Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Diakoni

    Utförare av offentligt finansierade välfärdstjänster

    Om en församling vill gå in i rollen som utförare av offentligt finansierade välfärdstjänster sker detta i regel på den konkurrensutsatta marknaden. Det innebär att man går in i ett sammanhang där det råder marknadskonkurrens om uppdrag som finansieras av skattemedel.

    Enligt Kyrkoordningen får Svenska kyrkans församlingar bedriva näringsverksamhet om den har en naturlig anknytning till den grundläggande uppgiften.

    Varje församling är fri att själv ta ställning till om den vill fungera som en utförare av offentligt finansierade välfärdstjänster, samt i vilken omfattning och av vilken svårighetsgrad. I dagsläget är det dock mycket ovanligt att församlingar verkar som utförare av offentligt finansierade välfärdstjänster. 

    Finansieras av skattemedel

    Att verksamheten är offentligt finansierad innebär att den bekostas av skattemedel, och att staten, landstinget eller kommunen står som garant för verksamheten. De har också ansvar för uppföljning och kontroll av hur tjänsten utförs.

    Vinst återinvesteras

    Eftersom Svenska kyrkan är en idéburen aktör inom det civila samhället så sker ingen vinstutdelning, utan allt eventuellt överskott ska återinvesteras i verksamheten.

    Lagreglerat

    Verksamheter där en församling kan agera som utförare regleras genom Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller Lagen om valfrihetssystem (LOV). Exempel på sådana verksamheter är särskilt boende för äldre, hem för vård och boende (HVB), sjukvård, familjerådgivning, hemtjänst, förskola, skola, natthärbärge, verksamhet enligt LSS och arbetsmarknadsrelaterade insatser. Utöver det finns andra bestämmelser som kan spela in, exempelvis hantering av bygglov eller liknande.

    Välfärdstjänster av olika svårighetsgrad

    I Svenska kyrkans utredning Arbetsformer i förändring- församlingens uppgift och förutsättningar (2009), gjordes skillnad på välfärdstjänster av olika svårighetsgrad. 

    Flexibla tjänster

    Som flexibla, eller ”lättare” välfärdstjänster räknas sådana som ligger relativt nära församlingens verksamhetsformer och som i viss mån kan integreras i den existerande organisationsstrukturen. ​Det kan vara arbetsmarknadsrelaterade projekt, förskola eller familjerådgivning.

    Komplexa tjänster

    De mer komplexa tjänsterna kännetecknas av exempelvis ansvarsreglering genom olika lagar, krav på specialutrustade lokaler och höga krav på verksamhetsadministration och professionalitet. 

    Det innebär krav som kan vara svåra att leva upp till för en församling. Några exempel är särskilt boende för äldre eller HVB-hem för unga med svår social problematik. I en tidigare utredning påpekade man att stora uppdrag riskerar att äventyra församlingars ekonomi och ta fokus från församlingens egen verksamhet. I biskopsbrevet om diakoni sägs därför att det finns goda skäl att församlingarna är öppna för samverkan med diakoniinstitutioner och stadsmissioner om de vill utveckla det diakonala arbetet i en sådan riktning. Dessa har ofta den erfarenhet som behövs och kan därför fungera som kunskaps- och inspirationskällor.

    Det viktigaste är emellertid att församlingen är medveten om vad den ger sig in på och att skaffar sig den kompetens som behövs.  ​​

    Läs mer: tips och råd om att vara utförare.

    Redaktör
    Ann-Mari Lundholm, Kommunikationsavdelningen
    Innehållsansvarig
    Magnus Bodin, Avdelningen för kyrkoliv
    Uppdaterad
    2018-06-28
    X
    Dokumentid: 1399791- Webid: 37984 - Unitid: 2147483410