Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Kyrkokansliet

    Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

    Här finns stöd till dig som ska göra en barnkonsekvensanalys.

    Kyrkomötets beslut avseende kyrkostyrelsen

    Kyrkomötet 2012 fattade beslut om att införa bestämmelser i kyrkoordningen samt i Instruktion för kyrkostyrelsen där det anges att kyrkostyrelsen i ”egna” ärenden enligt kyrko­ordningen och inför beslut om att avge en skrivelse till kyrkomötet ska ”verka för barnets bästa och göra barn­konsekvens­analyser inför beslut” (12 kap. 3 § andra stycket i kyrko­ordningen, 2 § andra stycket i Instruktion för kyrkostyrelsen).

    Bestämmelserna trädde ikraft den 1 januari 2013 och från och med år 2014 ska Svenska kyrkan på nationell nivå göra barnkonsekvensanalyser i de ärenden som ska under­ställas kyrkostyrelsen och övriga styrorgan (t.ex. kyrkostyrelsens råd) för beslut. 

    Generalsekreterarens beslut

    Generalsekreteraren har därutöver beslutat att kyrkokansliet i sin beredning av ärenden till kyrko­styrelsen och övriga styrorgan ska ha genomfört barn­konsekvens­analyser inför beslut i vissa övriga ärenden som inte omfattas av de krav som kyrkomötet uppställt. 

    Barnkonsekvensanalyser

    Arbetet med barnkonsekvensanalyser har sin grund i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn (art 3). Alla rättigheter i konventionen ska respekteras av alla nivåer i samhället. Detta kräver att det genomförs kontinuerliga analyser av konsekvenserna av beslut ­– s.k. barnkonsekvensanalyser. Med barnkonsekvens­analys avses en analys av vilka konsekvenser ett beslut får för barn. Enligt FN:s barnkonven­tion har barn bl.a. rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Hänsyn ska tas till alla samlade rättigheter som det enskilda barnet har enligt barnkonventionen. Att inför beslut överväga om beslutet berör barnet eller barnen och i så fall på vilket sätt innebär att ha ett barnperspektiv. Om beslutet bedöms få konsekvenser för barnet eller barnen ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som ett barn har enligt barnkonventionen (och andra konventioner). Genom att på så sätt säkerställa barnets rättigheter vid beslut som rör barn, innebär att ha ett barnrättsperspektiv. 

    Barnkonsekvensanalyser ska genomföras med hög kvalité utan att handläggningstiderna blir orimligt långa. Varken kyrkostyrelsen eller kyrkomötet har lämnat några närmare instruktioner om hur en barnkonsekvensanalys ska genomföras eller med vilken omfattning. Det måste således avgöras från ärende till ärende. Det finns vissa ”typärenden” som kyrkostyrelsen behandlar och som närmare beskrivs i detta dokument.

    En hållpunkt är att en barnkonsekvensanalys i de flesta av dessa ärenden inte ska vara längre än en A4:a-sida. En barnkonsekvensanalys ska finnas i ärendet när ärendet överlämnas till kyrkostyrelsen eller annat styrorgan för beslut. Ytterligare hjälp kan hämtas från dokumenten Hur ska barnkonsekvensanalys på beslutsärenden göras? eller Handbok för barnkon­sekvensanalys i Svenska kyrkan.  

    Kategorier av ärenden för barnkonsekvensanalys (BKA)

    1) Kyrkostyrelsens ”egna ärenden” enligt kyrkoordningen  

    I kyrkoordningen anges att ”kyrkostyrelsen ska handlägga vissa ärenden enligt särskilda bestämmelser i kyrkoordningen”. När kyrkostyrelsen handlägger ett sådant ärende ska kyrkostyrelsen inför beslut ha genomfört en barnkonsekvensanalys.   Ärenden i denna kategori leder i många fall till ett beslut av ”formaliakaraktär” och kan vara beroende av t.ex. matematiska uträkningar (t.ex. parametrar i utjämningssystemet) eller valresultat (vid fyllnadsval till kyrkomötet). Trots detta ska en BKA alltid göras. Omfattning av BKA måste avgöras från ärende till ärende. Det kan i många fall vara tillräckligt att på ärendebladet föra ett kortfattat resonemang om frågan utifrån ett barnrättsperspektiv, t.ex. genom att ange: "Några betydande konsekvenser som berör barn har inte identifierats. Det kan därför antas att beslutet inte får några konsekvenser för barn". Detta förutsatt att några betydande konsekvenser inte har identifierats. Då måste en mer utförlig BKA göras.    

    2) Skrivelser till kyrkomötet

    Enligt Instruktionen för kyrkostyrelsen är det ett krav att en barnkonsekvens­analys ska ha genomförts inför kyrkostyrelsens beslut att avge en skrivelse till kyrkomötet. Ärenden i denna kategori ska alltid ha en BKA, men omfattningen måste avgöras från fall till fall. Den BKA som genomförs kan vara inarbetad i den skrivelse som överlämnas eller finnas med som en bilaga till kyrkomötet.(inte årsredovisningar)  

    3) Övriga ärenden

    För beredning av övriga ärenden gäller enligt beslut från generalsekreteraren att en barnkonsekvensanalys ska ha genomförts inför beslut i vissa ärenden. Ärenden i denna kategori ska innehålla en BKA, men omfattningen måste avgöras från ärende till ärende. Det kan i vissa ärenden vara tillräckligt att på ärendebladet föra ett kortfattat resonemang om frågan (jfr kategori 1). I vissa ärenden krävs dock att en mer utförlig BKA genomförs.  Ärenden i denna kategori ska ofta innehålla en mer utförlig BKA.   Ärenden i denna kategori omfattas inte av kravet på en BKA.  

    Nedan kategoriseras de mest frekventa ärendena för beslut i kyrkostyrelsen.

    Kategori 1 (BKA ska alltid genomföras)

    • Formella beslut enl. regelverk (efterträdarval till kyrkomötet, utseende av ärkebiskop, biskop)
    • Namnbyte för nomineringsgrupp
    • Registrering av gruppbeteckning
    • Fastställande av parametrar
    • Fastställande av parametrar av generell utjämning Fastställande av stiftsbidrag (preliminär och definitiva)
    • Tillhörighetsfrågor enligt 29 kap. i kyrkoordningen där kyrkostyrelsen ska fatta beslut
    • Utfärdande av Svenska kyrkans bestämmelser Utbildningsfrågor Rikskollekter  

    Kategori 2 (BKA ska alltid genomföras)

    • Skrivelser till kyrkomötet  

    Kategori 3

    3 a) BKA ska genomföras. (Utgångspunkt: En mindre omfattande analys)

    • Utseende av representanter i olika sammanhang, överläggning, delegation m.m.
    • Skrivelser/samråd avseende regeringen, myndigheter m.fl.
    • Beslut om fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) till stiften
    • Fastställande av instruktioner

    3 b) BKA ska alltid genomföras. (Utgångspunkt: En mer omfattande analys) 

    • Remissyttranden
    • Svenska kyrkans utredningar (krav bör finnas med i utredningsdirektiven) Inhämtande av synpunkter/yttranden
    • Beslut i övriga frågor som rör kyrkoantikvarisk ersättning (KAE)
    • Försäljning av fastighet/biskopsgårdar
    • Förberedelser inför stiftsbesök/stiftens besök på kyrkokansliet
    • Utseende av ledamöter i utredningar etc.
    • Kyrkomötesuppdrag
    • Kyrkostyrelsens/kansliets egna initierade uppdrag
    • Policydokument etc.
    • Övergripande strategiska frågor
    • Frågor om styrning av verksamhet, inkl. arbetsordning, delegationsordning, instruktioner
    • Anhållan om stöd till evenemang, verksamhet etc.      

    3 c) BKA behöver inte genomföras  

    • Firmateckningsbeslut
    • Beslut om delegation till generalsekreteraren
    • Fastställande av sammanträdesplan
    • Överläggningar med egna och andra organ inkl. samråd inför
    • Rapporter (stiftelseredovisning, tertialrapporter, KAE-redovisning/rapport)
    • Rapporter (ex. Rapport om romer och resande, här ska istället ett avsnitt om barn och unga finnas inarbetat i rapporten)
    • Tillsynsrapporter om prästlönetillgångar
    • Beslut om årsredovisningar Remissammanställningar Informationsärenden   ​
    Redaktör
    Innehållsansvarig
    Uppdaterad
    2020-02-28
    X
    Dokumentid: 853129- Webid: 21451 - Unitid: 2147483538