Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Juridik och kyrkorätt

    Kyrkoordningens bestämmelser kring tystnadsplikt och anmälningsskyldighet

    Den som i kyrkans verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd har från och med 1 januari 2012 en anmälningsskyldighet. Det beslutade kyrkomötet 2011. Samtidigt har även reglerna för diakonernas och prästernas tystnadsplikt blivit tydligare.

    I oktober 2011 beslutade kyrkomötet om ändringar i kyrkoordningen gällande tystnadsplikt och anmälningsskyldighet. Ändringarna som började gälla den 1 januari 2012 innebär bland annat följande:

    • Den största förändringen jämfört med tidigare är anmälningsskyldigheten. Det innebär att det nu finns en uttrycklig skyldighet för den som i kyrkans verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd, att anmäla detta till socialnämnden. Detta påverkar dock inte prästers absoluta tystnadsplikt vid bikt och enskild själavård.
    • Diakonernas tystnadsplikt gäller i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under enskild själavård. Tidigare gällde diakoners tystnadsplikt sådant som han eller hon fått veta under själavårdande samtal. Ändringen innebär dock ingen skillnad i sak jämfört med tidigare.
    • Vissa nya förbud i kyrkoordningen mot att röja uppgifter. Bland annat infördes ett förbud mot att röja uppgifter i Svenska kyrkans familjerådgivning.

    Anmälningsskyldighet

    Anmälningsskyldigheten finns reglerad i 54 kap. 13 a § i kyrkoordningen. Enligt bestämmelsen är den som i kyrkans verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd skyldig att genast anmäla detta till socialnämnden.

    Skyldigheten att anmäla missförhållanden rörande barn ger en tydlig signal om hur kyrkan anser att de som deltar i verksamheten ska agera, samt hur kyrkan ser på värdet av barns skydd.

    Den uttryckliga anmälningsskyldigheten ger diakoner rätt att bryta sin tystnadsplikt i sådana fall som omfattas av 54 kap. 13 a §. Präster och biskopar har också anmälningsskyldighet enligt 5 kap. 13 a §. Anmälningsskyldigheten gäller dock inte i fråga om uppgifter som biskop eller präst har fått veta under bikt eller enskild själavård. Det är den enskilda prästens ansvar att avgöra om en uppgift framkommit under enskild själavård eller vid annan verksamhet.

    Alla anställda omfattas av anmälningsskyldigheten. Det är viktigt att man till exempel på arbetsmöten och i introduktionen vid nyanställning sprider informationen om kyrkoordningens bestämmelser om anmälningsskyldighet. I anställningsavtalen ingår en lojalitetsplikt som innebär att anställda förväntas följa kyrkoordningen och därmed också iaktta anmälningsskyldigheten.

    Vidare ska även övriga frivilliga medarbetare vara skyldiga att anmäla missförhållanden. Här rekommenderas församlingar och samfälligheter att utnyttja möjligheten att låta frivilligarbetare skriva på en förbindelse om att följa kyrkoordningens bestämmelser om anmälningsskyldighet och förbud mot att röja uppgifter.

    De som endast deltar i en verksamhet utan att vara knutna till församlingen, exempelvis konfirmander eller föräldrar till barn i en barntimmegrupp, är inte skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten enligt kyrkoordningen.

    Sanktioner mot den som inte anmäler

    Vad händer då om man inte anmäler ett missförhållande? När det gäller sanktioner så är det detsamma som gäller utebliven anmälan av missförhållanden avseende barn som för andra brott mot kyrkoordningen. Om det framkommer att en präst eller diakon inte har gjort en anmälan till socialnämnden där så borde ha skett får domkapitlet pröva frågan inom ramen för sin tillsynsverksamhet och med de sanktionsmöjligheter som erbjuds inom denna.

    För enskilda som deltar i kyrkans verksamhet och som inte innehar vigningstjänst saknas reglering som möjliggör sanktioner mot den som låter bli att anmäla missförhållanden. I det fall en anställd har låtit bli att anmäla kan kollektivavtalets sanktioner användas, förutsatt att kollektivavtalet har ändrats så att en anmälningsskyldighet finns även där. Det kan dock inte garanteras att en kyrkoordningsbestämmelse av det här slaget arbetsrättsligt blir en del av anställningsavtalet. När det gäller frivilligarbetare finns det inga, annat än möjligen civilrättsliga, sanktioner att tillgripa vid när frivilligarbetaren inte anmäler.

    Tystnadsplikt

    Det finns särskilda regler för såväl diakoners som präster och biskopars tystnadsplikt.

    Diakoners tystnadsplikt

    Även om bestämmelsen gällande diakoners tystnadsplikt har ändrats från att tidigare ha gällt sådant som diakonen har fått veta under själavårdande samtal till att gälla sådant som diakonen har fått veta under enskild själavård, så innebär detta ingen ändring i sak gällande diakonens tystnadsplikt.

    Enligt 32 kap. 9 § i kyrkoordningen har den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som diakon tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under enskild själavård. Ett förbud mot att röja sådana uppgifter framgår också av 54 kap. 1 § andra stycket i kyrkoordningen. Tystnadsplikten hindrar dock inte att en sådan uppgift lämnas ut om personen i fråga godkänner att uppgiften lämnas ut, om diakonen har ålagts att uttala sig under ed, om det föreligger uppgifts-, informations- eller anmälningsskyldighet enligt lag, eller om det föreligger anmälningsskyldighet enligt 54 kap. 13 a § i kyrkoordningen.

    Om en diakon bryter mot sin tystnadsplikt kan han eller hon förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, få en prövotid för fortsatt behörighet eller få en skriftlig erinran. Det är domkapitlet som beslutar i sådana ärenden.

    Prästers tystnadsplikt

    Prästernas tystnadsplikt är densamma som tidigare.

    Enligt 31 kap. 9 § i kyrkoordningen har den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som präst tystnadsplikt i fråga om uppgifter som han eller hon har fått veta under bikt eller enskild själavård. Ett förbud mot att röja sådana uppgifter framgår också av 54 kap. 1 § första stycket i kyrkoordningen. Det finns inga undantag från prästens tystnadsplikt. Prästens tystnadsplikt är absolut.

    Om en präst bryter mot sin tystnadsplikt kan han eller hon förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, få en prövotid för fortsatt behörighet eller få en skriftlig erinran. Det är domkapitlet som beslutar i sådana ärenden.

    Nya förbud i kyrkoordningen mot att röja uppgifter
    Genom 2011 års kyrkomötes beslut tillkom några ytterligare förbud mot att röja uppgifter jämfört med vad som gällde tidigare.

    Det är förbjudet att lämna uppgifter om en enskild person om det finns en misstanke om att hon eller han kan komma att utsättas för hot eller våld. Enligt 54 kap. 4 c § i kyrkoordningen gäller förbudet uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denna . Förbudet gäller också motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs. – Undantag från förbudet i 54 kap. 4 c § i kyrkoordningen finns i 54 kap. 14, 15 och 16 §§ i kyrkoordningen.

    Enligt 54 kap. 4 d § i kyrkoordningen gäller i verksamhet som avser framställning av statistik förbud mot att röja uppgift som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Förbudet gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen i fråga eller någon närstående lider skada eller men.  Undantag från förbudet i 54 kap. 4 d § i kyrkoordningen finns i 54 kap. 14, 15 och 16 §§ i kyrkoordningen.

    Enligt 54 kap. 4 e § i kyrkoordningen gäller i kyrkans familjerådgivning förbud mot att röja uppgifter som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen. Av socialtjänstlagen (2001:453) framgår att förbud mot att röja uppgifter också gäller i familjerådgivning enligt den lagen. Undantag från förbudet i 54 kap. 4 e § i kyrkoordningen finns i 54 kap. 14 och 15 a §§ i kyrkoordningen.
    Enligt 54 kap. 5 § i kyrkoordningen gäller i kyrkans affärsverksamhet förbud mot att röja uppgifter om affärs- och driftsförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas om uppgiften röjs. Detta gällde även tidigare, men man har nu gjort ett tillägg i bestämmelsen som slår fast att under motsvarande förutsättningar gäller förbud hos Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar mot att röja uppgifter om affärs- och driftsförhållanden hos bolag, förening eller stiftelse som driver affärsverksamhet och där kyrkan utövar ett bestämmande inflytande. – Undantag från förbudet i 54 kap. 5 § i kyrkoordningen finns i 54 kap. 14, 15 och 16 §§ i kyrkoordningen.

    Smärre ändringar har också gjorts i förbudsbestämmelsen i 54 kap. 6 § i kyrkoordningen.

    Redaktör och innehållsansvarig
    Migelle Wikström, Juridik och kyrkorätt
    Ansvarig för intranätet Juridik och kyrkorätt
    Migelle Wikström, Juridik och kyrkorätt
    Uppdaterad
    2020-02-24
    X
    Dokumentid: 753260- Webid: 25295 - Unitid: 2147483474