Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Ekonomi och finans

    Modell för verksamhetsindelning 2011

    Under de senaste åren har arbetet med att uppdatera och omarbeta den tidigare verksamhetsindelningen pågått på kyrkokansliet. Arbetet är nu avslutat och modellen har antagits av Svenska kyrkans redovisningskommitté, KRED.

    Modellen är anpassad till dagens behov av intern redovisningsinformation. Den nya modellen för verksamhetsindelning innehåller anvisningar, definitioner, ny kodplan och kompletterande information för att stödja församlingens arbete med att utveckla internredovisningen.

     

    Ikraftträdande samt övergångsperiod

    Modellen gäller från 2011. Det är fritt att tillämpa modellen redan från 2012 års budget.

    Det är troligtvis inte möjligt för alla enheter att genomföra förändringen redan under innevarande år och därför kommer hjälpmedel att tillhandahållas i samband med inrapportering av den ekonomiska redogörelsen. Det kommer vara möjligt att lämna driftredovisningen på samma sätt som tidigare under en övergångsperiod.

    Modellen kommer att gälla fullt ut från och med räkenskapsår 2014 (inrapporteringsår 2015).

    Tvingande?

    Modellen är ett stöd för församlingens/samfällighetens internredovisning. Varje enhet väljer själv sin egen struktur för internredovisning. Inhämtning av den ekonomiska redogörelsen, som bland annat ligger till grund för det kyrkliga utjämningssystemet, kommer dock att vara baserad på den indelning som presenteras i modellen.

    Förändringar i ekonomisk redogörelse

    Den ekonomiska redogörelsens avsnitt om driftredovisningen kommer att byggas om i enlighet med den nya modellen (se Modell för verksamhetsindelning 2011, kapitel 5.1, sid 16-17).

    Nytt blir att även att de interna posterna samt de finansiella posterna kommer att ingå i driftredovisningen.

    Förändringar i modellen

    I den tidigare verksamhetsindelningen har fokus till stor del legat på fastigheter. Ungefär hälften av de olika programmen har avsett fastighetsförvaltning ur olika perspektiv (kyrklig jord, kyrkor och församlingshem, övriga fastigheter och begravningsverksamhetens fastigheter). Den nya modellen lyfter upp den grundläggande uppgiften som huvudsakligt uppdrag och övrig verksamhet som stöd för denna. Detta görs för att betona Svenska kyrkans uppdrag och särdrag. Det innebär också att vi får en förskjutning från det tidigare kommunala arvet mot en anpassning till den faktiska verksamheten såsom den beskrivs i församlingsinstruktioner, i församlingsblad, på webbplatser och i verksamhetsplaner.

    Det nya verksamhetsområdet Övrig kyrklig verksamhet består av verksamhet som tidigare bland annat ingått i Övrig församlingsverksamhet, Serviceverksamhet, Församlingsverksamhet och Övriga fastigheter. Motivet till förändringen har i huvudsak varit skatterättsligt. Gemensamt för dessa verksamheter är att de är att betrakta som verksamhet som har nära och naturlig anknytning till den grundläggande uppgiften eller begravningsverksamheten men som inte är en del av dessa. Redan tidigare har det funnits skatterättsliga skäl att särredovisa dessa. Den nya indelningen underlättar detta arbete. Genom att sammanföra och koda om verksamheten tydliggörs att dessa verksamheter skiljer sig från den grundläggande uppgiften men att de ändå har en nära och naturlig anknytning till den verksamhet som Svenska kyrkan, enligt skattelagstiftningen, är skattebefriad från.

    Skattemässigt har Svenska kyrkan krav på sig att särredovisa den fastighets- och lokaluthyrning som är skattepliktig. Administrativt merarbete reduceras genom att de skattepliktiga delverksamheterna, som ska särredovisas i inkomstdeklarationen, samlas i en egen verksamhet, Skattepliktig rörelse.

    När det gäller begravningsverksamheten samt fastigheter har staten redan tidigare ställt krav på särredovisning. Här är den enda större skillnaden kodnumreringen. Detta medför att församlingens fastigheter kan hamna inom olika verksamhetsområden beroende på användningen. En samlad bild av fastigheternas intäkter och kostnader kan dock alltid sammanställas inom ramen för internredovisningen.

    Nyttan

    Genom att tydligt redovisa den samlade kostnaden för en verksamhet, med relevanta nyckeltal, finns ett bättre beslutsunderlag inför beslut om förändringar. Konsekvenserna av en förändring framgår också tydligare när det blir synligt om en förändring beror på förändrade personalresurser eller förändring av övriga drifts-/verksamhetskostnader.

    Nyttan avseende möjligheter till jämförelse mellan olika enheter ökar väsentligt – här handlar det om att lära av varandra och att vara varandras goda exempel. De nyckeltal som kan skapas för fastighetsförvaltningen innebär att jämförelser kan göras med andra branscher med stora fastighetsinnehav.

    Verksamheten ska mätas – inte individen

    Inför beslut om prioriteringar och omfördelningar är det av stor vikt att de resurser som krävs, och därmed kostnaderna, för en väl fungerande verksamhet redovisas. För att en resursförändring ska ge effekt handlar det troligtvis om förändringar av personalresurserna – kostnaderna för övrigt material och livsmedel torde vara marginella i jämförelse med personalkostnaderna (fastigheter undantagna).

    Syftet med denna fördelning är att få fram den totala kostnaden för respektive verksamhet. Syftet är inte att mäta individens arbetsinsats – för detta bör det redan idag finnas andra metoder som ligger helt utom ramen för intern-redovisningen.

    Behov för framtiden

    Svenska kyrkan står inför en framtid som innebär minskade intäkter, ökade kostnader och högre krav, både internt och externt, avseende redovisning. Församlingar och samfälligheter kommer att ställas inför allt mer omfattande prioriteringskrav. För att kunna ta beslut krävs goda beslutsunderlag. Detta medför att kvaliteten på Svenska kyrkans driftredovisning måste höjas från den nuvarande nivån. Det är också rimligt att verksamhetsindelningen i högre grad anpassas efter Svenska kyrkans verksamhet och inte lever kvar i det kommunala 1950-talet. För att kunna bedöma hur församlingens olika resurser fördelas - vilket är nödvändigt inför beslut om framtidens verksamhet - krävs en förändrad internredovisning.

    Planeringsprocessen

    Frågan om hur och när den nya verksamhetsindelningen ska införas är en operativ handläggningsfråga. Den hanteras inom ramen för kyrkoherdens operativa ledningsansvar. Kyrkoherde bör, i samråd med ekonom, planera införandeprocessen; i vilken ordning införandet ska ske, hur arbetet med upprättande och sammanställning ska genomföras, införandetidpunkt osv. I flerpastoratssamfälligheter bör samråd ske mellan samfällighetens kansli och kyrkoherdarna.

    Information, anvisningar, rådgivning och utbildning

    Kyrkokansliet hanterar frågor om information, anvisningar, rådgivning samt utbildning i verksamhetsindelning och övriga ekonomifrågor genom enheten Kyrklig ekonomi. För information om aktuella kurser, klicka här, där anmälan även kan ske.

    Redaktör
    Liselotte Ågren, Kyrklig ekonomi
    Innehållsansvarig
    AnnMargaret Dahlström, Kyrklig ekonomi
    Uppdaterad
    2018-03-07
    X
    Dokumentid: 125746- Webid: 102661 - Unitid: 2147483357