Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Diakoni

    Råd i rollen som utförare

    Om församlingen väljer att gå in i en roll som utförare av offentligt finansierade välfärdstjänster ska det finnas en koppling till den grundläggande uppgiften.

    Samtidigt handlar utförarrollen mycket om ett affärsmässigt tänk som kräver både professionalitet och fackmannakunskap. Regelverk och annat som man måste känna till kan vara omfattande. Som utförare får man också vara beredd på att den verksamhet man får ersättning för på olika sätt kommer att kontrolleras. Det behöver inte vara något som ska avskräcka, men det är något man bör vara medveten om.

    Råden nedan är tänkta att ge en orientering kring vad som kan behövas om man önskar gå in i rollen som utförare. Det viktigaste rådet är emellertid: skaffa särskild kompetens.

    • Använd kontakter. Att bli utförare åt myndigheter skiljer sig från rollen som samverkanspart. Men en god samverkan skapar förtroende och kan vara en grund för vidare samspel. Skapa goda relationer till ansvariga tjänstemän.
    • Börja i liten skala.
    • Formulera visionen och verksamhetsidén. Denna måste bygga på efterfrågan. Beskriv den verksamhet som församlingen vill utföra, varför ni vill göra det och varför just ni bör få förtroende att utföra den. Läs mer om Socialt företagande.
    • Skaffa entreprenörskompetens. När visionen blivit till verksamhetsidé krävs någon som kan arbeta vidare med att skapa förutsättningar för att förverkliga den. Detta kräver professionell kompetens. Om det inte finns hos någon anställd kan kunskapen finnas hos någon förtroendevald eller hos någon ideell. En samverkan med exempelvis en stadsmission, en diakoniinstitution eller organisationen Hela Människan kan också vara en möjlig väg. Men räkna med att församlingen kommer att behöva anställa någon som arbetar med frågan, eller köpa in konsulttjänster.
    • Gör en affärsplan. Vad är det för utföraruppdrag som ska säljas? Församlingen måste se till att verksamheten på sikt går runt, och med ett visst överskott för verksamhetsutveckling.Tips på affärsplan Hur mycket pengar och resurser kan församlingen tänka sig att satsa i ett uppstartsskede?
    • Gör riskanalys. En riskanalys identifierar risker med idén. Den värderar också sannolikheten för att risken ska inträffa samt konsekvenserna om den gör det. På så vis kan man bedöma om det är värt att genomföra idén och hur man i så fall ska hantera eventuella problem, eller om riskerna är för stora. Det finns många olika modeller för riskanalys. Några tips ges här.
    • Ta del av styrdokument, lagar, bestämmelser och det upphandlingstekniska. Vilka lagar och bestämmelser är det som styr den typ av verksamhet som församlingen vill starta? Vid exempelvis förskola och skola gäller skollag och läroplan. I andra fall gäller andra styrdokument. Vissa verksamheter kräver särskilda tillstånd av exempelvis IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Lokalerna behöver vara ändamålsenliga. Det finns bestämmelser om brandsäkerhet, hygien, mathantering, arbetsmiljö, arbetsrätt, skatter etc. Inträdet på marknaden sker antingen genom Lagen om offentlig upphandling (LOU) eller Lagen om valfrihetssystem (LOV). Upphandlingsmyndigheten ger information till den som är leverantör i offentlig upphandling. Där finns också vägledning för utförare inom LOV. På  sidan Valfrihetswebben finns bl.a en lista över vilka kommuner som har infört LOV. I upphandlingar är tiden ofta knapp, och villkoren komplicerade. Bevaka när offentliga upphandlingar utlyses
    • Välj företagsform/associationsformDet viktigt att inte blanda ihop församlingens egen ekonomi med utförarverksamhetens. Det är inte meningen att kyrkoavgiften ska gå till sådant som ska vara skattefinansierat. I rollen som utförare av offentligt finansierade välfärdstjänster kan krävas stora ekonomiska satsningar, exempelvis för att bekosta lokaler och personal. Verksamheten är dessutom ibland momspliktig. Därför behöver församlingen fundera över vilken företagsform som är lämpligast. Tidigare har stiftelser och föreningar varit vanliga. Det innebär dock att församlingen juridiskt sett lämnar ifrån sig kontrollen. Det finns många föreningar och stiftelser som från början uppfattats som en del av eller väldigt nära församlingars verksamhet, men som så småningom blivit helt åtskilda. Aktiebolag som verksamhetsform är dock ett alternativ som församlingen lättare kan kontrollera, om det organiseras som ett dotterbolag direkt under församlingens kyrkoråd. Ett längre resonemang om företagsformer mm finns i Svenska kyrkans utredningar. 2009:1 Arbetsformer i förändring
    • Skapa en styrgrupp. Ibland behövs snabba beslut. Det är exempelvis inte säkert att församlingens vanliga rutiner för att exempelvis snabbt anställa personal räcker. Församlingen måste kunna leva upp till sina avtal.
    • Anställ rätt kompetens. I utföraruppdrag behövs personal med den utbildning som krävs för uppdraget. En del utföraruppdrag kräver särskild utbildning hos chefen, ex. förskola och HVB-hem. Vidare ska inte ideella användas till de grundläggande utföraruppgifterna, men de kan komplettera med värdefulla kring-insatser.
    • Använd kvalitetsledningssystem. I rollen som utförare behöver församlingen kunna visa uppdragsgivaren att verksamheten håller god kvalitet. Verksamheten behöver regelbundet utvärderas och kvalitetssäkras. Församlingen bör använda sig av ett vedertaget kvalitetsledningssystem.
    • Värna röstrollen. Var tydlig med att församlingen alltid har en roll som röstbärare. Klargör förväntningar åt båda håll om hur kritik ska hanteras.




     

    Redaktör
    Ann-Mari Lundholm, Kommunikationsavdelningen
    Innehållsansvarig
    Magnus Bodin, Avdelningen för kyrkoliv
    Uppdaterad
    2018-06-27
    X
    Dokumentid: 1396976- Webid: 37984 - Unitid: 2147483410