Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Diakoni

    Om IOP

    Idéburet Offentligt Partnerskap – IOP – är en särskild form av samverkan mellan en eller flera idéburna organisationer utan vinstsyfte och en eller flera offentliga parter kring en specifik verksamhet.

     

    Att ingå ett IOP-avtal är ett sätt att i formaliserad form enas om samverkan kring en verksamhet.

    IOP-avtal skrivs ofta runt en speciell verksamhet, som ägs av den idéburna organisationen, men som den offentliga sektorn vill uppmuntra och på olika sätt medverka i. Offentlig part är oftast kommun men kan även vara regional eller till och med statlig.

    Gemensam process

    Såväl beställning som problemformulering sker i ett IOP i ett processamtal. Det innebär att ingen av parterna har ensamrätt på att beskriva varför något ska göras, vad som ska göras eller hur finansieringen ska se ut. Avtalet tas fram tillsammans. Det är viktigt att vara medveten om att ett IOP inte i sig är en finansieringsmodell. Det är ett samverkansavtal som bland annat reglerar finansiering.

    IOP kan vara ett sätt att få ett mer jämbördigt samtal mellan en offentlig instans och en idéburen organisation. I avtalet bestäms genom en gemensam process vad partnerskapet gäller, vilka resurser respektive part ska bidra med, hur länge avtalet ska gälla med mera.

    Den offentliga parten bör ha insyn i verksamheten, kunna påverka och följa upp verksamheten men ska inte detaljstyra den. Offentlig part bidrar oftast – men inte självklart – med ekonomiskt stöd. Bidraget ska dock inte inkräkta på organisationens självbestämmanderätt.

    Saknas kommersiell marknad 

    Den avtalade verksamheten ska inte ha ekonomiska drivkrafter och det ska saknas en kommersiell marknad. Istället för att det offentliga lägger en beställning som olika utförare får konkurrera om på marknaden, sker ett samtal kring en problembeskrivning som helst har lyfts av den idéburna organisationen. (Det är inget krav att det är den idéburna som tar kontakt, men i det fall den offentliga parten gör det är det viktigt att det inte handlar om en beställning. Det är för att minska tendenser till beställning som det ses som en fördel om den idéburna tar kontakten.)

    IOP är ett alternativ mellan förenings/verksamhetsbidrag och upphandling och kan användas när ingen av dessa alternativ riktigt passar. 

    Även om det enligt Forum för idéburna organisationer med social inriktning år 2017 uppskattningsvis fanns runt 100 IOP i landet så finns det fortfarande osäkerhet kring formen. IOP som modell har tagits fram av Forum.

    Det kan röra allt från ovana vid denna typ av samverkansorienterat avtal, till direkt osäkerhet kring juridisk hållbarhet. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en rapport som beskriver hur ett partnerskap kan tas fram. Skriften vänder sig kommuner och landsting/regioner, men kan vara bra att läsa även för idéburna. SKL (2018), Utveckla idéburet offentligt partnerskap i kommuner landsting och regioner.
    Där tas även de juridiska aspekterna upp. Ett annat exempel på stödjande dokument som församlingen kan hänvisa till om de möter osäkerhet hos kommunen finns hos Göteborgs stad. Sammanfattningsvis är deras juridiska bedömning att ett IOP-avtal inte bryter mot kommunallagen, upphandlingslagstiftningen eller statsstödsreglerna om det ingås inom de kriterier som har angetts för ett IOP. Här återfinns de kriterierna under checklistan på sidan 6 i dokumentet.

    Redaktör
    Ann-Mari Lundholm, Kommunikationsavdelningen
    Innehållsansvarig
    Uppdaterad
    2018-09-26
    X
    Dokumentid: 1409877- Webid: 37984 - Unitid: 2147483410