Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Flerspråkig kyrka

    Så många är sverigefinländare i din församlig

    Sverigefinskt barnläger

    Sverigefinskt barnläger

    [2015-10-06 15:37]

    Idag har nära 9 procent av alla barn och unga under 19 år i Sverige finsk bakgrund. Men få församlingar erbjuder särskild finskspråkig /tvåspråkig verksamhet för de äldre barnen. Samtidigt blir antalet äldre personer med finsk bakgrund fler.

    För att underlätta församlingarnas arbete med omvärldsanalys har kyrkokansliet låtit ta fram ny statistik som rör personer med finsk bakgrund i Sverige. Statistiken redovisas församlings- och stiftsvis och gäller antalet personer den 31 december 2014 födda i Finland, deras barn och barnbarn i Sverige.

    Totalt kan 708 939 personer betecknas som sverigefinländare, dvs. både personer med finska respektive svenska som första språk. Av dessa beräknas ca 100 000-150 000 personer ha eller ha haft finlandssvensk bakgrund, alltså ha eller haft svenska som första språk i familjen. Resten har eller har haft finska som första språk i familjen. Den grupp som år 1999 erkändes rättigheter som nationell minoritet i Sverige är alltså sverigefinnar, som har eller haft finska som första språk.

    Det finns inga säkra uppgifter om hur många av dessa 708 939 med finsk bakgrund som talar finska i dag. En del undersökningar pekar på att kunskaperna i finska är sämre bland sverigefinländare födda i Sverige. Olika typer av kartläggningar i landet som gäller personer i Sverige med finsk bakgrund behandlar generellt den första generationen som själva är födda i Finland. Kunskaperna är i allmänhet mycket begränsade om deras barn födda i Sverige (andra generationen) och barnbarn (tredje generationen). En mycket tydlig trend är dock att intresset för finska språket och kulturen har ökat bland andra och tredje generationen genom det förstärkta minoritetsskydd som infördes 2010, och då särskilt bland barnfamiljer.

    De flesta med finsk bakgrund är födda i Sverige

    Den största delen av sverigefinländarna - 77 procent - är födda i Sverige.

          

    Trots detta utgår ofta verksamheten i församlingar och föreningar med finskspråkig verksamhet från första generationens behov och önskemål. Problematiken har bland annat behandlats i Svenska kyrkans rapport Sverigefinnarna och finska språket - En analys av språkbevarande och strategiska vägval” 

    Många barn i Sverige har finsk bakgrund

    Andelen barn och unga som har finsk bakgrund i dag utgör nästan 9 procent av hela befolkningen under 19 år. Västerås stift har allra flest barn med finsk bakgrund, nästan 15 procent av alla barnen i stiftet.

    0-19 år

    Kyrkokansliets kartläggningar visar att finskspråkig och tvåspråkig verksamhet inom Svenska kyrkan som riktar sig till denna grupp är ytterst begränsad. Den verksamhet som finns riktar sig i första hand till de allra yngsta barnen.

    Erfarenheterna visar också att yngre sverigefinländare upplever att deras möjligheter till inflytande är begränsade. Inom ramen för rätten till samråd som finns i lagen om nationella minoriteter, upplever yngre att de har svårt att göra sina röster hörda. Hur det ser ut i församlingarna är oklart. Församlingarna har dock att följa barnkonventionens bestämmelser.  I artikel 30 anges att barn som tillhör en minoritet eller ett urfolk har rätt till sitt språk, rätt att utveckla sin egen kulturella identitet och precis som andra barn rätt till inflytande.

    Barn och ungas behov glöms ofta bort och de har själva begränsade möjligheter till inflytande. Intervjuer och samarbete med sverigefinska ungdomsförbundet har visat att det finns stort behov av att stärka dessa barn och unga, deras identitet och deras livsmod. Dessa frågor har bland annat behandlats i Svenska kyrkans rapport ”Tio sätt att stärka barn och unga – ett minoritets- och urfolksperspektiv”

    Antalet äldre sverigefinländare ökar kraftigt

    Statistiken visar att antalet äldre personer med finsk bakgrund ökar. Personer över 60 år har ökat med 8,3 procent på två år. I dag är 116 680 sverigefinländare 60 år eller äldre.

    Stora årskullar med sverigefinländare kommer snart att nå sådan ålder att behovet av äldreomsorg på finska ökar kraftigt, men kommunernas beredskap att erbjuda äldreomsorg på finska är mycket begränsad. I de kommuner som ingår i finskt förvaltningsområde finns det redan idag en lagstadgad skyldighet att erbjuda äldreomsorg på finska. Även i dessa kommuner är utbudet ofta mindre än efterfrågan. Många finskspråkiga som i dag arbetar med äldreomsorg kommer att gå i pension de närmaste 10-15 åren.

    Första generationen 158 488 personer

    Första generationen 158 488 personer

    I första generationen är 94 799 personer redan 60 år eller äldre. Av dem har 48 661 redan fyllt 70 år och 15 260 personer har redan fyllt 80 år. Generellt anses behovet av äldreomsorg i Sverige öka vid ca +75 års ålder.

    Statistiken visar också att antalet äldre ökar i den andra generationen av sverigefinländare. Antalet personer över 60 år uppgår till 21 881 personer, av dem har 4 838 personer fyllt 70 år och 440 personer fyllt 80 år. Dessa äldres behov har inte kartlagts och det finns begränsad kunskap om deras behov av äldreomsorg på finska.

    Andra generationen 262 936 personer

    Andra generationen 262 936 personer

    Diakonerna vittnar om ökade behov av stöd bland äldre

    Kyrkokansliet kartläggningar visar att många diakoner vittnar om ett ökat behov av stöd till finskspråkiga äldre. Det finns stort behov av meningsfull vardag för äldre med finsk bakgrund. Finskspråkig äldreomsorg är svår att få och det är ofta tungt för de anhöriga. Ensamma äldre är ofta finskspråkiga utspridda på olika svenskspråkiga äldreboenden, vilket innebär att det är svårt att ordna aktiviteter för dem. De äldre vill helst klara sig själva och en del drar sig för att be om hjälp. Många diakoner gör hembesök hos äldre och sjuka. Väldigt många äldre lider av ensamhet och isolering. Äldres känsla av utanförskap kan också upplevas som ensamhet. En del äldre har haft små sociala nätverk från början, kanske saknas egna barn, släkten finns i Finland och då är man väldigt sårbar. En del äldre med stora behov tar allt mer av diakonernas arbetstid.

    Kaisa Syrjänen Schaal,
    Enhetschef för flerspråkighet

     

    Redaktör och innehållsansvarig
    Roland Asplund,
    Skapad
    2015-10-09
    X
    Dokumentid: 1252800- Webid: 25280 - Unitid: 2147483488