Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Diakoni

    Diakonitriangeln som verktyg

    Diakonitriangeln kan användas som ett verktyg tillsammans med andra redskap för diakonal reflektion. Här ges några förslag.

    Det är mitten av triangeln man utgår ifrån vid en reflektion om ”varför”. De olika aspekterna används vid reflektion kring ”hur”.  

    Vid planering av diakonala insatser kan man använda triangeln på så vis att man placerar till exempel en verksamhet eller personalresurs inom ett område i diakonitriangeln. Därefter diskuteras hur de andra delarna kommer till uttryck. Sidorna i triangeln är alltså inte tänkta att markeras som en glidande skala utan som ett sätt att förtydliga. De är också tänkta som en hjälp att se till så att alla aspekter är representerade.

    Fördjupning och verktyg finns i undermenyerna vid varje aspekt.

    Triangeln används tillsammans med andra redskap för diakonal reflektion (Andra metoder finns t ex i Rättighetsbaserat arbete i kyrkorna, 2012, i Diakonins sju bord- om medmänskligt engagemang, 2015, samt i den webbaserade processmodellen Diakonipastoralen). En vanlig metod är Se-analysera-handla.

    Se-analysera-handla

    De diakonala verksamheterna ska vara genomtänkta och grundade i såväl omvärldsanalys som omsorg och teologisk reflektion. Metoden Se-analysera-handla används ofta till detta. Att arbeta enligt denna metod innebär att i tur och ordning följa tre steg:

    • Se: kartlägga ortens eller en individs behov och vad som redan görs (eller inte görs men som skulle behöva göras).
    • Analysera: tolka det som man har sett och föra in kristen tro och identitet i den reflektionen.
    • Handla: låta insikterna från de två föregående stegen forma vilka diakonala verksamheter som ska bedrivas, och vilka de diakonala utövarna är.

    Denna trestegsmetod har utvecklats i det verktyg som kallas Diakonipastoralen.
    I Diakonipastoralen finns fördjupningar kring hur man kan gå tillväga i de olika stegen. Det är en processmodell som utgår från vad man kallar ”diakonihjulet”: se-bedöm-handla-lära-sprida. I hjulet finns alltså två extra steg inlagda.​

     

    Arbetet med diakonipastoralen är en process i fem steg

    ”Diakonihjulet” i processverktyget Diakonipastoralen.

    Se

    En del av det inledande steget ”se” är att göra en inventering av de diakonala verksamheter som församlingen bedriver. Använd gärna den klassificeringsmodell som föreslås i denna vägledning till detta.

    Den andra grundläggande delen av detta steg är att göra en omvärldsbeskrivning. För att göra en omvärldsbeskrivning tar man hänsyn både till statistik och forskning och till erfarenheter och vittnesbörd från dem det gäller. Hur är exempelvis befolkningens ålderssammansättning och socioekonomiska förutsättningar? Vad finns det för arbetsplatser? Vilka etniska och språkliga minoriteter finns på orten? Finns det platser för rekreation för olika åldrar? Finns det problem med missbruk? Med mera. I omvärldsspaningen ingår också att se till att man har en överblick över vilka andra aktörer som finns på orten.

    Tips! Det finns mycket offentlig statistik, bla hos SCB, Arbetsförmedlingen eller den lokala kommunen. Diakonipastoralen finns ett metodstöd för omvärldsanalys. Boken Rättighetsbaserat arbete i kyrkorna ger tips kring systematisk kartläggning. Verktyg finns också i Jonas Bromanders "Omvärldsanalys i teori och praktik: Konsten att med små medel se de stora sammanhangen" (2017). Ytterligare ingång till omvärldsbeskrivningning finns i handboken för barnkonsekvensanalys. Där finns exempel på frågor som bör ingå i en omvärldsbeskrivning som inkluderar barn och ungas perspektiv.

     

    Utifrån ett diakonalt förhållningssätt är det sedan viktigt att inhämta kunskap om hur verkligheten ser ut utifrån de marginaliserades perspektiv. I boken Rättighetsbaserat arbete i kyrkorna finns många metodtips för hur man kan få svar på sådana frågor.

    Offentlig statistik kompletteras genom en dialog med barn och vuxna från orten, särskilt personer som inte är socioekonomiskt starka, liksom med församlingens egen kunskap om bygdens sammansättning. Hur ser den socioekonomiska sammansättningen ut bland de församlingsaktiva (både anställda och aktiva församlingsbor)? Är församlingens aktiva representativa för orten? Vilka likheter och skillnader finns? 

    Analysera

    Efter att ha kartlagt vilka behov som finns och vad som görs är det dags att analysera. Hur utmanas vi som kristna att agera av det vi har sett? Som församling? Överensstämmer de diakonala verksamheter vi har identifierat med hjälp av modellen för klassificering av diakonala verksamheter med de behov som finns? I det här steget ingår att ta ställning till hur man ska förhålla sig till andra samhällsaktörer som kanske verkar inom samma område. Går det att samarbeta med någon annan? Skulle det vara en fördel att samarbeta med andra pastorat eller församlingar genom diakonicentraler?

    Not: Det andra steget kallas ibland (t ex i biskopsbrevet om diakoni) för analysera, ibland för bedöma (SKR, Diakonipastoralen och den svenska översättningen av Diakoni i kontext).

    Lutherska världsförbundets underlag till reflektion om diakoni

    Lutherska världsförbundet har tagit fram förslag på sådant som bör ingå i en reflektion kring diakonala verksamheter. (LWF, 2009, Diakoni i kontext). Man menar att diakonalt arbete bör:

    1. Bekräfta och försvara människors värde
    2. Hävda och främja människors rättigheter
    3. Initiera processer som ger människor makt över sina egna liv
    4. Skapa utrymme för att människor ska få tillgång till rättigheter, delaktighet och ansvar i samhället (bygga medborgarskap)
    5. Bidra med nya byggstenar till en genomgripande samhällsförändring

    Dessa inslag kan användas som checklistor och formuleras till frågor. På så vis kan de också utgöra grunden till en diakonikonsekvensanalys.

    Diakonikonsekvensanalys​

    Att ställa sig frågan om de egna verksamheterna bygger upp och frigör kallas i biskopsbrevet om diakoni för att göra en diakonikonsekvensanalys. Ett sätt att göra en diakonikonsekvensanalys är att använda Lutherska världsförbundets underlag till reflektion om diakoni. LWF:s punkter motsvarar då triangelns mitt. Därifrån kommer bekräftelsen på "att". Sedan ställer man frågorna om ”hur”. Formulerade till frågor utifrån diakonitriangelns delar kan analysen se ut så här: 

    Att bekräfta och försvara människors värde

    • Hur bekräftar och försvarar vi människors värde genom vårt förhållningssätt?
    • Vilka utövare har vi som bekräftar och försvarar människors värde?
    • Vilka verksamheter har vi som bekräftar och försvarar människors värde?  

    Att hävda och främja människors rättigheter

    • Hur främjar vårt förhållningssätt människors rättigheter?
    • Vilka utövare hävdar och främjar människors rättigheter?
    • Vilka verksamheter hävdar och främjar människors rättigheter?  

    Att initiera processer som ger människor makt över sina egna liv

    • Hur uttrycker vårt förhållningssätt tilltro till människors egenmakt?
    • Vilka utövare arbetar med att stärka människors egenmakt?
    • Vilka verksamheter har vi som syftar till att stärka människors egenmakt?​

    Att skapa utrymme för att människor ska få tillgång till rättigheter, delaktighet och ansvar i samhället (bygga medborgarskap)

    • På vilket sätt ger vårt förhållningssätt utrymme för att för att människor ska få tillgång till rättigheter, delaktighet och ansvar i samhället?
    • Har vi utövare som arbetar med att människor ska få tillgång till rättigheter, delaktighet och ansvar i samhället? Vilka?
    • Har vi verksamheter som syftar till att människor ska få tillgång till rättigheter, delaktighet och ansvar i samhället? Vilka?​​

    Att bidra med nya byggstenar till en genomgripande samhällsförändring

    Svenska kyrkans diakoni ska arbeta för ett samhälle som präglas av omsorg om medmänniskan och skapelsen och är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

    • Hur är vårt förhållningssätt en byggsten för att göra samhället socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart?
    • Vilka utövare bidrar till att göra samhället socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart?
    • Vilka verksamheter har vi som bidrar till att göra samhället socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart?

    Handla

    Efter stegen se och analysera är det dags att planera framåt för hur församlingen ska handla. Genom reflektionsfrågorna ovan kanske man redan har fått tankar kring hur man ska gå vidare. Använd gärna diakonitriangeln och dess övergripande verksamhetsområden för överblick och som underlag för strategiskt framåtblickande.

    Församlingsinstruktion och verksamhetsplan

    För att planera strategiskt framåt behöver det finnas en överensstämmelse med församlingsinstruktion och verksamhetsplan. Det är avgörande att diakonin synliggörs i budgetarbete, verksamhetsplanering och i församlingsinstruktionen.

    Församlingsinstruktionen är församlingens styrdokument. Det är strategiskt mycket viktigt med ett genomtänkt diakonalt perspektiv i församlingsinstruktionen. Att budgetera och planera verksamhet handlar om att beskriva vad man ska göra under året och att avsätta de medel som krävs för att göra det. Det är här som församlingsinstruktionens (FIN) visioner och strategier blir till konkret och handfast verksamhet. En verksamhetsidé visar vad man vill uppnå med arbetet, varför man gör det, med vem man gör det och vart man är på väg. Verksamhetsidén bör ha en koppling till församlingens övergripande visioner. Jämför gärna med visionerna för diakoni

    I den årliga budgeten anges mer konkreta mål. Budgeten ska innehålla en verksamhetsplan för ett år och en plan för ekonomi som spänner över tre år. En verksamhetsplan anger mål och inriktning på arbetet. Använd gärna vägledningen som verktyg och underlag i arbetet med församlingsinstruktion och verksamhetsplan.

    Redaktör
    Susanne Gorne, Kommunikationsavdelningen
    Innehållsansvarig
    Magnus Bodin, Avdelningen för kyrkoliv
    Uppdaterad
    2021-10-14
    X
    Dokumentid: 1346348- Webid: 37984 - Unitid: 2147483410