Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Konfirmation

    Kyrkliga handlingarna i mångreligiös kontext

    Här finns en kort sammanfattning av Biskopsbrevet, De kyrkliga handlingarna i mångreligiös kontext. (2012)

    Hur kan Svenska kyrkan kan vara förankrade i sin identitet och öppen i möten med människor i en mångreligiös situation?

    2011 bestod 20 procent av Sveriges befolkning av människor med utländsk bakgrund. Utrikesfödda och barn till utrikesfödda. Få av de som kommer till Sverige kommer från en evangelisk-luthersk kyrka. Romersk-katolska kyrkan har vuxit och är både mångkulturell och flerspråkig. SKR har 28 medlemskyrkor och 18 av dem har en internationell ledning eller en ledning som finns i ett annat land.

     Att vara folkkyrka innebär att leva i dialog med människor, vare sig de är medlemmar eller inte och att finnas till för dem som bor eller vistas inom församlingens område. Vi behöver finna former för hur detta ska gestaltas i det mångreligiösa samhället.

     I vårt samhälle idag sker omflyttning i ett högre tempo. Transportmedel och kommunikationsteknologi gör det möjligt för många att ha täta kontakter med hemlandet och tydligare behålla eller upprätthålla sin kulturella identitet. Det mångkulturella och mångreligiösa mötet kompliceras av förenklade föreställningar om "den andre". 

    Ungdomar i Sverige som har föräldrar från ex mellanöstern eller Afrikas horn kan ofta leva med en roll hemma och en annan i skolan.  Det kan vara påfrestade men de har en kulturell kompetens och en kreativ förmåga att hantera parallella kulturer och identiteter.

     Vi lever nu i ett utpräglat mångreligiöst samhälle. Det finns församlingar där majoriteten av konfirmanderna kommer från andra kyrkor och även icke-kristna trossamfund.

    I mötet med människor av annan tro ökar intresset för den egna kristna traditionen. Det behövs en teologisk reflektion som fördjupar förståelsen av vår kyrkas tradition i relation till andra traditioner. 

    I relation till människor av annan tro finns det en spänning, men inte en motsättning mellan vittnesbörd och dialog.  Biskopsbrevet föreslår en inklusiv hållning som den enda rimliga för vår kyrka, dvs. en hållning som är öppen för att andra traditioner kan vara vägar till Gud, men samtidigt slår de vakt om den kristna trons särställning.

    Det som kan vara problematiskt för kyrkorna upplevs inte alltid som problem av den enskilda människan. Det finns en mångfald av religiös tillhörighet och människor som inte ser någon motsättning i att tillhöra olika religiösa traditioner, att vara kristen muslim eller judisk buddhist. Ett nytt religiöst landskap är på väg att breda ut sig oavsett hur trossamfunden ser på detta.

     

    Dop

    En grundtanke i vår dopgudstjänst är att Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. När biskopsbrevet säger att dopet ger gemenskap med Gud uttalar de sig inte om de icke döptas gemenskap med Gud. De betonar att alla människor är skapade till Guds avbild och genom det finns en grundläggande relation mellan människan och Gud.

     

    Konfirmation

    Dopet har ägt rum och konfirmationsgudstjänsten bekräftar och levandegör vad dopet redan gett. Konfirmationen har också funktionen att vara ett redskap i en ung människas sökande efter identitet. Med dopet som grund handlar det om att finna och stärka identiteten som kristen.

    I ett samhälle där kulturer möts är det viktigt att hjälpa ungdomar att finna denna identitet i dialog och samspel med, och inte i motsättning till, människor med andra trosövertygelser. Ett mål för konfirmationen är att hjälpa ungdomarna att bli sanna mot sig själva och öppna för andra.

    I en del församlingar, framför allt i storstäderna finns det i konfirmandgruppen ungdomar som inte tillhör Svenska kyrkan. I vissa församlingar är dessa i majoritet och kan komma såväl från andra kristna samfund som från en muslimsk, buddhistisk eller annan bakgrund. Det finns inga formella hinder för ungdomar som tillhör orientaliska, ortodoxa eller romersk-katolska kyrkor att delta i konfirmandarbetet. Men av ekumeniska skäl bör Svenska kyrkan visa respekt för de kyrkor som ungdomarna tillhör. Om de konfirmeras i Svenska kyrkan förutsätter det att de är medlemmar i Svenska kyrkan och att de då normalt förlorar sitt medlemskap i sin ursprungliga kyrka.

    Om barn från andra religiösa traditioner deltar i konfirmandundervisningen måste man försäkra sig om att föräldrarna vet vad det innebär och ger sin tillåtelse. Av respekt för andra religioner bör samtal föras med lokala andliga ledare så att vederbörande blir informerad.  När Svenska kyrkans medarbetare har god kunskap om andra religioner och religiösa traditioner, och kan knyta an till dessa, ger det en särskild dimension åt konfirmandtiden för alla som deltar.  

    I de fall då det finns ett gott samarbete med till exempel den lokala islamska församlingen kan ett alternativ vara att inbjuda till gemensamma samlingar om livsfrågor för ungdomar. Dessa kan leda till att några ungdomar väljer att gå vidare mot konfirmation och andra till ett fördjupat studium av Islam eller andra religiösa traditioner. 

    Vid de kyrkliga handlingarna i en mångreligiös kontext behöver vi som företräder Svenska kyrkan vittna om vår tro, utföra det som är förenligt med vår kyrkas bekännelse, visa öppenhet och omsorg om de människor som kommer ur en annan trostradition samt vara gränsöverskridande men inte gränslösa.

                                                                   (Sammanfattning Anna Lundgren)

     

     

     

     

    Redaktör och innehållsansvarig
    Maria Wingård, Avdelningen för kyrkoliv
    Uppdaterad
    2020-02-25
    X
    Dokumentid: 1262785- Webid: 25266 - Unitid: 2147483502