Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Juridik och kyrkorätt

    Likställighetsprincipen vid diakoni

    Diakoni för alla som vistas i församlingen 

    Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen. Diakoni är en av församlingens grundläggande uppgifter (kyrkoordningen 2 kap. 1 §). Det kan innefatta att hjälpa och stödja människor i fysisk, psykisk och andlig nöd, samt att motverka sådant som medför mänsklig nöd.  

    Anta riktlinjer och principer på lokal nivå 

    Församlingen behöver ha antagna riktlinjer och principer för hur församlingens diakonala hjälpverksamhet ska bedrivas.

    Riktlinjerna och principerna behöver vara utformade på ett objektivt och enhetligt sätt så att stöd inte ges grundat på tillfälligheter och subjektiva grunder. Församlingen kan ha sådana riktlinjer och principer i t.ex. församlingsinstruktionen, riktlinjer för diakoni eller andra styrande dokument. 

    Likställighetsprincipen ger ramarna 

    Svenska kyrkan har sedan länge en likställighetsprincip, och följande står i kyrkoordningen 2 kap. 4 § “En församling ska behandla dem som tillhör församlingen lika om det inte finns sakliga skäl för något annat.” Det är också rimligt att följa denna kyrkliga likställighetsprincip vid hjälp och stöd till personer som vistas inom församlingens geografiska område och inte är församlingsmedlemmar.

    Likställighetsprincipen tilldelar inte församlingen någon kompetens i sig, utan sätter ramar/gränser för vad församlingen får göra inom sin kompetens när församlingen bedriver sin verksamhet.

    Likställighetsprincipen tillåter saklig särbehandling 

    Likställd innebär att två personer i samma situation ska behandlas lika och erbjudas samma tjänster. Likställighetsprincipen skyddar mot osaklig särbehandling. Principen säger alltså att det är tillåtet med saklig särbehandling. En särbehandling av viss grupp gentemot annan grupp, eller viss person gentemot annan person, måste vara motiverad med sakliga skäl för att vara tillåten.

    Det krävs objektiv grund för att en församling ska kunna ha tillåten särbehandling av vissa personer eller vissa grupper av personer. Det behöver finnas beslut i församlingen om särbehandling som grundar sig på rationella hänsyn och sakliga överväganden. Det får inte finnas något godtycke. Man måste kunna motivera särbehandlingen med sakliga skäl. Särbehandling får inte vila på orättvis grund och får inte vara osaklig

    Det kan inte överlämnas till enskilda medarbetare att avgöra om det är sakligt att hjälpa en viss person i en viss situation, för då är det risk för en godtycklig bedömning, vilket inte likställighetsprincipen tillåter. Medarbetare ska kunna luta sig mot församlingens antagna riktlinjer och principer, när medarbetarna ger stöd till människor, så att stödet är en saklig särbehandling som är tillåten enligt likställighetsprincipen. 

    Redaktör och innehållsansvarig
    Hannah Nilsson, Kyrkokansliet i Uppsala
    Ansvarig för intranätet Juridik och kyrkorätt
    Migelle Wikström, Juridik och kyrkorätt
    Uppdaterad
    2020-04-23
    X
    Dokumentid: 1492722- Webid: 25295 - Unitid: 2147483474