Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Lunds stift

    Utan de ideella krafterna har kyrkan ingen själ kvar

    Foto: Lycke Förell

    [2020-06-05 16:15]

    Förra året presenterade Elisabeth Christiansson och Mats J Hansson, forskare på Ersta Sköndal Bräcke högskola, sin rapport "Församling i förändring". I den gjordes en grundlig analys av hur de ideella krafterna inom Lunds stift verkar, deras plats inom kyrkans olika verksamheter och hur de frivilliga insatserna möter den teologiska gemenskapen i kyrkan. Vi har, per telefon och på betryggande social distans, ställt några frågor till Elisabeth Christiansson om rapporten och det ideella arbetet inom kyrkan.

    Till att börja med, hur definierar vi begreppet ”Ideell” inom kyrkan?

    –I kyrkans sammanhang är en ”ideellt engagerad” en kyrkotillhörig, icke anställd person utan vigningstjänst som i församlingen fått ett uppdrag att leda eller aktivt engagera sig i en verksamhet.

    Er rapport tar ju till del avstamp i det stora flyktingmottagandet 2015 som väckte ett stort frivilligt engagemang, i samhället i stort men självklart också inom kyrkan. Idag har vi en coronapandemi – ser du några paralleller?

    – Ja, allt pekar på ett ökat engagemang hos människor, en vilja att hjälpa till i stort och smått. Hur omfattande det är vet vi inte riktigt än. Men det är tydligt att när vardagen förändras, när det råder en krisstämning då vänder vi oss till kyrkan, dels för stöd men också för att kunna bidra, hjälpa sina medmänniskor. Kyrkan har ett stort förtroende när det gäller kriser.

    Viljan att arbeta ideellt är hög, i motsats till vad många tror. Kommer den att öka än mer?

    – Ja det tror jag, människors vilja att hjälpa till är konstant stark. Men då kommer det också an på oss att vi förmår ta hand om dem som söker sig till kyrkan. Att vilja hjälpa till och sedan inte få någon plats för det kan skapa besvikelser som gör att vi tappar de människorna.

    Hur ska ett sånt möte ske, menar du?

    – Bygg upp en organisation för hur det ideella arbetet sker i församlingarna. Det gäller särskilt i större pastorat. Det måste finnas en medveten organisation med en tydligt ansvarig och framför allt ska vi inte vara rädda för att artikulera de behov som finns och som de frivilliga krafterna kan ta sig an.

    Menar du att församlingen ska kunna göra en ”beställning”, peka på olika områden där de frivilliga krafterna kan komma till sin rätt?

    – Många församlingar har ytterst kompetenta medlemmar i det ideella arbetet, människor som har med sig viktig kompetens från yrkeslivet. Att hänvisa dem till att vika kläder i secondhand-hanteringen är ingen bra väg att gå. Jag generaliserar men vi måste kunna visa på olika behov som finns, annars riskerar det att bli diffust. Så är det lite för ofta idag. Våra frivilliga krafter ska känna att det är på riktigt det som de gör.

    Finns inte då risker att gränsen mellan det ideella och det professionella, alltså det som anställda i kyrkan utför, blir diffus?

    – Det kan den bli och vi ska inte underskatta den problematiken särskilt som det tangerar frågor om till exempel försäkringar. Kanske är det också den som gör att det på vissa håll finns en tveksamhet till ideellt arbete vid sidan av de klassiska insatserna som kyrkvärd, sjunga i kör, hjälpa till i köket vid kyrkkaffet och liknande. I vår undersökning finns dock inget som pekar på någon motsättning mellan anställdas professionalitet och de ideellt engagerades insatser. Istället ligger förväntningar på den extra resurs de tillför och formuleras med omsorg om kvaliteten på det utförda arbetet.

    Med utgångspunkt från resultaten i rapporten, hur kan kyrkan bli än bättre på att ta sig an de människor som vill arbeta ideellt?

    – Två saker. Det ena är att vi måste göra en teologisk reflektion över vår självbild och relationen till social välfärd. Diakonin har till del fått en ny roll i Svenska kyrkan. Länge har vi litat till samhället när det gäller den sociala omsorgen men där sker en förflyttning av ansvaret till andra aktörer, bland annat kyrkan. Det gör att vi till del rör oss på oprövad mark: Vilken är idag församlingens roll när det gäller social välfärd, där de ideella krafterna har stor betydelse och vilken är den teologiska grund som det engagemanget ska vila på? Det är en reflektion som vi måste göra, bland annat i relation till folkkyrkotanken och de förväntningar som människor har på Svenska kyrkan. Det andra är att skapa en beredskap och en organisation som tar emot människor när de vill engagera sig i kyrkan, särskilt vid kriser. Med all säkerhet kommer fler kriser och vad vi sett är att det inledande, breda engagemanget bland människor snart kanaliseras mot kyrkan. Har vi en organisation, en beredskap – och ett teologiskt språk för hur det ideella arbetet ska ske, då finns en stor potential att de ideella insatserna inom kyrkan får än större betydelse.

    Slutligen, skulle kyrkan av idag klara sig utan de ideella krafterna?

    – Nej, det är otänkbart. Vi har i jämförelse med många andra samfund inom och utom landet många anställda. Men det minskar inte behovet. Utan de ideella människornas insatser skulle kyrkan inte ha någon själ kvar.          

    /Anders Carlsson

    Redaktör och innehållsansvarig
    Camilla Lindskog, Lunds stift
    Skapad
    2020-06-05
    X
    Dokumentid: 1499412- Webid: 1390381 - Unitid: 8