna något nettobidrag till den globala uppvärmningen. Målet ska till största delen nås genom utsläppsminskningar inom vår egen verksamhet. Detta är till exempel produktion av effektiv energianvändning, produktion av förnybar el och fossilfria tjänsteresor.​

Värderingsförändring

Svenska kyrkan ska verka för den värderingsförändring som vi som mänsklighet behöver åstadkomma och lyfta andliga och existentiella aspekter av klimatkrisen. Detta ska bland annat ske genom att integrera klimatarbetet i kyrkans uppdrag. ​
          Ta avstamp i Ett biskopsbrev om klimatet.

Bidra till klimaträttvisa 

Svenska kyrkan ska stärka stödet till de människor som drabbas mest av klimatförändringarnas effekter trots att de bidragit till dem allra minst. Detta kommer till exempel att ske genom Act Svenska kyrkan och andra samarbetspartners.​​ 
          Act Svenska kyrkans klimatkampanj inför toppmötet COP 26.

Målområden och etappmål 2020 - 2023

 

1. Klimatarbetet är kyrkans uppdrag

Tro och teologi är omistliga när vi står inför den största krisen som hela mänskligheten samtidigt har att hantera. Klimatfrågorna handlar om hur vi ser på oss själva, varandra och vår relation till naturen och Gud. Det finns utifrån en kristen livssyn vägar framåt även genom kris.

Genom att ta in fakta, hantera osäkerhet och nå fram till ett hopp kan den handlingskraft som behövs för att möta utmaningen frigöras.   Det finns därför ett stort behov av nya berättelser om vad livet i en klimatvänlig framtid kan innebära, inte bara materiellt utan även andligt och existentiellt. Diskussion och handling kring dessa andliga och existentiella perspektiv ska ske i fördjupad samverkan med ekumeniska och interreligiösa nätverk. 

​Till 2023 kommer:   

  • 1.1 Stiften att genomföra samtal om klimatkrisens andliga och existentiella aspekter med utgångspunkt i ”Ett biskopsbrev om klimatet”.
  • 1.2 Klimatfrågan att integreras i församlingarnas verksamhet som till exempel konfirmandarbete, gudstjänst, bön och samtal och sång.
  • 1.3 Samarbetet mellan klimat- och pilgrimsverksamhet att fördjupas som till exempel genom informationsmaterial och nya former för vandringar och retreats.
  • 1.4 Skapelsetid, som är en tid för bön och handling för skapelsen och firas av kyrkor över hela världen att, vara känd och firad inom Svenska kyrkan.
  • 1.5 Svenska kyrkans klimatarbete fördjupas och integreras i arbetet inom Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet samt Sveriges kristna råd. Speciellt fördjupas arbetet kring verktyg för mobilisering och bön samt samarbete med våra Europeiska systerkyrkor kring Europas klimatutmaningar.
  • 1.6 Act Svenska kyrkan ha minimerat miljörisker och negativ klimatpåverkan genom kartläggningar och handlingsplaner. Detta gäller främst de samhällen och grupper som redan idag löper störst riska att drabbas.  

2. Effektiv energianvändning i byggnader

Svenska Kyrkans är en av Sveriges största fastighetsägare. Med cirka 20 000 byggnader och en energiförbrukning på ca 500 GWh är fastigheternas klimatpåverkan stor. Denna påverkan kan minimeras genom systematisk energieffektivisering, kopplad till lokalförsörjningsplaner och genom aktiva val av energianvändning.    

Till 2023 ska:

  • 2.1 Energianvändningen minska med 10 procent (basår 2017).
  • 2.2 Eldningsolja och fossil naturgas i princip vara utfasade.
  • 2.3 Alla Svenska kyrkans enheter ha gjort aktiva val av förnybar el och fjärrvärme, när det är möjligt.
  • 2.4 Klimatpåverkan från byggnadernas energianvändning halveras jämfört med 2017. 

3. Produktion av förnybar el

​Idag bidrar Svenska kyrkan till förnybar energiproduktion genom egen produktion, direkta investeringar och uthyrning av mark till energiproducenter.

Till 2023 ska:

  • 3.1 Det finnas konkreta förslag om hur produktionen av förnybar el kan ökas, tillsammans med stödjande insatser att utföras som projektutveckling, ramavtal, erfarenhetsutbyten och myndighetsdialog.
  • 3.2 Det finnas ett nationellt och flera regionala ramavtal för installation av solel.
  • 3.3 Två till tre större projekt för produktion av förnybar el vara under utveckling.  

4. Transporter, resor, maskiner och markförvaltning

Svenska kyrkan ska aktivt bidra till omställningen till fossilfria transporter och minska utsläppen från egna resor.  

Till 2023 ska:

  • 4.1 Digitala möten användas av fler stift, pastorat och församlingar än idag. Här ingår även utbildningar i hur man bäst genomför digitala möten.
  • 4.2 20 procent av pastorat och församlingar ha laddplatser för elfordon.
  • 4.3 Det total antalet laddplatser var minst 300.
  • 4.4. Minst 40 procent av de bilar som enheterna äger eller leasar ska vara el- eller hybridfordon.
  • 4.5 Minst 60 procent av enheterna ska ha egna resepolicyer som främjar fossilfria färdsätt.
  • 4.6 Goda exempel på flygfria resor i församlingar finna på Hållbarhetsportalen.
  • 4.7 Det finnas redskap för att kravställa fossilfria transporter vid upphandlingar. 
  • 4.8 Det finnas en struktur för klimatsmart och hållbar kyrkogårdsförvaltning.
  • 4.9 Bättre metoder för uppföljning av klimatpåverkan inom området utvecklats.

5. Konsumtion och investeringar  

För att stift, pastorat och församlingar ska kunna konsumera och investera hållbart erbjuds de ramavtal och hållbara fonder. Genom att använda dessa kan Svenska kyrkan som inköpare och investerare påverka näringslivets omställning till hållbar produktion.

Till 2023 ska: 

  • 5.1 Anslutningen till Svenska kyrkans ramavtal och speciellt de med relevans för klimatet fördubblas.
  • 5.2 Behovet av ytterligare avtal med klimat- och hållbarhetsnytta ska undersökas och upphandlingar inledas.
  • 5.3 Det finnas en utbildning i klimat- och hållbarhetsgranskning vid inköp.
  • 5.4 Informations- och inspirationssatsningar kring mat.
  • 5.5 En utbildning i hållbara investeringar tas fram.
  • 5.6 Anslutningen till kyrkans hållbara Ethos-fonder öka.
  • 5.7 Investeringarna i så kallade Impact-fonder och gröna obligationer ökas.
  • 5.8 Samverkan med andra investerare och inköpare öka för att skapa stark efterfrågan på hållbar produktion och konsumtion.

6. Förvaltning av skog och mark

Till 2023 kommer en gemensam metod för redovisning av utsläpp och upptag av växthusgaser att implementeras inom prästlönetillgångarna för att kunna följa klimatarbetet och dess förbättringar. Samtliga åtgärder för klimatnyttan ska balanseras mot biologiska, ekonomiska, sociala, andliga och existentiella värden.  

  • 6.1 Prästlönetillgångarna ska som markägare, projektör och kapitalförvaltare verka för ökat träanvändande i byggnationer.
  • 6.2 Prästlönetillgångarna ska fortsätta att driva på investeringar i sol- och vindkraft. Det kan göras både i små och stora projekt och i samverkan med andra aktörer.    
  • 6.3 Prästlönetillgångarna ska verka för att skapa forum för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och gemensamma projekt för våra arrendatorer. Syftet är att skapa ett hållbart och fossilfritt jordbruk.
  • 6.4 Prästlönetillgångarna ska använda sig av möjligheten att påverka brukandet vid nyupplåtelse av arrenden om det anses lämpligt.  
  • 6.5 Prästlönetillgångarna ska sätta mål senast 2021 för en minskad klimatpåverkan. Drivning och transporter inom det egna skogsbruket ska sträva emot energieffektiva system och klimatneutrala bränslen.
  • 6.6 Prästlönetillgångarna ska i sitt skogsbruk sträva efter att tillvarata den brukade skogsmarkens produktionspotential för ökad klimatnytta.
  • 6.7 Prästlönetillgångarna ska ta stöd i aktuell forskning i arbetet med att öka skogarnas klimatnytta.    

7. Klimatanpassning och krisberedskap   

Klimatarbete i praktiken handlar ofta om att rusta våra samhällen för klimatförändringarnas effekter. Svenska kyrkan har erfarenhet av att ge psykosocialt stöd både i Sverige och utomlands vid kriser. Vi har också ett behov inom delar av den egna verksamheten, t.ex. fastighetsförvaltningen att arbeta med klimatanpassning.​

Redaktör
Ann Edlund, Avdelningen för kyrkoliv
Innehållsansvarig
Funktionsmejl Hållbarhet , Hållbarhetsportalen
Ansvarig för intranätet Hållbarhetsportalen
Therése Weisz, Kommunikationsavdelningen
Uppdaterad
2021-09-29