Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Ekonomi och finans

    Kyrkkontot

    Kyrkkontot är Svenska kyrkans gemensamma koncernkonto i Swedbank. Kontot behövs för att bland annat kyrkoavgifter ska kunna förmedlas i enlighet med kyrkoordningen. Alla ekonomiska enheter i Svenska kyrkan är obligatoriskt anslutna till kyrkkontot genom egna underkonton.

    Förutom kyrkoavgifterna sker samtliga utbetalningar från den nationella nivån till enheternas respektive underkonto i denna struktur, exempelvis kyrkoantikvarisk ersättning.

    Räntor och krediter 

    Här får du information om det som är viktigast att veta om räntor och krediter på kyrkkontot.

    Aktuella räntor

    Skapad:2013-10-23 10:30:00

    Inlåningsränta = 0,25 %
    Utlåningsränta = 0,90 % *
    Reporänta =  0,00 %

    Gäller från och med 2020-01-08

    Medelränta på kyrkkontot under 2020 = 0,25 %

    * Räntan för utlåning på kyrkkontot beräknas som reporänta plus 0,90 procent.​

    Extra ränteutdelning 

    Förvaltningsresultatet inom kyrkkontot har vissa år gjort det möjligt att dela ut en extra ränta. I tabellen nedan redovisas genomsnittsräntorna för kyrkkontot de senaste fem åren.

    I tabellen redovisas de årliga genomsnittsräntorna för kyrkkontot de senaste fem åren.

     

    Ränta på kyrkkontot

    Extra ränta

    Total ränta

    2017

    0,0 %

    0,3 %

    0,3 %

    2018

    0,0 %

    0,05 %

    0,05 %

    2019

    0,0 %

    0,9 %

    0,9 %

    2020

    0,25 %

    0,65 %

    0,9 %

    2021

    0,25 %

    0,1 %

    0,35 %

    ​​​

    Inlåningsränta

    Inlåningsräntan betalas av nationell nivå och följer Riksbankens reporänta med ett påslag på 0,25 procent.  

    Intern rörelsekredit

    Nationell nivå erbjuder också en intern rörelsekredit (motsvarande en checkräkningskredit) till intresserade enheter. Årsavgiften för denna tjänst är 0,5 procent av kreditbeloppet.

    Ränta på utnyttjad kredit beräknas med utgångspunkt i Riksbankens reporänta plus 0,90 procent. Storleken på krediten får uppgå till en tolftedel av enhetens årliga kyrkoavgifts­intäkt.

    Ansökan sker till finansenheten på nationell nivå där kreditprövningen sker. Ett av kraven i kreditprövningen är att kontot används som huvudsakligt transaktions­konto.

    Du hittar ansökningsblanketten här>>. Fyll i den elektroniskt skriv ut och skicka som vanligt brev, till Svenska kyrkan, Kyrkkontot, 751 70 Uppsala. Bifoga även protokollsutdrag som visar behörig företrädare/firmatecknare.  

    Betalning av räntor

    Kyrkkontots räntor sätts in på enheternas konton den sista bankdagen i mars, juni, september och december.     

    Årsbesked 

    Saldot på kyrkkontot är i juridisk mening en fordran på Svenska kyrkans nationella nivå, eftersom kontot är en del av Svenska kyrkans koncernkonto. Årsbeskedet som skickas ut från Swedbank till din enhet visar därför 0 kr för kyrkkontot.

    Fordran eller skuld till Svenska kyrkans nationella nivå avseende behållning på kyrkkontot styrks i stället med kontoutdrag per den 31 december. Enligt KRED (Svenska kyrkans redovisningsråd) så kan revisorer begära att få syna saldot på kontot. Med utgångspunkt i kontoutdraget kan revisor och tjänsteman logga in på Swedbanks internetbank och titta på saldot per den 31 december. Det går också bra att ta en skärmdump för att visa revisorerna att saldona stämmer överens.

    Ramavtal för kyrkkontot och betalterminaler

    Svenska kyrkan har ramavtal som din enhet kan välja att använda:  

    Swedbank - Kyrkkontot

    Babs betalterminaler 

    Inga avgifter för betaltjänsterna  

    Nationell nivå fakturerar inte kyrkans enheter några kostnader för betaltjänster som ingår i kyrkkontot, leverantörsbetalningar, lönebetalningar och ankommande betalningar.  

    Kostnaderna för betaltjänsterna tas från den extraränta som är kopplad till kyrkkontot. Detta avdrag är inget som enheterna märker speciellt mycket av. Den extra räntan reduceras med enbart 0,03 procent, vilket betyder cirka 30 kronor för ett genomsnittssaldo på 100 000 kronor.

    Fördelen är att detta minskar administrationen hos församlingar, pastorat, och stift, samt även hos de prästlönetillgångar som ansluter sig.

    Råd och tips

    Här kommer några enkla råd och tips för en effektiv lönehantring. 

    Spara in porto för utskick av lönebesked på papper

    I stället för att låta banken distribuera lönebesked på papper rekommenderar vi en övergång till bankens tjänst för elektroniska lönebesked eller distribution av elektroniska lönebesked på annat sätt. Till exempel publicering i rapporteringssystemen för tid och resor.

    Information om lönehantering

    Undvik pappersaviseringar

    I stället för att få kvitton och bekräftelser på utförda betalningar eller bankgiroinbetalningar per post hämtas de direkt i internetbanken. Tjänsten är kostnadsfri och man får tillgång till dokumenten tidigare än om de skickas med posten. Ett elektroniskt dokument kan heller inte försvinna i postgången.

    Internetbanken - insättningsuppgift bg

    Internetbanken - kontoinformation

    Betala med bankgiro i stället för plusgiro 

    Vi rekommenderar att betalningar görs via bankgiro. Bankgirot är avgiftsfritt att använda till skillnad mot plusgirot som har avgifter för att ta emot och skicka betalningar. ​

    Betala löner via Swedbank

    Vi rekommenderar att lön via Swedbank, så kallad SUS-lön, används i stället för lön via bankgirot. Kostnaden för SUS-lön är hälften mot lön via bankgirot.

    Några av fördelarna med Swedbank SUS-lön:

    • Återrapportering via mejl på inläsningen av lönefilen från ekonomisystemet.
    • Återrapportering i internetbanken av löneutbetalningen.
    • Elektroniskt lönebesked till de anställda. ​

    Redaktör och innehållsansvarig
    Johan Barkfeldt, Ekonomi- och finansavdelningen
    Uppdaterad
    2022-01-25
    X
    Dokumentid: 27834- Webid: 102661 - Unitid: 2147483357