Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Migration

    Migrationsbegrepp: ordlista och definitioner

    Hur talar vi om människor som är nya i Sverige? Många olika ord används i vardagen, i politiken och i media, men deras innebörd kan tolkas olika beroende på i vilket sammanhang de används.

    Ordet flykting kan till exempel ha en viss juridisk betydelse när en myndighet använder det, men betyda något annat i vardagligt tal. På Support migrations intranät använder vi samma benämningar som myndigheterna så länge inget annat anges. På den här sidan hittar du definitioner som förhoppningsvis gör det lättare att följa med i migrationsdebatten.

    Vanliga begrepp - en sammanfattning  

    På Support migrations intranät använder vi ofta samlingsbegreppet människor på flykt om personer som har kommit hit för att söka skydd.​ När vi skriver om personer som nyligen har kommit hit, oavsett om de har flytt eller om de har migrerat av någon annan anledning, använder vi samlingsbegreppet människor som är nya i Sverige.

    Migrant

    En person som har befunnit sig utanför sitt hemland i mer än ett år, frivilligt eller ofrivilligt.

    Flykting

    En person som uppfyller kriterierna för en konventionsflykting i FN:s flyktingkonvention.

    Asylsökande person

    En person som har lämnat in en ansökan om att få skydd i Sverige och som befinner sig i asylprocessen.

    ​Nyanländ person

    En person som har fått uppehållstillstånd och håller på att etablera sig i Sverige.

    Papperslös person

    En person som befinner sig i ett land utan giltigt uppehållstillstånd.

    Ensamkommande barn

    En person under 18 år som kommit till Sverige utan sällskap av en förälder eller annan vårdnadshavare och som söker asyl, har fått asyl eller befinner sig här utan uppehållstillstånd.

    Ensamkommande ung

    En person som vid asylansökan var ett ensamkommande barn men som antingen bedömts vara vuxen d.v.s. över 18 år av Migrationsverket eller migrationsdomstol eller som fyllt 18 år under asylprocessen.

     

    Vem är migrant?

    Enligt FN:s definition är en migrant en person som lämnade sitt hemland för mer än ett år sedan. Hen kan ha lämnat landet frivilligt, till exempel för att arbeta utomlands, eller ofrivilligt, för att det inte var säkert att bo kvar där. Benämningen migrant säger alltså inget om laglig status (ifall personen får vara i det land där hen är nu), vistelsens längd eller anledningen till att personen lämnade sitt land.  

    En migrant kan ha registrerat sig och fått uppehållstillstånd i landet dit hen har rest, eller kan leva där utan tillstånd. EU-migranter brukar de utsatta EU-medborgare som reser till ett annat EU-land för att stanna där en kortare eller längre tid kallas, oavsett om de har laglig rätt att vara i landet eller inte. Som migranter räknar FN också personer som har adopterats från utlandet och återvändande utlandssvenskar som har bott i ett annat land i mer än ett år. 

    Transitmigranter, även kallade transitflyktingar, vistas i ett land medan de väntar på att resa vidare till ett annat land där de ska söka asyl.  

    Här på Support migrations intranät använder vi ordet migrant som ett samlingsord för människor som frivilligt eller ofrivilligt har lämnat sitt hemland, alltså det land

    • där de är födda
    • där de har tillbringat större delen av sina liv
    • eller som de av andra anledningar ser som sitt hemland.

    Alla som kommer till Sverige är inte på flykt. Arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring och studier är andra vanliga anledningar till att människor söker uppehållstillstånd här.  

    Vem är flykting?

    Ordet flykting används ofta för människor som varit tvungna att migrera för att sätta sig i säkerhet. Även svenska myndigheter och internationella organisationer som FN använder ibland ordet på detta övergripande sätt. Det kan dock vara förvirrande, eftersom inte alla som får skydd i Sverige får flyktingstatus.

    Att söka asyl (skydd) är en mänsklig rättighet, och alla länder som har skrivit under FN:s flyktingkonvention måste utreda skyddsbehovet hos den person som söker asyl där. Den som har lämnat in en ansökan om asyl och som befinner sig i asylprocessen brukar kallas för asylsökande. I vardagligt tal och i media brukar ibland asylsökande kallas för flyktingar, trots att de inte har hunnit få ett beslut om ifall de ska få flyktingstatus eller inte.

    Bara en del av de som söker asyl i Sverige får skydd som konventionsflyktingar, eller i vardagligt tal flyktingarDe får uppehållstillstånd för att de personligen riskerar att förföljas i hemlandet om de skulle återvända dit. Förföljelserna kan bero på         

    • ras
    • nationalitet
    • religiös uppfattning
    • politisk​uppfattning
    • sexuell läggning
    • tillhörighet till en viss samhällsgrupp

    En flykting skulle till exempel kunna vara en ugandisk man som skulle bli förföljd i hemlandet på grund av sin sexuella läggning, eller en somalisk flicka som riskerar att utsättas för könsstympning. Konventionsflyktingar har särskilda och globalt erkända rättigheter, och det står i EU:s regler och i svensk lag att denna grupp ska få uppehållstillstånd.

    Den som inte klassas som flykting kan få asyl om Migrationsverket anser att hen ändå behöver skydd. Enligt EU:s regler kan man få asyl som alternativ skyddsbehövande om man  

    • riskerar att straffas med döden
    • riskerar att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
    • är civilperson och löper allvarlig risk att skadas på grund av en väpnad konflikt.

    Den som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande kan få en så kallad alternativ skyddsstatusförklaring. Det gäller exempelvis de som har flytt från de våldsamma konflikter som pågått i Syrien under de senaste åren.

    En annan grupp som kan få asyl i Sverige är kvotflyktingar – människor på flykt som får hjälp att vidarebosätta sig i ett annat land. Deras skyddsskäl utreds redan innan de reser till det land som kan erbjuda skydd och behöver inte söka asyl när de kommer dit. Det är FN:s flyktingorgan UNHCR som föreslår sådana personer för de länder som tar emot kvotflyktingar.​

    Sedan EU aktiverade det så kallade massflyktdirektivet den 4 mars 2022 så finns ytterligare en grupp som ibland refereras till som massflyktingar. De som omfattas av direktivet är ukrainska medborgare, statslösa samt de som fått asyl i landet och som flytt från Ukraina, den 24 februari 2022 eller senare, på grund av de ryska väpnade styrkornas militära invasion. Samlad information om flyktingmottagandet från Ukraina finns här.

    Tidigare har man i vissa fall kunnat få uppehållstillstånd i Sverige som övrigt skyddsbehövande. När de tillfälliga begränsningarna av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige trädde i kraft 20 juli 2016 försvann dock denna möjlighet. Sedan 20 juli 2021 gäller en förändrad utlänningslag och i denna har grunden för uppehållstillstånd på grund av övriga skyddsskäl tagit bort helt. 

    Bedöms man inte ha skyddsbehov kan man i undantagsfall få uppehållstillstånd om det finns humanitära skäl. Barn kan få uppehållstillstånd på grund av  särskilt ömmande omständigheter, och vuxna på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Vid bedömningen ska hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet särskilt beaktas. 

    Vem är papperslös?

    Förutom de människor som söker, eller har fått, asyl i Sverige finns det de som vistas här utan uppehållstillstånd. De kallas ofta papperslösa, gömda flyktingar, irreguljära migranter eller odokumenterade invandrare. Ordet papperslös kan vara problematiskt eftersom det kan leda tankarna till någon som saknar ID-handlingar, trots att den som är papperslös kan ha ett pass eller id-kort. De papper som begreppet avser är istället de som krävs för att lagligt få vistas i Sverige. Benämningen är vanlig, både i vardagligt tal och i svenska myndigheters och organisationers arbete. Därför använder vi det på Support migrations intranät som samlingsord för personer som lever i Sverige utan uppehållstillstånd.

    Det finns många olika anledningar till att människor lever som papperslösa. Många av de som stannar i landet utan tillstånd har tidigare sökt asyl med fått avslag, och ser inte det som ett rimligt alternativ att resa dit Migrationsverket vill utvisa dem.Vissa har kommit till Sverige utan att registrera sig hos Migrationsverket och står därför utanför systemet. Man kan till exempel vara rädd för vad som ska hända om man reser tillbaka till sitt hemland. Vissa kanske saknar identitetshandlingar eller kanske inte vågar lita på staten och myndighetspersoner. Många vill återförenas med sin familj i ett grannland och lever därför utan tillstånd i väntan på att kunna ordna detta.

    I vissa fall kan verkställighetshinder, det vill säga praktiska hinder som gör att utvisningen inte går att genomföra, leda till att man hamnar i en limbo-tillvaro där man inte har rätt att vara i Sverige men heller inte kan lämna landet. 

    Vem är ensamkommande barn?

    Ensamkommande barn är ett samlingsnamn för personer yngre än 18 år som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller andra vårdnadshavare. I FN:s handbok till flyktingkonventionen från 1979 står det att barn är ensamkommande om de inte har en vårdnadshavare i det land där de söker asyl, men oftast menar man också barn som lever utanför systemet som papperslösa. Vissa svenska organisationer, exempelvis Röda Korset, brukar tala om ensamkommande barn och ungdomar, men avser då fortfarande personer yngre än 18 år.

    Ett ensamkommande barn kan antingen ha en juridisk status som asylsökande, nyanländ eller papperslös.

    Vem är ensamkommande ung?

    Oftast avses personer som när de sökte asyl var ensamkommande barn men som antingen bedömts vara vuxna d.v.s. över 18 år av Migrationsverket eller migrationsdomstol eller som fyllt 18 år under asylprocessen. Ensamkommande unga är därmed unga vuxna. Då det inte finns en tydlig definition är det också oklart hur länge någon kan anses vara ensamkommande ung. Vissa syftar också främst på de som sökte asyl som ensamkommande barn under 2015-2016 när de använder begreppet ensamkommande unga. Socialstyrelsen avser dock med ensamkommande unga personer som har fyllt 18 men inte 21 år. Migrationsverket använder inte begreppet ensamkommande unga.​

    Vem är nyanländ?

    Den som har fått uppehållstillstånd, blir folkbokförd och ska etablera sig i Sverige brukar kallas för nyanländ. Ordet kan föra tankarna till någon som precis har kommit till Sverige, trots att väntan på beslut om asyl ofta är lång. Svenska myndigheter och många organisationer använder benämningen, och därför står det så även på Support migrations intranät.

    När en person får uppehållstillstånd brukar man säga att hen går in i en etableringsprocess. Även detta är missvisande eftersom de flesta asylsökande i någon utsträckning börjar etablera sig och integreras direkt när de kommer till Sverige. Begreppet hänger ihop med de etableringsinsatser som erbjuds när man har fått uppehållstillstånd, och därför kan man ändå säga att etableringen börjar först efter detta beslut. 

     

     

    Redaktör och innehållsansvarig
    Support Migration, Migration
    Uppdaterad
    2022-03-29
    X
    Dokumentid: 1267890- Webid: 1265604 - Unitid: 2147483133