Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Diakoni

    Församlingen som välfärdsaktör

    För att församlingen ska kunna utvecklas och verka i samhället utifrån sina egna drivkrafter och värden behöver den vara medveten om och tydlig med sin identitet och klar över hur den tolkar det diakonala uppdraget.

    Hur en församling väljer att engagera sig i välfärdssamhället påverkas av den teologiska självförståelsen, och det har därför med kyrkosyn och diakonins identitet att göra. Detta ställs sedan i relation till vilka behov som finns i omvärlden, och hur dessa i sin tur kan kopplas till vilka möjligheter som ges. ​​I Vägledning för diakoni finns underlag för församlingen att arbeta med detta.

    I det följande behandlas olika relationer som församlingens diakonala verksamheter kan ha till dagens välfärdssamhälle. Texten utgår från fyra roller: verksamhet i egen regi, röstbärare, samverkanspart samt utförare av offentligt finansierade välfärdstjänster. Texten vänder sig främst till de som arbetar med styrning, ledning och diakonal verksamhetsutveckling i en församling. Den belyser olika frågor som församlingen kan behöva ta ställning till och ger tips och råd från personer med erfarenhet från att verka inom någon eller några av rollerna. 

    Svenska kyrkans
    roller i välfärden
    Att överväga
    innan beslut
    Konkreta
    tips och råd

    En rättvis plats för alla

    Själva idén om välfärdssamhället, som ett system som är inrättat för att solidariskt dela på ansvar för bl.a. social omsorg och utbildning, ligger nära kristna värderingar och budskap om omsorg, rättvisa, hållbarhet och jämlikhet. Eftersom Svenska kyrkans församlingar finns närvarande över hela landet kan de fungera som en påminnelse om och främjare av dessa värderingar. Det märks exempelvis vid händelser av kris och katastrof, då det omgivande samhället förväntar sig att kyrkan ska öppna sina portar och bli en samlingsplats för omsorg, tröst, hopp och engagemang.

    I skriften Kyrkans plats i det offentliga rummet bekräftar Lutherska världsförbundet (LWF) kyrkans kallelse att verka i världen. I skriften formuleras bl.a. en handlingsplan utifrån fem punkter: analysera samhällsfrågor utifrån delaktighet, skapa tillitsfulla relationer, utmana orättvisor, upptäck tecken på hopp, samt ge stöd till människor i nöd. Ärkebiskop Antje Jackelén skriver i förordet att ”det offentliga rummet bör vara en rättvis plats för alla, en plats som ger lika tillträde till beslutsprocesser, som innebär trygghet också för de mest utsatta och där samverkan mellan olika grupper kan ske på ett meningsfullt sätt".  

    Vad är välfärd?

    Enligt Sveriges grundlag (1 kap 2§ 3) åligger det staten att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning, samt att verka för social omsorg och trygghet. Det är grunden för vad vi kallar välfärdssamhället.

    Ibland används även uttrycket välfärdsstat. Välfärdsstat och välfärdssamhälle är snarlika begrepp. Förenklat uttryckt kan en välfärdsstat sägas vara ett samhälle som har byggt upp egna institutioner som på olika sätt ska trygga medborgarnas möjligheter till grundläggande goda levnadsförhållanden. I ett välfärdssamhälle är dessa funktioner fortfarande offentligt finansierade, men kan även utföras av andra samhällsaktörer. 

    Begreppet välfärd innefattar inte bara de grundläggande materiella och ekonomiska rättigheter som garanteras av ett välfärdssamhälle. I en bredare bemärkelse kan även social sammanhållning räknas som en del av välfärden. Välfärd förstås här som en samlande benämning för människors levnadsförhållanden. Det är den definition som ges i Nationalencyklopedin. En djupare genomgång av välfärdsbegreppet och dess relation till kyrkan ges i Stig Linde (2016), Välfärd och kyrka- underlag för reflektion. Svenska kyrkan, Kyrkokansliet. 

    Innovation

    Historiskt sett har församlingar, och till kyrkan närstående diakonala organisationer, ofta gjort pionjärinsatser, som först varit interna, men som sedan tagits över av den offentliga sektorn. Det är bland annat mot den bakgrunden som religionssociologen Anders Bäckström menar att ”religion är den osynliga faktorn bakom den svenska välfärdsmodellen”. Tankar om framtida utmaningar för kyrka och samhälle. Svenska kyrkan, Kyrkokansliet (2017). Även idag görs pionjärinsatser på det sociala området, men då kallas det ofta för sociala innovationer eller socialt entreprenörskap.​

    Svenska kyrkan hör till det idéburna civila samhället

    Som trossamfund räknas Svenska kyrkan till det idéburna civila samhället och har som sådant inget ansvar enligt svensk lag att sörja för befolkningens välfärd. I den teologiska självförståelsen är det emellertid ett uppdrag från Gud att visa omsorg om medmänniskan och skapelsen. Detta uppdrag återfinns i diakonitriangelns teologiska mitt. Församlingen bör reflektera över hur man tolkar uppdraget att leva i Jesu efterföljd och återupprätta skapelsen.

    Församlingen som avtalspart​ 

    Församlingen ses i det här sammanhanget som en organisation, dvs. en juridisk enhet som man kan skriva avtal med. För avtalsskrivande och formella beslut behövs en juridisk enhet. För den teologiska självförståelsen och synen på församlingens roll i lokalsamhället bör dock församlingen i den bredare bemärkelsen vara delaktig.​

    Hur texten har tagits fram

    Ett tjugotal utvalda personer med erfarenhet av att verka inom någon av rollerna har kommit med tips och råd utifrån sina erfarenheter. Dessa har sedan bearbetats av ett trettiotal andra erfarna. Därefter har de också processats av projekt Diakoni och välfärds projektgrupp och projektets referensnätverk (som har bestått av femtio personer, såväl forskare som kyrkoherdar, diakoner och förtroendevalda).​​



    Redaktör
    Ann-Mari Lundholm, Kommunikationsavdelningen
    Innehållsansvarig
    Magnus Bodin, Avdelningen för kyrkoliv
    Uppdaterad
    2018-06-28
    X
    Dokumentid: 1399334- Webid: 37984 - Unitid: 2147483410