Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Barn och unga 0-18 år

    Metoder för konsultation

    Foto: Kristina Strand Larsson

    Grundläggande är att du väljer den metod som passar bäst för temat eller frågeställningen samt att du anpassar metoden efter den åldersgrupp du möter i konsultationen.

     

    Målet med konsultationen ska vara att barnen ska få en möjlighet att svara, bearbeta temat eller frågeställningen. Ibland kan det vara nödvändigt att använda flera metoder för att ”täcka” temat eller frågeställningen. Generellt kan sägas att det är ”enklare” desto äldre barnen är som deltar i konsultationen (du kan använda fler metoder).  

    Kom ihåg! Barnet måste få en chans att sätta sig in i själva frågan. När t.ex. Trafikverket arbetar med barnkonsekvensanalys, brukar de börja med att barnen, som berörs av ett beslut, får gå runt och titta på den plats där till exempel en ny trafiklösning planeras (Walk/Gåtur). En viktig del i denna process är att göra sig "främmande för platsen" och försöka se den med nya ögon, då de flesta barn och vuxna har en tendens att vänja sig och att samspela.

     

    Genvägar​

    Barnpaneler och barnråd

    Intervjuer

    Fasta frågor eller öppna? 

    Gruppövningar

    Observationer 

    Gåtur (walk)

    Enkäter 

    Skapande  

    Svenska Kyrkans Unga

    Det handlar om barnet

    Målet med konsultationen ska vara att barnen ska få en möjlighet att svara, bearbeta temat eller frågeställningen. Ibland kan det vara nödvändigt att använda flera metoder för att ”täcka” temat eller frågeställningen. Generellt kan sägas att det är ”enklare” desto äldre barnen är som deltar i konsultationen (du kan använda fler metoder).   

    Kom ihåg! Barnet måste få en chans att sätta sig in i själva frågan. När t.ex. Trafikverket arbetar med barnkonsekvensanalys, brukar de börja med att barnen, som berörs av ett beslut, får gå runt och titta på den plats där till exempel en ny trafiklösning planeras (Walk/Gåtur). En viktig del i denna process är att göra sig "främmande för platsen" och försöka se den med nya ögon, då de flesta barn och vuxna har en tendens att vänja sig och att samspela.

     

    Barnpaneler och barnråd

    Barn diskuterar med varandra under ledning av någon vuxen som dokumenterar det som sägs (via anteckningar eller ljudupptagning). Ofta går det till så att barnpanelen, barnrådet får färdiga frågor att arbeta med. Barnpanelen, barnrådet behöver inte vara överens om ett gemensamt svar utan barnet som ingår i panelen eller rådet är att betrakta som ”expert", som i dialog med andra barn och samtalsledare resonerar kring en fråga eller ämne.

     

    Intervjuer

    När det gäller barn (gäller också vuxna) kan du låta dem pyssla/rita eller göra någon annan aktivitet under tiden de blir intervjuade. Det bra om den som intervjuar är en person som barnet är trygg med (t.ex. en ledare som de känner). När du planerar din intervju kan du göra på lite olika sätt. När det gäller barn så kan det vara bra att intervjua dem i mindre grupper (en så kallad gruppintervju). Fördelarna med detta är att barnen får stöd i varandra. Samtidigt är det lätt att något eller några barn tar över - detta måste intervjuaren vara observant på.

    Se exempel på barn som pratar om etisk hållbarhet 

    Tips! Använd inspelningsutrustning av god kvalitet (använder du mobilen så gör ett litet soundcheck där du får bästa vinkel för ljudupptagningen), detta har du igen när du skriver ut din intervju. Tänk på att intervjuerna inte ska bli för långa då det ofta tar mer tid än vad man tror att lyssna igenom och skriva ut.

     

    Fasta frågor eller öppna?

    Du kan också välja om du ska ha ett fast frågebatteri som du går igenom med barnet/barnen. Detta går oftast fortast men du riskerar att inte ge utrymme för sådant som barnet kanske vill prata om. En medelväg är att intervjua mer tematiskt, men sedan låta samtalets dynamik styra dina följdfrågor. Fördelen med medelvägen är att du ger utrymme får sådant som du inte tänkt på i förväg eller förväntade dig, men som kan visa sig vara viktigt. ​

    Intervjuaren kan därtill välja att jobba helt strukturerat med ett färdigt frågebatteri. Det finns fall där den helt ostrukturerade intervjuformen kan fungera och när man vill prata med barnet om sådana saker där jag som intervjuare har liten eller ingen förkunskap alls. Här skulle varje form av fixerade frågebatteri, med stor sannolikhet, försvåra barnets berättelse. Att intervjua helt utan struktur där intervjupersonerna får styra samtalet ställer stora krav i dokumentationsfasen. Vad har egentligen blivit sagt? Vad betyder intervjupersonens övergångar från ett ämne till ett annat och hur hänger det ihop? Hur ska jag jämföra mina olika intervjuer?

     

    Gruppövningar

    Här finns en mängd övningar att använda sig av. Det kan handla om ”heta stolen”, rotationsövningar (grupper och stationer), värderingsövningar, m.m. Tänk på att övningarna ska gå att dokumentera utan allt för mycket jobb. Tänk igenom noga före hur du ska dokumentera.

    Tips! Glöm inte bort att tänka igenom hur metoden tjänar syftet (dvs. att tydliggöra barnets behov, önskningar och intentioner). Metoden ska gå att dokumentera på något vis annars är det bortkastad tid (även om metoden i sig kan vara meningsfull för de deltagarna).

     

    Observationer

    En eller flera observerar barnets beteende (vad de säger och gör) vid något speciellt tillfälle. Om vi t.ex. vill veta hur konfirmander uppfattar sina gudstjänstbesök, kan vi observera hur de placerar de sig i kyrkorummet? Tappar de koncentrationen, uppmärksamheten? När och hur gör de det? Hur interagerar de med övriga i församlingen? Osv. Här är film och bild ett bra sätt att dokumentera.

     

    Gåtur (walk)

    Gå runt med barnet i de fysiska miljöerna (t.ex. en kyrkobyggnad) och be barnet berätta: Vad kallar de olika platser i kyrkorummet (deras egna ord)? Hur känns det att vara på just den platsen? Vad kan man göra på den här platsen (meningserbjudandet)? Denna metod kan vara bra om jag är intresserad av hur barnet tänker och känner kring de fysiska rum de rör sig i.

     

    Enkäter

    Är vi intresserade av att fråga äldre barn (t.ex. konfirmander och uppåt) kan det vara en möjlighet att använda enkäten. Fördelen med detta är att det går fort och att enkäten ”dokumenterar” sig självt. Nackdelen är att vi redan på förhand har bestämt exakt vilka frågor vi vill ställa och att vi riskerar att missa någon väsentligt som vi helt enkelt inte har tänkt på. Vill man gardera sig för detta så kanske enkäten utformas väldigt öppen utan fasta svarsalternativ för att ge utrymme åt sådant som barnet tänker på, men som inte vi har tänkt på. Väljer man att arbeta utan fasta svarsalternativ tar det oftast lite tid att sortera och sammanställa svaren.   

    Tips: Har du tillgång till programvara för webbenkäter t.ex. Easyresearch? Webbenkäten går fortare att skicka ut, och dessa programvaror brukar har någon form av automatisk funktion för ”rapporter”, som gör att de går snabbt att sammanställa.

     

    Skapande

    Låt barnen rita eller på annat sätt uttrycka sig (använd gärna foton och bilder tagna med mobilkameror) och sedan fråga barnet hur de tänker kring det de har filmat, fotat eller ritat. Lite äldre barn kan man låta uttrycka sig i andra former som texter, poesi och liknande och på det sättet berätta om sådant vill vi veta. Ett ytterligare sätt är att göra så kallade digitala berättelser som kan göras väldigt smidigt i exempelvis powerpoint. Barnet ritar sin berättelse (gör ett antal bilder) och sedan spelar in (sin egen röst) som berättar om bilderna (det blir som ett bildspel med speakerröst).  Fördelen med skapande metoder är att de i någon mening dokumenterar sig självt.

    Se ex: Barnombudsmannen

    Tips! Foton - film - bild kan ibland fånga en komplex verklighet på ett sätt som orden ej klarar av.  Foton - film - bild kan direkt dokumentera hur ett barn uttryckt sig. Foto, film kan också var en del i att dokumentera själva arbetsprocessen (det kan vara värdefullt för de som inte är med under själva konsultationen att få bilder på hur arbetsprocessen sett ut, och inte bara läsa om det i 5-stegsmodellens steg: "beskrivningen").

     

    Svenska Kyrkans Unga

    Svenska Kyrkans Unga är en viktig och bra resurs i arbetet med barnkonsekvensanalys.

    Informanter. Svenska kyrkan har en barn- och ungdomsrörelse som kan ge värdefull information om hur det är att vara barn i Svenska kyrkan.

    Metodstöd. Svenska Kyrkans Unga har stor erfarenhet av att använda övningar, metoder för att stärka barns delaktighet.

    Barnkonsultationer.Svenska Kyrkans Unga kan hjälpa till att planera och genomföra barnkonsultationen. Fråga din lokalavdelning! 

    Svenska Kyrkans Unga
    Svenska Kyrkans Ungas utbildning om bka

     

    Det handlar om barnet

    Glöm inte bort att det handlar om barnet, inte om intervjuaren! Tänk på att intervjusituationen är bunden till sin kontext och att barnet/barnen kommer till intervjusituationen med sin egen förhistoria och kanske har det hänt något speciellt under dagen som påverkar deras känslostruktur och därmed samtalet. Som intervjuare (om det är jag som intervjuar de barn jag kanske är ledare för) kan man bli besviken om barnet beskriver verksamheten som "tråkig" eller är kritiskt mot hur jag fungerar som ledare.   

    Tips! Var professionell och styr intervjun bort från sådant som direkt handlar om dig och barnets personliga relation.
     

    Redaktör och innehållsansvarig
    Peter Ekman, Avdelningen för kyrkoliv
    Uppdaterad
    2019-10-28
    X
    Dokumentid: 1286483- Webid: 29192 - Unitid: 2147483449