Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Migration

    Papperslösa personer

    Människor som lever i Sverige utan giltigt uppehållstillstånd kallas ofta för papperslösa eller gömda.

    Vissa personer har aldrig registrerat sig hos Migrationsverket, och räknas därför som papperslösa. Anledningen till att man inte vill ge sig till känna  kan till exempel vara att man är rädd för att bli återsänd till hemlandet eller att man har dåliga erfarenheter av myndigheter sedan tidigare. Vissa vill resa vidare till ett annat land för att söka asyl där, och väntar på att kunna ordna det praktiska kring detta. Den största gruppen papperslösa består dock av personer som har fått avslag på sin asylansökan, men som av olika anledningar inte har lämnat Sverige.

    Vilka rättigheter har man som papperslös i Sverige?

    Som papperslös har man få rättigheter i samhället.  Många upplever inte att det känns tryggt att ha kontakt med myndigheterna, och därför spelar civilsamhällets organisationer en viktig roll i deras vardag.

    Tolkning av socialtjänstlagen avgör kommunens insatser 

    Socialtjänsten har enligt socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för alla personer som vistas inom en kommuns gränser. Detta ansvar gäller oavsett medborgarskap och uppehållsrätt, och skulle därför kunna omfatta även den som lever utan tillstånd i Sverige. Olika kommuner har tolkat lagen på olika sätt, och därför går det inte generellt att säga att den som saknar uppehållstillstånd har rätt till bistånd från socialtjänsten. Sommaren 2017 kom dessutom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen, som kan antas bli vägledande, där det slogs fast att socialtjänsten inte var skyldiga att bistå en papperslös person med nödbidrag.

    Vissa kommuner har tolkat socialtjänstlagen som att de ska ge pengar eller hjälp i akuta situationer, som att erbjuda sovplats en kall vinternatt, men inte behöver stå för långvariga lösningar. En del kommuner följer principen om barnets bästa och skriver då in i sina riktlinjer att särskild hänsyn ska tas i bedömningen när barn är inblandade. 

    Rätt till sjukvård

    Sedan 2013 har man som vuxen och papperslös i Sverige rätt till samma typ av sjukvård som asylsökande har. Detta innebär att man har rätt till en allmän hälsoundersökning, sjuk- och tandvård som inte kan vänta, mödravård, förlossningskontroller, preventivmedelsrådgivning och vård vid abort. Enskilda landsting kan också besluta om att erbjuda ytterligare former av sjukvård utöver det lagen ger papperslösa personer rätt till. Det är vårdpersonalen som i varje enskilt fall bedömer vilken sjuk- och tandvård som inte kan vänta. Barn som saknar uppehållstillstånd har samma rätt till vård som barn som är födda i Sverige. 

    Vuxna patienter betalar en avgift för varje besök, samma summa som vuxna asylsökande betalar, och för den medicin som skrivs ut. I vissa landsting får man betala en patientavgift även för barn, medan vården är kostnadsfri i andra. För den som saknar identitetshandlingar kan det i vissa fall vara svårt att hämta ut medicinerna på ett apotek, men i regel behöver man inte legitimation om man har sitt recept på papper. Läkaren ska tydligt ange på receptet att det är utfärdat till en papperslös person och när det är möjligt ska patientens reservnummer anges. Läkaren kan även ringa till apoteket och förvarna om att patienten kommer utan legitimation.

    ​Du kan läsa mer om vård för papperslösa personer på Vårdguidens webbplats. Röda Korset arbetar med vårdförmedling för papperslösa, och du kan få mer information om deras verksamhet här.

    Sekretesskyddet inom vården är lika för alla

    När en person som saknar uppehållstillstånd söker vård får hen ett så kallat reservnummer. Reservnumret fyller samma funktion som ett personnummer eller ett samordningsnummer och underlättar bland annat journalföringen. Det är bra om man har en id-handling, men man har alltid rätt till vård även utan id-kort eller pass. 

    Inom sjukvården gäller samma sekretesskydd för alla patienter, oavsett om man har laglig rätt att vara i Sverige eller inte. Vårdpersonalen får i de flesta fall inte berätta för någon utomstående att en viss person har sökt vård eftersom det skulle bryta mot sekretesslagen. I vissa fall får man dock bryta sekretessen, till exempel om polisen, en domstol eller vissa andra myndigheter begär att få veta om en namngiven person finns på sjukhuset.  

    Barn utan uppehållstillstånd har rätt till utbildning

    Alla barn i åldern 6–18 år som befinner sig i Sverige har rätt till utbildning, med undantag för de barn som är medborgare i ett annat EU-land. Detta innebär att de barn som saknar uppehållstillstånd får gå i skolan på samma villkor som barn som är födda i Sverige. Dock omfattas de inte av skolplikten.

    Personal i kommunala skolor får inte lämna ut information om elever som saknar uppehållstillstånd förutom i vissa undantagsfall. Ett exempel är om skolhälsopersonalen misstänker att ett barn far illa och därför måste göra en anmälan till socialtjänsten. För fristående skolor gäller andra regler än för de kommunala. De får lämna ut information om elever när myndigheter frågar efter den. Däremot har varken friskolorna eller de kommunala skolorna någon skyldighet informera myndigheterna om att det finns elever som saknar uppehållstillstånd på skolan. 

    Inget arbete utan uppehållstillstånd

    Utan arbetstillstånd eller AT-UND får man inte arbeta i Sverige. Detta innebär att det inte finns något lagligt sätt för papperslösa personer att arbeta i landet. Det händer att polisen och Skatteverket gör stickkontroller på arbetsplatser för att upptäcka om de anlitar arbetskraft på ett sätt som inte följer lagen.  

    Vad innebär ändringen i Lagen om mottagande av asylsökande m.fl.(LMA)?

    1 juni 2016 trädde en ändring i Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) i kraft. Lagändringen innebär att vuxna personer som har ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut inte längre har rätt till dagersättning och plats på Migrationsverkets anläggningsboenden. Barnfamiljer berörs inte av de nya reglerna. Tidigare har den som fått avslag och inte samarbetar kring sin hemresa fortfarande kunnat få en viss ersättning samt boende. Dock har ersättningen ofta sänkts jämfört med ersättningsnivån under asylprocessen för att få fler personer att lämna landet. Regeringens motivering till att införa lagändringen var att den kommer att leda till att fler personer som har fått avslag frivilligt lämnar landet och att fler boendeplatser blir tillgängliga för nya asylsökande.

    Limbo-tillvaro hotar de som fått avslag men inte kan resa hem​

    Om man själv bidrar till att verkställandet av en utvisning försvåras kan man hamna i en sorts limbo-tillvaro. Till exempel kan en sådan situation uppstå om man inte går med på att ansöka om resehandlingar vid hemlandets ambassad, och ambassaden endast utfärdar pass till medborgare som själva ansöker. Man har då inte laglig rätt att vistas i Sverige, men man kan heller inte utvisas.

     I vissa fall kan en sådan limbo-tillvaro uppstå även om man gör sitt yttersta för att medverka till att återresan ska kunna genomföras. Ett exempel är om man nekas inresa till ett land som man måste resa igenom för att kunna ta sig till sitt hemland, trots att andra personer med samma nationalitet tidigare har fått inresetillstånd under liknande förutsättningar. ​

    Är det olagligt att hjälpa papperslösa personer?

    Det är inte olagligt att erbjuda stöd, till exempel vägledning, boende eller mat, åt en person som lever utan tillstånd i Sverige. Undantag från detta är om det görs med vinstintressen eller om man medvetet ger skydd åt en person som är inblandad i kriminell verksamhet. ​

    ​Vad kan församlingen göra för personer som inte längre har rätt till stöd enligt LMA?

    1. Hänvisa till kommunens socialtjänst. Hos socialtjänsten kan de berörda få sin sak prövad. Olika kommuner tolkar dock lagen olika. Även om man får sitt ärende prövat hos socialtjänsten så kan eventuellt stöd dröja på grund av långa handläggningstider. Risken är även att stödet uteblir helt till följd av kommunens tolkning av socialtjänstlagen och vägedande domar.

    2. Samverka med andra civilsamhällesorganisationer. På många orter finns en stark samverkan i civilsamhället. Om det inte finns sådan samverkan kan det vara en angelägen uppgift för församlingen att kalla lokala aktörer till ett samråd.

    3. Välkomna alla, oavsett juridisk status, att delta i församlingens verksamhet, t.ex. gudstjänster, soppluncher och mötesplatser. 

    4. Var påläst om lagar och regler. Svenska kyrkans förtroendevalda, anställda och ideella har ingen skyldighet att uppmärksamma myndigheterna på att en person som lever i Sverige utan tillstånd söker stöd i församlingen eller deltar i församlingens verksamhet. Dock är man skyldig att anmäla till socialtjänsten om man har skäl att tro att ett barn far illa och att socialnämnden behöver ingripa för att skydda barnet. Anmälningsskyldigheten gäller alla medarbetare i kyrkan, även ideella. Skyldigheten gäller dock inte uppgifter som biskopar och präster tar emot vid bikt och enskild själavård. 

    5. Skapa utrymme för medmänskliga möten. Att finnas nära en människa i en utsatt livssituation kan vara ett viktigt stöd. Här kan alla i församlingen – förtroendevalda, anställda och ideella – göra insatser. I dessa möten handlar det om att se vad människor själva kan göra utifrån sin konkreta situation och hjälpa dem att hålla modet uppe. I våra möten och våra sammanhang ska människovärdet alltid sättas i första rummet, oavsett vilken juridisk status en person har.

    6. Ge stöd innanför systemets ramar. Det finns många sätt att stödja människor i utsatta situationer. Ett sätt är att tillhandahålla korrekt information och att vara en konstruktiv samtalspartner kring vilka alternativ som finns och vilka konsekvenser de olika alternativen kan få den enskilda individen. Församlingen kan också ge stöd till självhjälp, t.ex. genom att skapa självhjälpsgrupper där människor i liknande situationer kan utbyta erfarenheter och stödja varandra.

     

    Hur många personer lever utan uppehållstillstånd i Sverige?​

    Det är omöjligt att veta exakt hur många som lever utan uppehållstillstånd i Sverige. Det som är svårast att ta reda på är hur många som har kommit hit utan att registrera sig hos Migrationsverket och därför inte finns i något system.

    Under våren 2017 var cirka 12 500 personer registrerade som avvikna i Migrationsverkets system. Att vara avviken innebär att personen ifråga inte längre finns på den adress som Migrationsverket har noterat. Vissa kan ha lämnat Sverige utan att registrera utresan, eller så är de kvar utan tillstånd i landet. Det finns många anledningar till att personer som fått avslag på sin asylansökan inte lämnar Sverige. Många är oroliga för hur livet kommer att bli, särskilt om landet som man ska återvända till är osäkert och drabbat av konflikt. Andra känner ingen tillhörighet med landet de ska utvisas till, vilket ofta är fallet för de unga afghaner som har bott större av sitt liv i Iran och som inte har ett kontaktnät i Afghanistan. Ytterligare andra har etablerat sig i Sverige och känner att deras hem finns här. Ofta är det flera av dessa anledningar som tillsammans bidrar till att man väljer att stanna i Sverige utan tillstånd.

    I vissa fall kan man inte lämna Sverige även om man vill. Kanske vill ens hemlands ambassad inte utfärda resehandlingar, eller så måste man mellanlanda i ett land som inte vill släppa in en. Inte sällan kan oklarheter runt ens identitet försvåra att utvisningar verkställs. I vissa fall får Sverige inte utvisa en person trots att hen får avslag på sin asylansökan. Det kan till exempel vara fallet om man riskerar att utsättas för tortyr eller annan omänsklig behandling i hemlandet. 

    Riskerar man att bli frihetsberövad om man saknar uppehållstillstånd?​

    Migrationsverket arbetar för att personer som har fått avslag på sin asylansökan ska lämna Sverige frivilligt. Bland annat ordnar man återvändandesamtal för att hjälpa personen att planera resan. Den som inte anses medverka till att ett av- eller utvisningsbeslut ska kunna verkställas kan i vissa fall sättas under uppsikt. Uppsikt innebär att man är skyldig att anmäla sig på vissa tider hos Polismyndigheten eller Migrationsverket. På så sätt vill myndigheterna kontrollera att man inte försvinner. Beslut om uppsikt ska omprövas var sjätte månad.

    Migrationsverket kan under vissa omständigheter sätta en person i förvar. Förvar innebär att man placeras på ett låst boende som Migrationsverket sköter. Det finns flera anledningar till att ta en person i förvar. Några exempel är om

    • man inte  har  kunnat visa vem man är 
    • Migrationsverket har skäl att tro att man kommer att hålla sig undan för att slippa lämna Sverige
    • man är inblandad i brottslig verksamhet i Sverige.​

    Beslut om förvar kan fattas av Migrationsverket, Polismyndigheten eller en domstol. Det finns regler som styr hur länge en person får sitta frihetsberövad och på vilka grunder. Du kan läsa mer om uppsikt och förvar på Migrationsverkets webbplats.

    ​Polisen söker efter papperslösa hos socialtjänsten

    Från och med slutet av 2016 har polisen trappat upp sitt sökande efter avvikna papperslösa personer.Polisen har begärt att flera kommuners (bl.a. Malmös) socialtjänster ska lämna ut uppgifter om personer som har utvisningsbeslut och som får bistånd från socialtjänsten. Det handlar i regel om kontaktuppgifter så som en persons bostadsadress. Socialtjänsten har i flera fall tillmötesgått detta. Barnfamiljer med utvisningsbeslut har oftare kontakt med socialtjänsten än vuxna papperslösa utan barn, eftersom barnfamiljer oftare beviljas hjälp enligt Socialtjänstlagen. Detta medför att en förhållandevis stor del av de uppgifter som nu har lämnats ut rör barnfamiljer, med följden att många familjer känt sig tvingade att lämna sitt boende för att gömma sig. För barnens del innebär detta att vissa nu går miste om skolgång och nödvändig sjukvård. ​

    Polisen stödjer sig på en paragraf i Utlänningslagen (17 kap. 1 §), som ger dem rätt att begära ut uppgifter om personer som har utvisningsbeslut. Enligt Utlänningslagen måste socialtjänsten även lämna uppgifter till Migrationsverket, migrationsdomstolen eller migrationsöverdomstolen om de begär uppgifter för att bland annat kunna avgöra ärenden som rör uppehållstillstånd. Socialtjänsten får inte självmant lämna ut uppgifter, utan bara när polisen eller de andra myndigheterna begär uppgifter om namngivna personer.​ Paragrafen i utlänningslagen som ger polisen och vissa andra myndigheter rätt att begära ut uppgifter från socialtjänsten är inte ny, utan infördes redan 1982. Möjligheten att ta reda på var personer med utvisningsbeslut befinner sig har alltså funnits under en lång tid.

    Socialtjänsten får på grund av sekretess inte självmant lämna ut uppgifter utan bara när polisen eller de andra myndigheterna begär uppgifter om namngivna personer.Tidigare har det har funnits en så kallad uppgiftsplikt, men den togs bort 2013. Uppgiftsplikten innebar att socialtjänsten var tvungen att meddela om de kom i kontakt med en papperslös person, men bara om hen aldrig hade sökt uppehållstillstånd hos Migrationsverket.​

    Vissa platser har ansetts vara fredade

    Vissa platser i samhället, till exempel skolor, sjukhus och kyrkor, har i många sammanhang traditionellt setts som fredade när polisen söker efter papperslösa personer. Det betyder att man har undvikit att söka upp och ta människor i förvar när de befinner sig på dessa ställen, även om det inte finns något i lagen som förbjuder polisen att göra det. Polisen har nämligen rätt att gå in i en skola eller förskola och hämta ett barn. Skulle polisen däremot på förhand ringa en rektor, en lärare eller en pedagog för att höra om ett barn är inskriven på skolan eller förskolan så får personalen inte berätta om barnet går där eller inte. Det beror på att skolan eller förskolan inte får bryta sin sekretess (23 kap 1 och 2 § offentlighet- och sekretesslagen).​

    Finns det sätt för papperslösa att få stanna lagligt i Sverige?

    En person som har blivit papperslös efter att ha fått avslag på sin asylansökan kan i vissa fall ansöka om uppehållstillstånd på nytt utan att först behöva lämna Sverige. Till exempel har man rätt att få en ny prövning av sina asylskäl om det har gått mer än fyra år sedan det sista domstolsbeslutet fattades. Om det har uppkommit nya skyddsskäl som inte prövades av Migrationsverket eller Migrationsdomstolen i samband med en tidigare asylansökan kan man även ansöka om en ny prövning av ärendet även innan de fyra åren har passerat. ​Om man anser att det finns hinder för att en ut- eller avvisning ska kunna genomföras och att man själv inte kan situationen kan man ansöka om verkställighetshinder. Mer information finns på Asylrättscentrums webbplats.

    ​Dublinärenden preskriberas efter 18 månader

    En del personer som lever utan uppehållstillstånd har avstått från att söka asyl i Sverige på grund av att de tidigare blivit registrerade som asylsökande i ett annat EU-land. Enligt Dublinförordningen kan man endast få sin asylansökan behandlat i ett land, och därför riskerar man att skickas tillbaka till det land där man först sökte asyl om en ansökan lämnas in i Sverige. Om man har sökt asyl i Sverige trots att man finns i ett annat EU-lands system och sedan valt att hålla sig undan myndigheterna här kan man dock lämna in en ny asylansökan i Sverige efter att det gått mer än 18 månader sedan det blev bestämt att man skulle överföras till det första EU-landet.​ 

    Uppehållstillstånd på grund av anknytning

    Ytterligare en möjlighet är att ansöka om uppehållstillstånd med anknytning som grund. Detta kan till exempel bli aktuellt till exempel om man lever under äktenskapsliknande former med någon som har uppehållstillstånd i Sverige och väntar barn tillsammans med hen. Dock måste man uppfylla vissa kriterier som att ha ett giltigt pass och att kunna motivera varför det inte är rimligt att man istället ansöker från sitt hemland om uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Det innebär att få personer i praktiken kan använda sig av denna möjlighet för att få stanna.​

    Redaktör och innehållsansvarig
    Support Migration, Migration
    Uppdaterad
    2021-12-07
    X
    Dokumentid: 1269562- Webid: 1265604 - Unitid: 2147483133