Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Luleå stift

    Biskopens resa i vänstiftet Konde

    [2019-05-27 16:09]

    Den 9–13 maj besökte biskop Åsa Nyström vänstiftet Konde i Tanzania. Tillsammans med Maria Klasson Sundin, biskopens adjunkt, mötte hon representanter för att vänstiftsrelationen ska utvecklas.

     

     

    • Paus på väg till Matema, en gammal tysk missionsstation som numera är stiftets kursgård. I närheten finns också kyrkans sjukhus och bibelskolan.

      Paus på väg till Matema, en gammal tysk missionsstation som numera är stiftets kursgård. I närheten finns också kyrkans sjukhus och bibelskolan. Foto: Maria Klasson Sundin/Luleå stift

    • Utanför katedralen i Tukuyu. I staden finn också stiftskansliet.

      Utanför katedralen i Tukuyu. I staden finn också stiftskansliet. Foto: Maria Klasson Sundin/Luleå stift

    • Katedralen i Tukuyu, Konde stift, där bland annat prästvigningar äger rum.

      Katedralen i Tukuyu, Konde stift, där bland annat prästvigningar äger rum. Foto: Maria Klasson Sundin/Luleå stift

    • Biskop Edward Johnson Mwaikali visar stiftets katedral i Tukuyu.

      Biskop Edward Johnson Mwaikali visar stiftets katedral i Tukuyu. Foto: Maria Klasson Sundin/Luleå stift

    • Altaret i katedralen i Tukuyu.

      Altaret i katedralen i Tukuyu. Foto: Maria Klasson Sundin/Luleå stift

    • Förberedelser inför gudstjänst.

      Förberedelser inför gudstjänst. Foto: Maria Klasson Sundin/Luleå stift

    • Biskop Åsa Nyström predikade vid båda gudstjänsterna i Bethel församling på söndagen den 12 maj. Pastor Ikupilika Mwakisimba tolkade från engelska till swahili.

      Biskop Åsa Nyström predikade vid båda gudstjänsterna i Bethel församling på söndagen den 12 maj. Pastor Ikupilika Mwakisimba tolkade från engelska till swahili. Foto: Maria Klasson Sundin/Luleå stift

    • Sång och fotografering på kyrkbacken efter sista gudstjänsten. Biskop Åsa Nyström och biskop Edward Johnson Mwaikali.

      Sång och fotografering på kyrkbacken efter sista gudstjänsten. Biskop Åsa Nyström och biskop Edward Johnson Mwaikali. Foto: Maria Klasson Sundin/Luleå stift

     

    Se fler bilder på Luleå stifts hemsida >

     

     

    Texten nedan är ett utdrag ur en reserapport, skriven av biskopens adjunkt Maria Klasson Sundin.

     

    Torsdag 9 maj

    Biskop Åsa reste tillsammans med biskop Edward Johnson Mwaikali från Moshi till Mbeya via Dar es Salaam där jag, Maria Klasson Sundin, anslöt från Sverige. På flygplatsen i Mbeya möttes vi av en delegation bestående av Ikupilika Mwakisimba, generalsekreterare och pastor, Cecilia Nsombo, HR-ansvarig på stiftet, Nyibuko Mwambola och Judith Kajella, båda distriktspastorer.

    Efter att ha installerat oss åkte vi en tur genom Mbeya och såg de två äldsta kyrkorna i staden som hör till ELCT. Under kolonialtiden och en period efter den, var denna del av Tanzania den Moraviska kyrkans (Evangeliska brödraskapet, herrnhutisk tradition) område. ELCT startade församlingar där på begäran av lutheraner som flyttat till området och ville fira gudstjänst i sin egen tradition och idag är ELCT en av de största kyrkorna i regionen.

    Sista anhalten för kvällen var Ruanda församling, där vi bjöds på en måltid och fick möta kyrkokören. De sjöng för oss, både musik med afrikanska rötter och västerländsk konstmusik (Händels hallelujakör på swahili). Biskop Åsa och jag svarade med att sjunga "Glädjens herre" i stämmor inför måltiden och efter den sjöng vi tillsammans ”We are marching in the light of God” innan kvällen avslutades.

    Musiken är central i ELCT:s gudstjänster, vilket vi skulle få se på söndagen, och spänner över en stor bredd: alltifrån västerländska lovsånger ur en evangelikal, karismatisk tradition, över traditionella hymner och västerländsk klassisk musik till musik med tydligare afrikanskt ursprung.

    Fredag 10 maj

    Vi startade på morgonen och åkte mot Tukuyu, där stiftet har sitt huvudkontor. Vi hade ett kortare möte, där vi påminde oss om vänstiftsrelationen och tidigare besök. Vi fick också höra om stiftets historia, om ungdomsarbetet och om de avlägsna missionsdistrikten.​ I Tukuyu finns också stiftets katedral, där prästvigningar m.m. äger rum.

    Från Tukuyu åkte vi vidare mot Matema. ​Vägen gick över risfält och vi stannade till och tittade på risodlingarna. Vi stannade också vid en församling, som har en liten kakaoplantage och hälsade på. Pastorns fru visade oss hur kakaofrukterna växer och vi fick smaka på bönorna, omgivna av ett saftigt fruktkött, som man kan suga juicen ur innan man spottar ut själva bönan. Flera församlingar har liknande inkomstgenererande projekt för att finansiera sin verksamhet, utöver de kollekter som församlingsmedlemmarna ger.

    Framåt aftonen kom vi fram till Matema, en gammal tysk missionsstation som numera är ELCT:s kursgård. Alldeles i närheten ligger också kyrkans sjukhus och bibelskolan.​

    Lördag 11 maj

    Efter frukosten fick vi en grundlig presentation av sjukhuset. Trots att det är ganska litet, bedrivs här kvalificerad vård inom flera områden, framför allt mödra- och barnsjukvård och kirurgi. Matemasjukhuset har gott rykte och många söker sig dit, även från områden som har andra sjukhus närmare, men numera är de i högre grad beroende av de välbeställda, som kan betala för sin vård, medan vården av de fattigare går back.

    Efter sjukhuset åkte vi den korta, men bumpiga vägen till Matema Bible and Vocational school. Tidigare låg skolan vid själva Matema-centret, men det flyttades lite längre bort från huvudvägen. Biskopen sade med glimten i ögat: ”Det är för att vi vill att de ska koncentrera sig på att studera”. Väl framme möttes vi av skolans elever, som välkomnade oss med sång. Vi blev visade runt i lokalerna och fick se såväl vanliga klassrum som sömnadsrummet, fullt med trampsymaskiner, och snickarverkstaden. Där lär sig eleverna yrken, som de kan försörja sig på eller bättra på en dålig evangelistlön. Skolan har nyligen fått el indraget. Tidigare har man varit beroende av helt manuella redskap, men nu öppnas möjligheten att lära sig arbeta med elektriska maskiner.​

    Efter rundvandringen blev vi placerade vid ett bord utomhus och t.f. rektorn, Rev. Fadhili A. Mwamaloba, höll en presentation av skolan och dess situation. Lokalerna är slitna och saknar en matsal. Eleverna bor under mycket enkla omständigheter. De utbildas där till evangelister och de som siktar mot pastorsutbildning gör sitt första steg på bibelskolan innan de söker sig till universitet och seminarier​

    Biskop Edward höll ett tal till skolans elever. Han berättade att stiftet beslutat inrätta en ”Matema day” med extra kollekt i alla församlingar för att bland annat finansiera madrasser till elevernas sängar och lägga grundplåten till en elevmatsal. Han riktade sig mot slutet särskilt till de kvinnliga eleverna och uppmuntrade dem. ”Ni är viktiga, ni gör ett bättre jobb än männen”, sade han och fortsatte: ”Idag är jag här tillsammans med en biskop som är kvinna. En dag kanske någon av er är biskop i vår kyrka.” Hans tal möttes av jubel, både när han berättade om madrasserna och när han talade till kvinnorna. Biskop Åsa talade också till både lärare och elever om vikten av utbildning och önskade dem lycka till med sina studier och den församlingstjänst de så småningom ska gå in i.​

    Söndag 12 maj

    Dagen började tidigt. Redan kvart över sex åkte vi mot Bethel församling, där biskop Åsa skulle predika i två gudstjänster efter varandra. Kyrkan fylldes stadigt på och när gudstjänsten började var flera hundra personer samlade. Liturgin var en blandning av traditionellt allmänkyrkligt – med liturgiska skrudar, fasta böner och en ordning, vars grundmoment är lätta att känna igen även för den som inte kan språket – och lågkyrkligt – med avspänt introducerande kringprat, solosånger och fokus på undervisning.

    Några moment stack ut för oss som svenskkyrkliga. I slutet av den inledande delen av båda gudstjänsterna kallades alla barn fram och ställde sig nedanför kortrappan. Det var en imponerande skara, som fyllde hela det stora golvet. När de kommit fram, bads det vad jag uppfattade som en lång förbön för dem, sedan välsignades de och gick ut till söndagsskolan, som hade sina lokaler i anslutning till kyrkobyggnaden. 

    ​Ett annat moment var kollekten. Under gudstjänsten gjordes tre insamlingar: en till församlingens och stiftets verksamhet, en till kyrkbygget, som snart är avslutat, och en tredje, extra, till Matema Bible and Vocational School. Den ”Matema day”, som biskop Edward berättat om dagen innan, visade sig vara just denna dag. Vid varje kollekt var det offergång och gåvorna lades i stora säckar som stod på ställningar mitt på kyrkans golv. Det förekom också gåvor ”in natura”, frukt och grönsaker, som auktionerades ut på kyrkbacken efter gudstjänsten. Fyra kvinnor var kyrkvärdar och ställde ut och plockade ihop säckarna med gåvorna.

    I den andra av de två gudstjänsterna var det dop. Biskop Åsa fick reda på att hon förväntades döpa ett antal yngre och äldre personer, flera med muslimsk bakgrund, alldeles innan gudstjänsten. Efter att ha frågat hur de förberetts inför dopet och fått svaret att de yngres föräldrar deltagit i ett seminarium om dopet och att de äldre undervisats på ett mer omfattande sätt, tackade hon ja. 

    I båda gudstjänsterna predikade biskop Åsa. Predikan handlade om att livet med Jesus präglas av osäkerhet, där vi inte har alla svaren, men att vi är kallade in i en tillitsfull relation till honom, så att han kan leda oss längs vägen, visa oss sanningen och hjälpa oss att leva livet nära honom. Pastor Ikupilika översatte från engelska till Swahili​

    Efter sista gudstjänsten var det sång och fotografering på kyrkbacken. Där auktionerades också de frukter och grönsaker som skänkts i kollekten ut till hugade församlingsmedlemmar.

    På väg tillbaka till hotellet efter gudstjänsterna passerade vi den fastighet i Mbeya som stiftet köpt med hjälp av bidrag från den insamling som Luleå stift gjorde som avskedsgåva till biskop Hans Stiglund. Det är ett stort hus på en stor tomt med fruktträd och plats att bygga till kompletterande lokaler. ​Stiftet planerar att kunna använda det som gästhem och att troligen flytta hela eller delar av stiftskansliet dit. Mbeya är en betydligt större stad än Tukuyu och fler av kyrkans medlemmar finns där. Stiftsmedarbetarna nämnde att det finns en risk att församlingarna i Mbeya begär att få bilda ett eget stift, om inte Konde stifts kontor flyttar dit.

    På kvällen hölls det avslutande mötet för besöket. Biskop Edward tackade oss för att vi kommit och hoppades att nästa besök blir längre, så att vi kan besöka fler platser och kanske ta oss till något av de avlägsna missionsområdena. Vi talade också om gemensamma frågor rörande vänstiftsrelationen. Mötet avslutades med ömsesidiga uttryck för tacksamhet över besöket och med bön.

    Måndag 13 maj

    På samma sätt som vi möttes av en delegation, var det nu ett antal personer som följde oss till flygplatsen. Flera av dem som varit med under de här dagarna åkte med för att vinka av oss. Kanske inte så effektivt utnyttjad arbetstid, men ett tydligt uttryck för vikten av vårt besök och viljan att uttrycka relation. 

    Se fler bilder på Luleå stifts hemsida >

    Redaktör och innehållsansvarig
    Emma Berkman, Stiftskansliet i Luleå stift
    Skapad
    2019-05-27
    X
    Dokumentid: 1446836- Webid: 21094 - Unitid: 12