Din sökning gav 0 träffar

    Ett fel uppstod.
    Dölj bild

    Diakoni

    Begrepp och definitioner

    Här finns olika begrepp och definitioner som används i verktyget för att ta fram det diakonipastorala programmet.

    Analys

    Barnkonsekvensanalys

    Diakoni

    Diakonalt arbete

    Diakoni – andras definitioner

    Flerspråkig kyrka

    Församling

    Församlingsinstruktion (2012)

    Internetbaserad omvärldsinventering

    Nyhetsbrev

    Prioriteringsplan och handlingsplan  

    Samarbete

    Samhället

    Uppföljning

    Utvärdering

    Vigningsordning, diakoner

    Analys

    Analys kan upplevas som ett svårt begrepp. Ordet betyder mycket noggrann undersökning av något, sönderdelning av en helhet i sina beståndsdelar. Att analysera handlar om att tolka, problematisera, jämföra och förklara. Att spalta upp i mindre delar för att försöka se och förklara varför det ser ut som det gör.

    Att granska ett arbetsområde - i det här fallet det diakonala arbetet - och analysera det ger underlag för beslut om vilken inriktning arbetet ska ha. Vad har vi funnit och vilka slutsatser drar vi av det i förhållande till vår roll och vårt uppdrag?  

    Barnkonsekvensanalys

    Barnkonsekvensanalyser görs för att avgöra vad som är barnets bästa och för att säkerställa att barnets rättigheter enligt Barnkonventionen respekteras.

    De flesta beslut som fattas i Svenska kyrkan berör på något sätt barn, även i ärenden där barn inte nämns direkt. I alla beslut, stora som små, ska en barnkonsekvensanalys göras enligt kyrkoordningen. Det omfattar både beslut i det löpande arbetet och strategiska beslut. Därför behöver ett barnrättsperspektiv finnas med tidigt i arbetet med att utveckla de diakonala verksamheterna.

    Det finns en webbaserad utbildning som vill stödja medarbetare och förtroendevalda i arbetet med barnkonsekvensanalys.

    Flera stift har tagit fram checklistor för att hjälpa församlingarna att införliva barnperspektivet. Ta kontakt med ert stift och hör er för vad som finns.

    Läs mer i Handbok för Barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan. Svenska kyrkan 2012. 

    Se också Församlingsinstruktion.    

     

    Diakoni

    Varje församling har ett självständigt ansvar att tolka, beskriva och gestalta sitt diakonala uppdrag lokalt. Det diakonala arbetet kan ta sig en mängd olika uttryck och inriktningar. Vilken form det diakonala arbetet än tar är så är diakoni i grunden hela församlingens uppdrag och därmed ett ansvar och en uppgift som delas av många.

    Kyrkorådet har tillsammans med kyrkoherden ansvar för den grundläggande uppgiften. De ansvarar för styrning och ledning av det diakonala arbetet. Kyrkans ideella medarbetare tar ofta ett stort ansvar för många skilda uppgifter i församlingen.

    Diakonen spelar en nyckelroll med sitt ledaransvar för diakoni som en dimension av hela församlingens grundläggande uppgift. Diakonen ska leda och inspirera det diakonala arbetet och ansvarar för den diakonala utvecklingen i församlingen. Diakonen arbetar utifrån ett brett diakonalt fält med skiftande arbetsuppgifter och med olika fackutbildningar som grund. Andra anställda diakonimedarbetare har ansvar för olika diakonala arbetsområden.

    Samtliga anställda bidrar till att förverkliga församlingsinstruktionens pastorala program utifrån vars och ens kompetens och förutsättningar. Människors första möte med församlingen är unikt kontaktskapande. Mötet sker ofta med vaktmästare på kyrkogården, med husmor/värdinnan i församlingshemmet eller med administrativ personal i telefonen eller på expeditionen. Ett diakonalt förhållningssätt hos de anställda leder ofta till samtal av diakonal karaktär, till delande också av det som är svårt.

    Prästen med sitt ansvar för Ordet och sakramenten, har i sina möten med människor ett diakonalt ansvar, liksom kyrkomusikern i sina möten med körmedlemmar och församlingsbor, i sorg och i glädje.

    Församlingsassistenten, församlingspedagogen och barnledaren har i sina möten med barn och unga ett stort ansvar och många samtal av diakonal karaktär. Barn har enligt Kyrkoordningen en särskild ställning. Extra uppmärksamhet måste ägnas barn och unga i utsatthet.

    Diakonalt arbete beskrivs, planeras och gestaltas i samspel mellan olika personer och roller vilket är en styrka för arbetet. Flera olika perspektiv bidrar till en nyanserad bedömning. Flera som arbetar konkret på samma grund - med samma vision och med respekt för varandras olika kompetenser, ansvar och roller - skapar arbetsglädje och samhörighet.

    Ett diakonalt arbete främjas av stor delaktighet av många medarbetare. Roller skiftar men uppdraget är gemensamt. Behoven skiftar men uppdraget består.  

     

    Diakonalt arbete

    I detta material används begreppet diakonalt arbete. Med det avses planerade verksamheter i församlingar, till skillnad från begreppet diakonalt förhållningssätt som handlar om alla församlingsmedarbetares attityd till att möta medmänskliga tillkortakommanden.

    Liknande det sociala arbetet kan diakonalt arbete ses som ett förändringsarbete som syftar till att begränsa, motverka eller förebygga missförhållanden och sociala problem. Detta kan ske på olika sätt, riktat mot individer, grupper och organisationer eller på en mer övergripande samhällsnivå.

    Men begreppet diakonalt arbete innefattar mer än enbart förändringsarbete och att ”göra något”. Det diakonala arbetet handlar också om närvaro, en viktig dimension i mötet med människors svårigheter och lidande där det ibland inte är möjligt att ägna sig åt något ”görande”. Denna närvaro behöver också organiseras, såsom i den andliga vården inom kriminalvård, i hälso- och sjukvård och liknande. Andra exempel på organiserad närvaro är nattvandrare och andra uppsökande insatser.  

     

    Diakoni – andras definitioner

    Så här definieras diakoni i några källor:

    Nationalencyklopedin:

    Diakoni (från grekiskans diakoni´a: ”tjänst”, ”betjäning”) är ett centralt begrepp i den kristna kyrkans historia, i dag vanligen beteckning för kyrkans sociala ansvarstaganden på olika områden. Begreppet utgår från Kristus verksamhet som Guds och mänsklighetens tjänare (Matteusev. 20:25–28 med parallellställen). Kristus uppdrag att tjäna överförs på hans efterföljare (Johannesev. 12:26), dvs. kyrkan, som framställs som hans närvaro i världen, "Kristi kropp" (Efesierbrevet 4)…  

    Blennberger E., Hansson J. M. & Ståhl R. (1999). Diakoni – teologi, ideologi, praxis. (Uppsala: Svenska kyrkans forskningsråd. s. 23-24):

    Med diakoni avses de insatser av hjälp och bistånd i mänskliga bristsituationer som utförs av kristna.

    Med diakoni avses social verksamhet som bedrivs inom eller med anknytning till ett kristet samfund/en kristen organisation.

    Med diakoni avses social verksamhet som bedrivs med hänvisning till kristen grundsyn.

    Med diakoni avses social verksamhet som bedrivs inom eller med anknytning till ett kristet samfund/en kristen organisation och som ger uttryck för en kristen identitet i verksamhetens utformning.

    Med diakoni avses social verksamhet som bedrivs inom eller med anknytning till ett kristet samfund/en kristen organisation och som ger uttryck för en kristen identitet i verksamhetens utformning, och som leder till ökad livskvalitet för de personer som berörs.     

    Blennberger, E. (1993) Frivilligt socialt arbete (SOU 1993:82), s 61:

    …en verksamhet som i intention och handling har en primär välfärdsinriktning och som sker med anknytning till kyrklig huvudman  

     Här är några exempel på hur kristna organ definierar diakoni:  

    Diakoni är omvårdnad grundad i Kristi kärlek, med syfte att hjälpa människan i hennes olika livssituationer och göra det möjligt för henne att frigöras till tro och tjänst.
    Svenska kyrkans diakoninämnd 1975  

    Diakoni är medmänsklig omsorg grundad i Kristi kärlek uttryckt i kyrkans liv och vill genom barmhärtighet och solidaritet möta människor i utsatta livssituationer.
    Sveriges Kristna Råd 1996  

    Diakoni är uppdraget till kyrkan grundad i Kristi kärlek, att genom delaktighet, respekt och ömsesidig solidaritet möta varandra i utsatta livssituationer.
    Svenska kyrkans församlingsnämnd 1999  

    Diakoni har att ständigt utmana de frusna, statiska och självcentrerade strukturerna i kyrkan och förändra dem till levande instrument i delaktighetens, helandets och försoningens tjänst.
    Kyrkornas världsråds generalförsamling, Vancouver 1982    

    Visionen för den norska kyrkans diakonala tjänst: Guds kaerlighet til alle menesker og alt det skapte, virkliggjort gjennom liv og tjeneste.
    Plan for diakoni i den Norske kirke, Kirkerådet, Den norske kirke, 2010  

    Diakoni er kirkens omsorgstjeneste. Den er evangeliet i handling og uttrykkes gjennom nestekjærlighet, inkluderende fellesskap, vern om skaperverket og kamp for rettferdighet.
    Plan for diakoni i den Norske kirke, Kirkerådet, Den norske kirke, 2010  

    We do this to enable inclusion, care and empowerment of the most vulnerable and excluded and ensure dignity for all. (...för att möjliggöra inkludering, omsorg, empowerment för de mest utsatta och garantera värdighet för alla. (Fri översättning))
    Eurodiaconia 2013     

     

    Flerspråkig kyrka

    Svenska kyrkan har under flera hundra år firat gudstjänst och utövat själavård på flera språk. Människors modersmål spelar en central roll som bärare och förmedlare av kyrkans liv och tro.

    En öppen folkkyrka med demokratisk organisation måste garantera människor med olika språklig, kulturell eller nationell bakgrund möjlighet till delaktighet och inflytande i kyrkans liv.

    Då verksamheten i Svenska kyrkan är rikstäckande, är det en utmaning att fullgöra den grundläggande uppgiften att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission på olika språk, även i församlingar där representanterna för de olika språkliga grupperna inte är så många.  

    Kyrkostyrelsen antog 2012 en policy för Svenska kyrkans flerspråkiga arbete. Med stöd av policyn och de mål som där formuleras ska varje enhet inom Svenska kyrkan– med utgångspunkt i den egna verksamheten – sätta upp konkreta mål och ta fram handlingsplaner, för hur man ska nå målen i en flerspråkig kyrka.  

       

    Församling

    Församling kan definieras ur ett antal olika perspektiv:

    Ur Kyrkoordningen Andra avdelningen, Församlingarna, Inledning:

    Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift.  

    Ur Kyrkoordningen, Församlingens uppdrag, Församlingens uppgift 2 kap 1§:

    Församlingen är det lokala pastorala området.

    Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

    Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen.

    Församlingen får även lämna bidrag till internationell diakoni och mission. Särskilda bestämmelser finns om skyldigheten att tillhandahålla dop, konfirmation, vigsel och begravningsgudstjänst.

    Församlingen ska anskaffa och underhålla den egendom som behövs för församlingens uppgifter samt anställa och avlöna personal, om detta inte är en uppgift för en kyrklig samfällighet som församlingen ingår i.

    Församlingen får bedriva näringsverksamhet om den har naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift. (SvKB 2010:4)    


    Församlingsinstruktion (2012)

    Ur Kyrkordningen Kapitel 57 § 5:

    För varje församling ska det finnas en församlingsinstruktion. Förslag till församlingsinstruktion ska utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i församlingen, i samråd med domkapitlet.

    Instruktionen ska innehålla:

    1. de regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser i denna kyrkoordning,

    2. ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. I det pastorala programmet ska särskilt behandlas dels församlingens verksamhet på de andra språk än svenska som behöver användas för att församlingen ska kunna fullgöra sin grundläggande uppgift, dels barnets perspektiv utifrån en barnkonsekvensanalys. (SvKB 2009:4, 2010:6, 2012:5)  

     

    Internetbaserad omvärldsinventering

    Ett smidigt sätt att spana på omvärlden är att börja med en internetbaserad omvärldsinventering. Internet ger stora möjligheter till uppdaterad information. För församlingen är det av intresse att kontinuerligt ta del av kommunens webbplats, liksom att ta del av landstingets och olika statliga enheters webbplatser. Inte minst statliga myndigheter och verk, som exempelvis Socialstyrelsen, Migrationsverket, kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

    Hos Statistiska Centralbyrån (SCB) hittar ni officiell statistik och kan söka information ämnesvis. Här finner ni lokal, regional och statlig statistik, företags - och myndighetsregister och en mängd andra uppgifter. SCB har även artiklar kopplade till statistiska uppgifter.

    Offentlig sektor: Förändringstakten i samhället är hög och kunskap bli snabbt gammal. Internet ger stora möjligheter till uppdaterad information när det gäller offentlig sektor. Här kan man få en bild av offentlig sektors ansvar och skyldigheter, människors rättigheter, förändringar i lagstiftning, verksamhetsinriktning mm. Privata och ideella sociala aktörer som utför socialt arbete med offentliga medel, återfinns på kommunens eller ansvarig myndighets hemsida. Detsamma kan gälla föreningar som uppbär föreningsbidrag.

    Ideell sektor: Det är svårare att via internet få en samlad bild av den ideella sektorn, eftersom varje organisation och förening är egna enheter. Enklast är att söka på ett särskilt ord. På senare år har det dock inom det sociala arbetet skapats ett antal nätverk och övergripande paraplyorganisationer. Exempel på det finner ni under ”tips” nedan.

    Näringslivet: För näringslivet är fallet detsamma som beskrivningen av ideell sektor ovan.

    Tidningar: Snart sagt varje bransch och intresseområde har numera sin tidning på nätet.  


    Nyhetsbrev

    Flera organisationer, liksom olika delar av offentlig sektor, erbjuder gratis prenumeration av nyhetsbrev via nätet. Dessa är ett sätt att kontinuerligt bevaka ett speciellt område. Det finns också företag att anlita som samlar omvärldsbevakning inom speciella områden.

    Förslag på nyhetsbrev:

    www.socialstyrelse.se

    www.regeringen.se Daglig sammanställning av nyheter från regeringen

    www.overenskommelsen.se Överenskommelsen mellan regeringen, SKL och ideell sektor

    www.ideburna.se De idéburna organisationernas samarbete omkring överenskommelsen

    www.famna.se Tillväxt och utveckling av idéburen vård och omsorg. Nyhetsbrev beställs från: anita.olsson@famna.org 

    www.sektor3.se Idédebatt – blogg för det civila samhället

    www.socialanatet.se Nyheter, debatt och kunskap om socialt arbete

    www.socialvetenskap.se 

    www.socialforum.se Forum - idéburna organisationer med social inriktning

    www.skr.org Sveriges Kristna Råd

    www.helamanniskan.se Socialt arbete på kristen grund

    www.esf.se Europeiska socialfonden. Aktör för välfärd och andra projekt finansierade med EU-medel.

    www.eurodiaconia.org Kristen paraplyorganisation för diakoni i Bryssel

    www.minoritet.se Webbplats för de nationella minoriteterna

    www.samer.se En kunskapsbank om Sápmi och samer  


    Prioriteringsplan och handlingsplan

    En prioriteringsplan beskriver de diakonala arbetsområden församlingen arbetar med, ofta under ett verksamhetsår. Prioriteringsplanen kompletterar eventuella verksamhetsplaner i församlingen. En prioriteringsplan svarar på frågan ”vad” och följs upp av handlingsplaner som svarar på frågan ”hur”. 

    En handlingsplan är en konkret plan som på kort sikt styr arbetet och visar vilka aktiviteter som planeras. En handlingsplan är praktisk och konkret och svarar på frågor som vad, när, var, hur, vem ska göra det, vad kostar det, när ska det vara klart? Den är med andra ord en operativ planering som beskriver hur arbetet ska bedrivas.


    Samarbete

    Samarbeta kan man göra på olika sätt:

    Samexistens: aktörerna arbetar parallellt utan att komma nära varandra.

    Enkelriktning: den ena parten får mest utbyte av kontakten till exempel genom att bli informerad.

    Samordning: parterna kommunicerar för att undvika störningar och förstärker samtidigt effekterna av varandras åtgärder.

    Samverkan: parterna har sina egna ansvarsområden men man arbetar tillsammans.

    Sammansmältning: två eller flera verksamheter smälter samman till en organisatorisk enhet och alla eller de flesta arbetsuppgifter blir gemensamma.

    Ur Tillsammans i storstaden. En studie av offentlig samverkan inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen. Stockholm: Statskontoret 2002:23  


    Samhället

    "Man kan beskriva samhället i form av fyra sektorer: hushållssektorn (familj och nära relationer), den ideella sektorn (idéburen), företagssektorn (näringslivet) samt den offentliga sektorn (stat, landsting kommun, myndigheter och statliga verk). Samtliga sektorer fyller viktiga samhällsfunktioner. De relaterar till varandra och gränserna är inte helt tydliga." Ur: Från nationalstat till näringsliv? Wijkström, F. & Einarsson, T.(2006). Stockholm: Handels-högskolan

    Offentlig sektor är skattefinansierad verksamhet som drivs åt det allmänna; stat, kommun och landsting samt myndigheter och statliga verk.

    Ideella sektorn betecknas på en rad sätt. Den kallas också idéburen, not-for-profit (inte vinstsyftande), non-governmental (inte statlig), frivillig, tredje sektorn, civilsamhället eller social ekonomi

    Näringslivet är ett begrepp vi ofta använder när vi talar om privata företag.  


    Uppföljning

    Uppföljning handlar om att kontinuerligt bedöma hur en verksamhet utvecklas. Det görs av de som är ansvariga för verksamheten.  


    Utvärdering

    Begreppet utvärdering är stort och kan vara uttryck för olika saker. Det handlar om att ”uttrycka hur något är eller har varit.” Det kan också översättas med att noggrant bedöma:

    "Utvärdering är en sammanfattande term för metoder som syftar till en systematisk bedömning av resultaten och de mer långsiktiga effekterna av genomförda insatser." Nationalencyklopedin

    Systematisk innebär att det sker på ett strukturerat sätt med vetenskapliga metoder vid datainsamling och analys. En utvärdering kräver distans till det löpande arbetet. Det kan exempelvis ske i organiserad form vid ett visst bestämt tillfälle, då de som tagit del av en diakonal verksamhet får uttrycka vad de anser om verksamheten.


    Vigningsordning diakoner

    "En diakon skall uppsöka, hjälpa och stödja dem som är i kroppslig och själslig nöd, ge kristen fostran och undervisning i tron, i församling och samhälle vara ett barmhärtighetens tecken och i allt tjäna Kristus i sin nästa. En diakon skall leva som Kristi tjänare och hjälpa människor att gestalta Guds kärlek. Diakonen ska försvara människors rätt, stå på de förtrycktas sida och uppmuntra och frigöra Guds folk, till det som är gott, så att Guds kärlek blir synlig i världen."

    Den svenska kyrkohandboken del 2 

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Redaktör och innehållsansvarig
    khus\svkmak,
    Uppdaterad
    2014-04-07
    X
    Dokumentid: 788847- Webid: 37984 - Unitid: 2147483410