Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Krishantering

    Ordlista för krisberedskap

    Här hittar du förklaringar till ord och begrepp som används i arbetet med samhällets krisberedskap.

    Definitionerna är bland annat hämtade från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) vägledning Gemensamma grunder för ledning och samverkan. Läs vägledningen på MSB:s webbplats

    Ordlista

    Aktör

    Formell organisation, antingen offentlig, privat eller ideell, eller ett spontant socialt nätverk, som har betydelse för hanteringen av samhällsstörningar.

    Extraordinär händelse

    En extraordinär händelse avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktig verksamhet eller samhällsfunktioner och kräver skyndsamma, samordnade insatser. Källa: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

    Helhetssyn

    Ett förhållningssätt som utgår från aktörers skyldighet att stödja och samverka med varandra, för att värna samhällets skyddsvärden på bästa sätt. Att ha en helhetssyn innebär att känna ansvar för mer än den egna uppgiften och att se sin egen och andra aktörers hanteringar som en helhet, för att tydligt bidra till att helheten använder samhällets samlade resurser effektivt.

    Hjälpbehov

    Den hjälp som behövs i samhället för att skydda människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokrati, rättssäkerhet, mänskliga fri- och rättigheter, miljö och ekonomiska värden samt nationell suveränitet.

    Informationsdelning

    Olika former av aktiviteter, med eller utan systemstöd, där information inhämtas, utbyts och förmedlas mellan aktörer i syfte att skapa förståelse för vad som har inträffat och vilka relevanta åtgärder som behöver vidtas.

    Inriktning

    Orientering av tillgängliga resurser mot formulerade mål. Inriktning är en effekt hos de resurser som hanterar samhällsstörningar. Varje aktör har alltid en egen inrikt¬ning. När flera aktörer fungerar tillsammans finns det också en aktörsgemensam inriktning

    Kris

    En kris är en oväntad händelse som berör många människor och stora delar av samhället. Den kan hota grundläggande värden eller viktiga samhällsfunktioner. En kris går utanför det vanliga och vardagliga. Att hantera krisen kräver samordnade åtgärder av flera aktörer. Det räcker inte med resurserna i vår vanliga organisation, hanteringen kräver ofta både förstärkning och uthållighet.
    Källa: krisinformation.se

    Krisberedskap

    Krisberedskap är förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder, den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer.Källa: Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap.

    Kriskommunikation

    Det utbyte och den samordning av information som sker inom och mellan aktörer, allmänhet och medier före, under och efter en kris. Kriskommunikationens syfte är att skapa gemensam mening om den faktiska händelsen.

    Ledning

    Funktion som, genom att en aktör bestämmer, åstadkom¬mer inriktning och samordning av tillgängliga resurser. Ledning förknippas ofta med hierarkier och enskilda organisationer, men kan också ske i aktörsgemensamma situationer. Ledning kan grundas i mandat (juridisk grund) eller i överenskommelse (social grund).

    Lägesbild

    En aktörs urval av särskilt viktiga aspekter från den till¬gängliga informationsmängden, i form av beskrivningar och bedömningar före, under och efter en händelse. Se även Samlad lägesbild.

    Mandat

    Den juridiska grund för ledning som följer av lag, uppdrag och ansvar.
    Mandat kan vara svaga (begränsade möjligheter till inflytande eller stort tolkningsutrymme) eller starka (stora möjligheter till inflytande och litet tolkningsutrymme). När mandat saknas kan en aktör ändå utöva ledning grundat på överenskommelse.

    Proaktivitet

    Tankar och handlingar som syftar till att förutse skeenden och ta initiativ så att tillgängliga resurser engageras så tidigt som möjligt och därmed förhindrar onödiga negativa konsekvenser.

    Påfrestning

    En påfrestning kan vara en händelse inom ramen för ordinarie verksamhet, men som berör genom sin omfattning, varaktighet eller närhet. Det kan vara ett dödsfall på arbetsplatsen, en olyckshändelse i en barngrupp, eller ett planerat stort arrangemang där vi har ansvar för genomförande, värdskap, deltagare och program. Det kan också vara en planerad händelse där det finns särskilda risker och sårbarheter kring genomförandet.

    Samhällsstörning

    Företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället.

    Samlad lägesbild

    Ett urval av information från flera aktörers lägesbilder, som ger en överblick över de medverkande aktörernas syn på den inträffade händelsen. En samlad lägesbild kan bestå av information och ge uttryck åt perspektiv som inte nödvändigtvis delas av alla aktörer. En samlad lägesbild ersätter inte de aktörsspecifika lägesbilderna utan är kompletterande.

    Samordning

    Anpassning av aktiviteter och delmål så att tillgängliga resurser kommer till största möjliga nytta. Samordning handlar om att aktörer inte ska vara i vägen för varandra, och hjälpa varandra där det går.

    Samverkan

    En funktion som, genom att aktörer kommer överens, åstadkommer inriktning och samordning av tillgängliga resurser.

    Skyddsvärden

    Värden, formulerade av regering och riksdag, som ska skyddas i arbetet med samhällsskydd och beredskap. De är:

    • människors liv och hälsa
    • samhällets funktionalitet
    • demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter
    • miljö och ekonomiska värden
    • nationell suveränitet.
    Redaktör
    Anna Yngvesson, Kommunikationsavdelningen
    Innehållsansvarig
    Håkan Nilsson, Kyrkokansliet i Uppsala
    Uppdaterad
    2018-06-27
    X
    Dokumentid: 1393515- Webid: 25281 - Unitid: 2147483487